Colombia fredsavtal- inlämning PDF

Preview

Summary

Colombias fredsavtal....

Description

Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen Lärare: Ellen Ravndal

HT2016 STVA12/ Internationell politik

Fredsavtalet i Colombia - Historisk fredsavtal undertecknad i Colombia

Valmira Muca 970819 Pamela Ponichtera 930116 Maja Jungklo 920213

970819 930116 920213

STVA12/ Internationell politik Ellen Ravndal

I nyhetsartikeln “Historisk fredsavtal undertecknad i Colombia” (Dagens Nyheter 2016-2709) skriver Henrik Brandão Jönsson om den historiska fredsavtalet efter 52 år av inbördeskrig i Colombia. Detta kan man kalla för diplomatins succé. Den marxistiska gerillarörelsen Farc bildades 1964 som en protest mot att vänstern utestängts från den politiska sfären. Sedan började en långvarig konflikt mellan den colombianska regeringen och Farc. Farcgerillan anklagade den colombianska regeringen för att inte tagit hänsyn till människor på landsbygden. Gerillan hade som mål att göra landet mer jämlik, men istället har landsbygden blivit landets farligaste område. Över 250 000 människor har dött i konflikten (Jönsson, 2016). Men det fanns ett hopp för fred. Sedan 2010 styrs Colombia av Juan Manuel Santos som under hela sin presidentämbete har satsat på att nå en fredsuppgörelse med vänstergerillan Farc (Lindahl 2016). Den 26 september undertecknade Colombias regering och Farcgerillan ett historiskt fredsavtal. Dokumentet är på 279 sidor och anses vara världens mest moderna och omfattande avtal. Flera tusen colombianer reste till Cartagena, en stat i norra Colombia för att delta i ceremonin där presidenten Juan Manuel Santos och Farcs ledare Timoleon Jimenez skakade hand. En av de som var på plats var Sveriges utrikesminister Margot Wallström (Jönsson, 2016). Den colombianska regeringen har tillsammans med FN utarbetat ett program som kommer att avväpna gerillamedlemmarna och ge dem en chans att integreras i samhället igen. Farc kommer att förändras från en gerillarörelse till ett marxistiskt politisk parti (Jönsson, 2016). Diplomati är en viktig verktyg för att lösa internationella problem på ett fredligt sätt. Det finns två dominerande perspektiv på internationella förhandlingar och medling: konflikthantering, där förhandlingar förstås som ett nollsummespel och problemlösning, där förhandlingarna ses som ett plussummespel. Det första alternativet bygger på det realistiska perspektivet som utgår ifrån att parterna befinner sig i konflikt och har motsatta mål och intressen. Förhandlingsprocessen resulterar då i ett nollsummespel vilket innebär att ena sidans vinst är den andras förlust. Problemlösningen baseras på det liberala perspektivet där man ser samarbete och förhandling som ett plussummespel vilket betyder att alla parterna gynnas av det. Det är viktigt att parterna uppfattar förhandlingarna som början på en långsiktig samarbete (Aggestam 2014, s.191-192,194). Den colombianska fredsavtalet är ett

1

970819 930116 920213

STVA12/ Internationell politik Ellen Ravndal exempel på både ett nollsummespel och plussummespel. Bland nej-sägarna till fredsavtalet finns, som sagt en rädsla och en fördom om att gerillagruppen ska utnyttja freden till sin fördel. Dessa faktorer samt olika egenintressen inom de respektive grupperna kan på så sätt anses hota ett upprätthållande av fred (Jönsson, 2016). Det dominerade argumentet mot fredsavtalet är att godsägare på landsbygden tror att Farc gerillan kommer fortsätta att producera kokain och använda pengarna till att köpa röster. Presidenten Santos menar att fredsavtalet är ett plussummespel och lovar att den ekonomiska tillväxten kommer att öka mellan två till tre procent. Fredsavtalet blir alltså en vinst för alla (Jönsson, 2016). Fredsavtalet i Colombia är ett exempel på en demokratisk diplomati som baseras på moraliska och demokratiska principer. Sådan typ av diplomati innebär att förhandlingsprocesser och internationella överenskommelser är transparenta och offentliga och allmänheten hållas informerad om allt som pågår (Aggestam 2014, s. 185). En metod för att nå en överenskommelse är internationell medling, där parterna i en konflikt söker eller accepterar erbjudande om hjälp från en tredje part, som kan vara en stat, grupp, organisation eller en individ (Aggestam 2014, s. 190-191). Ett av länderna som påverkade fredsavtalet i Colombia var ingen mindre än Sverige. Den svenska ambassaden i Bogota har arbetat för att avtalet skulle bli mer jämställt och Sveriges regering kommer att under en femårsperiod satsa 950 miljoner kronor för att göra freden jämställd mellan könen (Jönsson, 2016). Forskning om kriser kännetecknas bl.a. av att det finns ett hot som är riktat mot grundläggande värden som t.ex. liv, hälsa och frihet (Stern 2014, s. 168). Värden som rätten till liv och frihet för den colombianska medborgarna har inte respekterats. Följden av detta har blivit att i den 52-åriga beväpnade konflikten har över en kvarts miljon mist livet (Jönsson, 2016). Ett annat viktig element i en kris är att det råder en viss osäkerhet då det är svårt att överblicka omständigheterna och konsekvenserna samt att man har svårt att bedöma vilken riktning utvecklingen kommer att gå (Stern 2014, s. 168). Efter fredsavtalets inrättande är man enligt utrikesministern Wallström ytterst osäker på hur det kommer att implementeras eftersom det finns många hinder på vägen. Det råder även en viss osäkerhet i landet om hur fredsavtalet kommer till form (Jönsson, 2016). Enligt professorn vid Försvarshögskolan Eric Stern upplevs kriser av ett subjekt som t.ex. en individ eller samhälle och det är precis vad som skett i Colombia. Sedan den colombianska långvariga kriget utbrutit har den haft stora konsekvenser för den colombianska staten och befolkningen (Stern 2014, s. 169). Gemensamt för en stor del av forskning om kriser är att de vilar på en positivistisk grund eftersom man tänker i termer av orsak och 2

970819 930116 920213

STVA12/ Internationell politik Ellen Ravndal verkan. Det blir därmed viktigt att undersöka vad de bakomliggande orsakerna är till kriget och vilka konsekvenser det följer (Stern 2014, s. 172). Orsakerna i den colombianska konflikten var att befolkningen på landsbygden utestängdes från politiken och konsekvenserna blev att ett inbördeskrig bröt ut i landet. Tidspressen som följer med kriser är ytterst problematisk eftersom besluten om hur man ska agera måste ske snabbt annars kan man förlora möjligheterna till att påverka händelseutvecklingen. Det är sällan politiker behöver handskas med denna form av akut tidspress och kan därför ofta vara oförberedda. Följden kan bli som vi kan se i Colombia att det blir en långvarig väpnad konflikt (Stern 2014, s. 173). Sedan mitten av 1950-talet har fredsforskningen utvecklats och institutionaliserats som disciplin. En trend inom denna forskningsinriktning är det ökande antal studier som söker förklara hur krig och konflikter mellan sociala grupper och nationer avslutas, vilket i sin tur har inneburit ett ökat intresse för kopplingen mellan krig, fred, ekonomisk utveckling och statsbyggnad (Andersson 2014, s. 160) President Juan Manuel, som använder "ökad ekonomisk utveckling i landet vid fred" som ett argument för ett genomförande av fredsavtalet, speglar denna forskning och stärker dess antydan om ett ökat intresse för kopplingen mellan dessa fenomen (Jönsson, 2016). Det har skett en avtagande frekvens av stormaktskrig i världen, trots det tycks det inte ha lett till en fredligare värld. Istället har ett skifte från mellanstatliga krig till krig inom stater skett (Andersson, 2014: 151) De senaste tjugo-tjugofem åren har bevittnat ett stort antal inomstatliga krig och konflikter runt om i världen (Andersson, 2014: 149), speciellt under andra halvan av 1900-talet. I Latinamerika utbröt flera blodiga inbördeskrig under 1960-1970talen, där kriget i Colombia, som utbröt år 1964, är ett exempel (Andersson 1964, s. 152). Inom forskningen definieras vanligtvis krig som storskaligt organiserat våld mellan politiskt organiserade grupper. Organiserat våld existerar på många olika nivåer i politiska konflikter. Analytiskt skiljer man därför på definitionen av "krig" och "väpnade konflikt". "1000 stridsrelaterade dödsoffer under en tolvmånadersperiod" är ett vanligt sätt att definiera begreppet krig i akademiska studier. En vanlig definition av en väpnad konflikt är att det krävs minst 25 krigsrelaterade dödsoffer mellan två parter under ett kalenderår (Andersson 2014, s. 150). Då konflikten i Colombia har skördat över en kvarts miljon offer kan det, med säkerhet, fastslås som ett krig. Med en konflikt mellan landets regering och den colombianska gerillagruppen Farc rymmer kriget inom definitionen "inbördeskrig". Konflikten har varit ett utdraget inomstatligt krig där rivaliserande paramilitära grupper blandar gerillakrig med 3

970819 930116 920213

STVA12/ Internationell politik Ellen Ravndal organiserad brottslighet (Jönsson, 2016). Forskning visar även att kontroll av territorium inte är det primära i en konflikt som denna, utan kontroll över identitet och ekonomiska resurser, något som också stämmer överens med situationen i landet (Andersson 2014, s. 158). Konflikten mellan den colombianska regeringen och Farc gerillan är världens längsta väpnade konflikt. Vid folkomröstningen i oktober röstade väljarna med en knapp marginal nej. Dock efter två månader, december godkände kongressen ett fredsavtal som hade som inte blev ett ämne för folkomröstning (Lindahl 2016). Trots den 52 åriga väpnade konflikten lyckades den colombianska regeringen och Farc gerillan forma en fredsavtal men trots detta råder det en viss osäkerhet om hur parterna kommer att följa fredsavtalet.

Referenslista Aggestam, Karin, 2014. Diplomati och förhandlingar i Gustavsson, Jakob – Tallberg, Jonas (red.), Internationella Relationer 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 183-198. Andersson, Jan Joel, 2014. Krig och konflikter i Gustavsson, Jakob – Tallberg, Jonas (red.), Internationella Relationer 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 149-166. Jönsson, Brandão Henrik, 2016. “Historisk fredsavtal undertecknad i Colombia”, Dagens Nyheter, Nyhetsartikel. 2016-09-27. Lindahl, Ylva, 2016. Aktuell politik. [http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Colombia/Aktuell-Politik] Hämtdatum: [2016-12-13] Stern, Eric, 2014. Kriser och krishantering i Gustavsson, Jakob – Tallberg, Jonas (red.), Internationella Relationer 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 167-182.

Tecken inkl. blanksteg: 9 950

4...