Övningstenta 3 dk 2 VT22 PDF

Title Övningstenta 3 dk 2 VT22
Author Anna Höwing
Course Juridik i socialt arbete
Institution Malmö Universitet
Pages 5
File Size 112.3 KB
File Type PDF
Total Downloads 109
Total Views 125

Summary

Download Övningstenta 3 dk 2 VT22 PDF


Description

Övningstenta 3 dk 2 Ordinarie tentamen i delkurs 2 av kurs SC131b, Socialrätt med förvaltningsrätt 12,5 hp, provkod 1702

OBS! Läs noga igenom alla frågor innan du börjar och fördela din tid mellan frågorna. Håll isär svaren för respektive fråga på olika blad. Svara alltså inte på flera olika frågor på samma blad, förutom när det gäller delfrågor som självklart får besvaras på samma sida. Jag vill påminna om att det är resonemang och förklaringar med koppling till innehållet i frågorna som är viktiga här, tillsammans med korrekta hänvisningar till rättskällorna i löpande text. Ni ska inte referera till annan litteratur på denna tenta, endast till rättskällor. Tentan kan ge max 60 poäng och gräns för G är 36 och gräns för VG är 48. Stort lycka till önskar Lina

Fråga 1 (12 poäng) a) Familjen Jensen består av mamma Nina, pappa Axel och deras två barn Kim, 10 år och Milla 4 år. Axel har skadats svårt i en trafikolycka och kan inte sköta sin hygien själv, inte klä av och på sig sina kläder och kan endast gå några meter med stöd. Axel var tidigare mycket aktiv och har fortfarande stora behov av att vara social och träffa vänner och även sina arbetskamrater. Axel arbetar som personalansvarig på ett mindre företag. Han har nu varit sjukskriven på heltid i 110 dagar och har sjukpenning och sjukskrivningen ska nu förlängas. Var i rehabiliteringskedjan befinner sig nu Axel? Resonera noggrant och ange lagstöd. Vad behöver Axel göra för att få en förlängning? Resonera utförligt och ange lagstöd. (4 poäng) b) Kim har en grav utvecklingsstörning och behöver mycket stöd och hjälp med tydliga rutiner, läxhjälp och även hjälp med hygien samt att få på sig sina kläder och även att äta sin mat. Kim behöver ständig tillsyn under sin vakna tid- Även ingripande från mamma Nina behövs så att Kim inte skadar sig själv eller andra, förstör saker och rymmer. Kim behöver även hjälp att ta sig till och från skolan samt fritids. Kim har även behov av någon som kan hjälpa honom kommunicera. Kim har även behov av tillsyn nattetid då han vaknar många gånger och behöver lugnas. Nina ansöker som vårdnadshavare hos Försäkringskassan om assistansersättning för Kim för tiden före skolan, under skoltiden och fritids och tills Kim är hemma igen samt en viss tid därefter vilket Nina anser vara bra att det blir fram till kl.18. Fritids slutar kl 15:00 för Kim. Gällande de timmarna tänker Nina anställa en personlig assistent. För övrig tid tänker hon vara Kims personliga assistent. Du är handläggaren som får Ninas ansökan. Redogör för vad som gäller i detta fall och om Försäkringskassanansökan kan beviljas assistansersättning både för att personlig assistent ska kunna anställas samt att Nina själv ska bli Kims assistent. Obs! Ni behöver inte räkna ut assistanstimmar. OBS Motivera ditt svar väl och ange lagstöd noggrant. (8 poäng)

Fråga 2 (12 p) Äkta paret Lena och Sven Andersson är 90 respektive 93 år gamla. Paret har till Mysboda kommun ansökt om bistånd i form av särskilt boende för dem tillsammans. I ansökan har paret förklarat varför de är i behov av särskilt boende. De bor idag i en lägenhet på tredje våningen utan hiss och har svårt att ta sig ut. Lena har försämrat närminne och problem med att gå längre sträckor på grund av artros i sina knän. Lena måste ha sin rollator om hon ska kunna förflytta sig inomhus. Hennes minnesproblem gör att hon har svårt att sköta sin personliga hygien och andra vardagliga sysslor som att laga mat till sig och maken. Lena har ramlat i det egna hemmet vid ett par tillfällen, men Sven har då kunnat hjälp henne upp. Sven har kraftigt nedsatt syn, slitna höfter och problem med yrsel. Sven har på grund av detta också ramlat några gånger i det egna hemmet och brutit benet. Sven blev återställd efter fallen men känner att hans styrka i benen inte riktigt finns kvar längre. Sven har sedan benbrottet ramlat ett par gånger till i hemmet, men bara med smärre blessyrer som följd. Sven klarar dock sin egen personliga hygien och är också den som handlar och lagar mat till sig och hustrun och ser till att Lena tar sina mediciner. Sven måste också, ganska ofta, hjälpa Lena vid toalettbesök. Kommunen har sedan tidigare beviljat städning varannan vecka samt ett trygghetslarm till Lena. Lena har också beviljats hjälp att duscha en gång i veckan samt hjälp med toalettbesök en gång om dagen. Paret har också erbjudits hemleverans av färdiglagad mat, men det har paret avböjt. Även Sven har erbjudits trygghetslarm men han vill inte ha ett sådant. För en tid sedan fick Sven en mindre stroke och föll till golvet igen. Lena som på grund av sina minnesproblem inte kom ihåg hur trygghetslarmet fungerade klarade inte av att larma hemtjänsten. Efter den senaste händelsen anger paret att de känner otrygghet i sitt nuvarande boende. Båda är rädda för att ramla igen och de känner längre ingen tilltro till de ”sporadiska” besöken från hemtjänsten. Lena har alltid förlitat sig på att Sven är den som kan hjälpa henne i vardagen när minnet inte fungerar. Indirekt är det Sven som står för tryggheten för henne, menar Lena men hon är mycket orolig för hans hälsa. Sven är återställd efter sin stroke men behöver då och då sova en stund på dagen för att orka med. Sven är mycket rädd för att en ny stroke ska drabba honom och vad som då ska hända med Lena. Han uttrycker också en stigande oro för hustruns alltmer försämrade kognitiva förmåga och hans upplevda oförmåga att räcka till för henne i vardagen. Deras önskan är att få ett särskilt boende tillsammans. Socialnämnden (SN) i Mysboda avslår parets ansökan. Motiveringen är att den oro som makarna känner inte är av den arten eller omfattning att de behöver ett särskilt boende med omsorg dygnet runt. Paret har t.ex. aldrig använt Lenas trygghetslarm för att påkalla hjälp, Sven har avböjt trygghetslarm vilket Socialnämnden menar tyder på att nivån på oron inte är så hög. Paret har förvisso en hög ålder och vissa fysiska problem, men de har inga dokumenterade psykiska problem. SN anger vidare att paret tveklöst har en olämplig bostad vilket medför att de känner sig isolerade. Men detta ska dock inte påverka rätten till särskilt boende utan det måste ligga på den enskildes ansvar att förbereda för ålderdomen genom att tillse att man själv ordar en lämplig bostad. Paret har också tackat nej till ytterligare hjälp i form av matleveranser vilket SN också menar tyder på att parets hjälpbehov inte är så stora

som de framställs. SN menar att både Sven och Lena kan uppnå skälig levnadsnivå genom ett utökat stöd från hemtjänsten i det ordinära boendet. Paret tänker nu överklaga socialnämndens beslut. Hjälp paret med ett överklagande. Hänvisa till lagrum och motivera ditt svar.

Fråga 3 (12 p) Morgan är 11 år gammal och bor med sin mamma Agneta i V-stad, där du arbetar som socialsekreterare. Morgan har två neuropsykiatriska diagnoser. Detta medför att han har särskilda behov. Morgan har utretts flera gånger av socialtjänsten på grund av oro för hans höga skolfrånvaro och för Agnetas psykiska ohälsa samt hennes oförmåga att förmå Morgan att vara i skolan och ta emot stöd. Han vänder på dygnet, har bristande hygien och får vad han vill av Agneta. Morgan har på frivillig basis varit placerad i familjehem i sedan 2020 men har lämnat familjehemmet och åkt hem till Agneta och vägrat återvända till familjehemmet. Socialtjänsten avslutade placeringen i november 2020. Morgan har nu sedan slutet av 2020 har varit helt hemmavarande från skolan. Agneta har försökt motivera honom att gå i skolan och att ta emot hjälp från psykolog. Hon tackade ja till en ny familjehemsplacering i juni 2021 men när placeringen skulle genomföras blev Morgan utåtagerande och våldsam. Grannar har tillkallat störningsjouren vid två tillfällen på grund av Morgans beteende. Det framgår tydligt att Morgan fått möjlighet att diktera villkoren i hemmet och när Agneta försökt strukturera vardagen och sätta gränser har Morgan kraftigt protesterat, varit aggressiv och slagit sönder saker och han har även varit våldsam mot Agneta. Hon förefaller sakna förmåga att förändra situationen och kan inte påverka Morgans negativa beteende i tillräcklig omfattning. När Morgan har bott i familjehem har han haft högre skolnärvaro och deltagit i planering med skolan, socialtjänsten och BUP. Agneta har samtyckt till familjehemsplaceringarna men det har inte fungerat eftersom hon inte förmått genomföra behövliga åtgärder. Agneta har bristande insikt om sin oförmåga och hennes samtycke till vård förefaller vara ambivalent och villkorat i förhållande till hur Morgan mår. Hon har kompromissat med vad som är bäst för Morgan långsiktigt utifrån hans särskilda behov. Nu hör Agneta av sig till dig och berättar att Morgan slagit sönder saker i hemmet och varit så våldsam mot henne att hon är rädd för honom. Hon uppfattar hans beteende som en reaktion på gränssättning och hon vill att Morgan ska placeras i familjehem. Hon förklarar den uppkomna situationen med att Morgan är mobbad i skolan och att han inte får det stöd han behöver där. Hans utbrott beror enligt henne att han har svårt att reglera sina känslor. Morgan själv anser inte att han behöver vård. Vilken bedömning gör du av Morgans eventuella vårdbehov, handlägg ärendet och ange vilka åtgärder skulle du som socialsekreterare vidta initialt och fortsättningsvis? Beskriv vilka beslut som bör fattas och av vem. Motivera ditt svar noga och ange relevanta lagrum.

Fråga 4 (12 poäng) a) Mänskliga rättigheter är en utgångspunkt för det sociala arbetet. Välj ut en rättslig princip som är viktig för bevarandet av mänskliga rättigheter och/eller rättssäkerhet. Förklara vad principen innebär och ge ett eget exempel på hur den är eller kan vara relevant för det socialrättsliga området. Ange också lagstöd för denna princip och för ditt resonemang, från grundlag och/eller annan lagstiftning. (6 poäng) b) Ge exempel på en social rättighet (inom socialtjänstens område), förklara vad denna rättighet innebär samt vad som krävs för att en enskild ska åtnjuta denna rättighet. Förklara också om och på vilket sätt kommunalt självstyre kan påverka den enskildes rätt. Kan man t.ex. få olika saker beroende på vilken kommun man bor i? Ange lagstöd för dina resonemang. (6 poäng)

Fråga 5 (12 poäng) Påståenden – rätt eller fel? Ange om påståendet är rätt eller fel samt förklara och ange lagstöd för ditt svar. a) I ärenden som rör barn som misstänks fara illa inleds alltid ärendet med tillämpning av 11 kap. 1 § SoL. (2 poäng) b) Det är vårdnadshavare som bestämmer i sekretessfrågor som rör barn, till dess att barnet fyllt 15 år. (2 poäng) c) Endast den som tillhör en personkrets i 1 § LSS kan få insatser med stöd av LSS. (2 poäng) d) Man kan inte få personlig assistans från kommunen om man inte får assistansersättning från Försäkringskassan. (2 poäng) e) Samtycke från den enskilde bryter sekretess. (2 poäng) f) Ekonomiskt bistånd är inte samma sak som försörjningsstöd. (2 poäng)...


Similar Free PDFs