Alkohol och hjärnan - Uppsats PDF

Preview

Summary

Alkohol och hjärnanAlkoholhaltiga drycker har åtföljt mäniskligheten genom årtusenden. Alkohol har använts som törstsläckare, för att skapa gemenskapskänsla ochhöja sinnesstämmningen. Alla dessa faktorer kan anses ha en positiv effekt på människans välbehag. Som vi alla vet finns en baksida med alko...

Description

Alkohol och hjärnan Alkoholhaltiga drycker har åtföljt mäniskligheten genom årtusenden. Alkohol har använts som törstsläckare, för att skapa gemenskapskänsla ochhöja sinnesstämmningen. Alla dessa faktorer kan anses ha en positiv effekt på människans välbehag. Som vi alla vet finns en baksida med alkohol somär och har varit extremt utbredd genom alla tider. Till exempel använder nedstämda och/eller ångestdrabbade människor ofta alkoholen för att döva sina symptom. Hur kan alkoholen påverka våra hjärnor så pass olika vid olika sinnesstatus? För att förstå det måste vi lära oss om alkoholmolekylen (etanolmolekylen) och hur den passerar kroppens biologiska membran i det centrala nervsystemet. Etanolmolekylen är både fett- och vattenlöslig vilket gör att den lätt passerar olika vävnader i människokroppen. Till skillnad från andra droger påverkar etanolmolekylen inte ett speciellt centra eller specifik receptor i hjärnan utan har ett brett spektrum. Tex påverkar etanol hjärnans neuroner så att neuronernas membran, jonkanaler, enzymer och receptorer ändras. Etanol binder direkt till receptorerna för seratonin, GABA och glutaminsyra men har också en påverkan hur dopamin och olika opioider(tex. endorfiner) frisätts i hjärnan. Etanolens effekt på de olika signalsubstanserna är förklaringen till varför alkohol påverkar olika individer med sådan stor variation. Även samma individ kan reagera olika på akohol från gång till gång eftersom nivåerna av de olika signlassubstanserna kan skifta så radikalt. Opioider (där ibland endorfinder) Funktion i kroppen -

smärtlindring, tex kroppens egna morfin, lugnande och även eufori

Akohols påverkan -

Opioider frisätts av alkohol. Smärttoleransen ökar, du blir lugnare och välbefinnandet stiger.

Dopamin Funktion i kroppen -

Reglerar belöning, vakenhet, glädje

Alkohols påverkan -

Dopamin frisätts av alkohol vilket bidrar till en ökad aktivitet i kroppens belöningssystem, du blir gladare och även mer alert och uppmärksam.

Glutaminsyra(glutamat) Funktion i kroppen -

Minne, inlärning och reglerar nervcellens synaptisk plasticitet, alltså hur nervcellen reagerar på olika förändringar tex. nivåförändring av antalet receptorer eller en specifik signalsubtans.

Alkohols påverkan -

Alkohol inhiberar glutaminsyra(glutamat). Det betyder att alkoholen hämmar ett enzyms katalyserande effekt. I detta fall hjärnans kognetiva funktioner.Bl.a. påverkas hjärnans frontala delar där prefrontala cortex har funktion för beslutsfattande, tänka långsiktigt och göra rationella beslut. Inlärningen kan också hemmas, vilket är förklaringen till att man kan få minnesluckor när man dricker.

GABA (eng. gamma-aminobutyric acid) Funktion i kroppen -

Hämmar bland annat motorisk aktivitet, ångest, vakenhet

Alkohols påverkan -

Alkohol stimulerar GABA vilket bidrar till en ökad hämning i nervcellen. När en onaturlig mängd GABA hämmar vår rörelsekontrollerade system, (cerebellum), blir det problem med motoriken. Tex. fungerar GABA som inhibator för glutaminsyra vilket också leder till tex sluddrande tal. En ökad mängd GABA hämmar även ångest och det är därför många använder just alkohol som ångestdämpare.

Hur påverkar olika stor mängd alkohol hjärnan? Effekten av alkhool har visat sig vara dosberoende dvs. att mängden det centrala nervsystemet ustätts för spelar in. Låga koncentrationer frigör endorfiner och dopamin men påverkar inte GABA/glutamincyra på det sätt att det märks utifrån. Det är först när hjärnan utsätts för högre konscentrationer som systemet mellan GABA/glutaminsyra ändras. GABA ökar då kraftigt och hämmar glutaminsyra vilket oftast leder till att vi blir mindre motoriska, talet blir otydligt och att vi till slut kanske till och med somnar. Om man bortser från signlalsubstanser och tittar på områdena i hjärnan ser man att redan vid låga koncentrationer alkohol blir många centra påverkade även om det inte kanske ger uttryck vid så långa koncentrationer.

Dessa områden i hjärnan blir påverkade av alkohol: -

Cortex och framförallt prefrontala cortex reglerar saker som belöningssystem, impulskontroll och inhibitorisk kontroll. Cerebellum som har till uppgift att kontrollera motoriska rörelser och ändringar i kroppen, såsom balans och hur snabbt man reagerar på olika stimuli. Talamus reglerar vissa sinnesintryck där även retikulära aktiveringssystemet sitter som reglerar vakenhetsgraden. Hippocampus som hanterar och lagrar minnen samt omkopplingsstation för olika sinnesförnimmelser. Occipitala loben där synintryck hanteras. Medulla oblongatas arbetsområde sträcker sig från kräkreflex till nysning. Men är även en av kroppens två andningscentrum, där regleras andning, hjärtrytm och blodtryck.

Som tidigare nämnt har alkoholmolekylen en stor träffyta i hjärnan till skillnad från andra droger och opiater. Det är därför så många centra och receptorer och i sin tur signalsubstanser blir påverkade av alkohol. Sjukdomar av långvarig och hög alkoholkonsumption Långvarig alkoholkonsumption kan leda till en rad olika sjukdomar. Sjukdomar kan uppstå i många olika vitala organ däribland hjärnan. De tre av de vanligaste sjukdomarna i hjärnan som alkohol har en påverkan på är följande: -

Wernickes encefalopati Korsakoffs sjukdom Leverkoma (leverencefalopati)

De första två tillstånden brukar beskrivas som Wernicke-Korsakoffs syndrom eftersom de två sjukdomarna är en sammandragning. Först insjuknar man ofta i Wernickes encefelopati som sedan övergår i Korsakoffs sjukdom. De kända symptom som tillstånden orsakar är tiaminbrist, brist på vitamin B1, samt näringsbrist som är en direkt följd av alkoholmissbruket. Bristen på vitamin B1 orsakar även skador på nervsystemet och hjärtat. Wernickes ecefalopati, (encefalon=hjärnan), har tydliga symptom. Tex dålig balans, förvirring, oregelbunden ögonrörelser samt förlamningar i ögonmuskelaturen. Korsakoffs sjukdom är efterstadiet till wernickes encefalopati. En stadium med mer kronisk form. Man kan likna det med demens på många sätt. Det som kännetäcknar Korsakoffs sjukdom framförallt är ett kraftigt försämrat närminne, psykotiska problem och desorientering. Den som lider av Korsakoffs sjukdom hittar på mer eller mindre orealistiska historier för att fylla luckor i minnet. Många som lider av hjärnskador gör just detta som kallas konfabulation. Leverkoma (leverencefalopati) är också en neurologisk sjukdom men som har sin rot i vilket tillstånd levern är. Orsaker för leverkoma kan vara långvarig sjukdom med koronisk leversjukdom. Huvudskälen till den underliggande mekanismen för hur sjukdomen bryter ut är för höga halter ammoniak i blodet som inte levern

längre klarar av att rena. Beroende på hur svår sjukdomen är påverkas hjärnan olika. Man kan säga att sjukdomen har olika steg. Första steget invovlverar dåliga sömnvanor där man sover på dagarna och är vaken på nätterna. Det andra steget av sjukdomen förändrar individens personlighet och man blir kroniskt trött.Tredje steget är egentligen som andra steget men ännu värre personlighetsförändringar och förvirring. Det fjärde och sista steget visar tecken på att individen löper risk för att hamna i koma. Det finns varianter på leverkoma som är ännu svårare där även krampanfall kombineras med koma. Det leder till att hjärnan sväller och det är mycket dödligt. Forskningen om alkohol och hjärnan är utbredd men samtidigt långt ifrån komplett. Hjärnan som är så fantastiskt komplex, även från individ till individ, kombinerat med en substans som påverkar så otroligt många komponenter av den gör bredden för ämnet oändligt.

Källförteckning Sand, Olav et al. (2006) Människokroppen (s. 31). Stockholm Liber AB. Ajob, Leith et al. (2017) Wernickes encefalopati, Läkartidningen, nr 37 (s. 1458) (tiamin och wernickes) M. Zahr, Natalie et al. Alcohol's Effects on the Brain: Neuroimaging Results in Humans and Animal Models, Alcohol Research: Current Reviews, Vol. 38, No.2 (s. 184) Åberg, Hans et al. (2000) Bonniers Läkarbok (s. 324), Albert Bonniers Förlag. Åkerstedt, Torbjörn. (2010) Livsstilen påverkar sömnen - på gott och ont, Läkartidningen, nr 36 (s. 2072-2076) Bear, Mark F. (2016) Neuroscience Exploring the Brain,...