Ekonomistryrning - föreläsningsanteckningar 1-6 PDF

Preview

Summary

Föreläsningar av Jan Greve, Gunilla Myreteg och Stig Andersson. Skriver alltid allt som de tar upp och i de fall det behövs, klistrar in modeller från boken. ...

Description

Föreläsning 1 Mål och strategi kap 2,3,4 Vinstdrivande verksamheter: Input (resurser) → Processer (omvandling) → Output (tjänster/varor) ← Utbetalning ← Inbetalning I omvandlingsprocessen ställs krav från: -Ägare -Ledning/chefer -Anställda Inte bara krav på avkastning, även likviditet, ansvarstagande (CSR), förtroende etc. Ekonomistryrning är att medvetet styra ett företag i en riktning (utgår från ägarperspektiv): -Vart vill vi? -Planerad färdväg (prissättning m.m) -Löpande avrapportering -Korrigering under vägens gång -åtgärd beslutas och vidtas Hur ska processen genomföras? Hur ska vi utveckla/utvärdera verksamheten? Planera (budget/förkalkyl) → Genomföra (rapporter & interredovis.) → Avrapportera/utvärdera (avvikelseanalys/efterkalkyl) Intäkter = värdet av varor/tjänster som sålts under perioden Inkomst = värdet av såld vara, uppstår vid försäljningstillfället Kostnader = värdet av resursförbruknignen under period Utgift = uppstår vid anskaffningstillfället Utbetalning = monetära medel Vinst = resultat Lönsamhet = resultat kontra vad vi satsat för att få resultatet, satt i relation till något annat får vi det i procent. Den totala effektiviteten Budget = våra mål/plan Periodrapporter = är vi påväg i den riktning vi satt? Säljer vi tillräckligt? Spill i produktion? Soliditet= Eget kapital / Totalt kapital. Företagets långsiktiga betalaningsförmåga, hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Skuldsättningsgrad= Räntebärande skulder / Eget Kapital. Hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Är skuldsättningsgraden hög är soliditeten låg och vise versa. Vertikal stryrning= Ägare → Företagsledning→ Verksamhet Horisontell styrning= Resurser→ Verksamhet→ Varor & Tjänster Totalt resultat = Rörelseresultat + Ränteintäkter

Nettoresultat= Re x EK Kausalitet= Orsak → Verkan (samband) Kontrollprincipen= En befattningshavare ska endast ha ansvar för de intäkter och kostnader som denne kan påverka Stordriftsfördel= När tillverkningskostnad/st blir mindre desto mer vi tillverkar

Lönsamhet Räntabilitet = Är ett lönsamhetsmått för att se om företagets vinst är tillfredsställande i förhållande till kapitalet. När räntabiliteten har beräknats ger den ett procentuellt svar på förhållandet mellan resultat och kapital, där lönsamheten kan avläsas genom att se om procentsatsen står över en viss gräns eller inte. Gränsen beror också på vilket typ av räntabilitet som avses. Ofta räknas räntabilitet på ett genomsnittsvärde på kapitalbindningen under perioden → IB + UB / 2. Totalt kapital= Hela tillgångarna i ett företag, oavsett hur de är finansierade. Räntabilitet på totalt kapital (Rt) = Mäter lönsamheten på företagets totala tillgångar (anläggning + omsättning) och bryr sig inte om hur det är finansierat. Rt ses som hur duktiga företag är på resursomvandlingen. Rt = Totalt resultat/ Totalt kapital

Sysselsatt kapital= Totala tillgångar minus icke räntebärande skulder (exempel på icke räntebärande skulder är uppskjutna skatteskulder eller räntefria leverantörsskulder). Alltså EK + Räntebärande skulder, det som ägarna satt in i företaget och vill ha tillbaka i form av avkastning eller lån från bank som vill ha tillbaka ränta.

Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss) = Mäter lönsamhet på företagets egna kapital + de som är lånat av ex. bank. Rsyss är hur duktiga företag är på att tillgodose krav från ägare och kreditgivare. Rsyss = Totalt resultat/ Sysselsatt kapital Eget kapital= Det som ägarna satt in i företaget. Skillnaden mellan tillgångar och skulder. (Ses som skuld till ägarna)

Räntabilitet på eget kapital (Re) = Mäter lönsamhet på det kapital som ägarna har satsat själva i företaget. En måttstock är räntabilitet på eget kapital som är 10 procent eller under ses som dålig. Endast ägarnas krav på avkastning. % Re= Nettoresultat före skatt / Eget kapital

Genomsnittlig räntekostnad främmande kapital= Långivarnas krav på “avkastning”, ränta % Rs= Finansiella kostnader/ Räntebärande skuld. Hur vet vi om räntabiliteten är bra eller dålig? Ta hänsyn till ägarnas alternativa placeringsmöjligheter, finns något som ger bättre avkastning till en lägre risk? Hur stor är just affärsrisken (risken i verksamheten)? Residualresultat= Economic value added (EVA) = Det balanserade styrkortet (BSC)= Identifiera framgångsfaktorer för just vårt företag. Varför finns vi?

Föreläsning 2 Hållbart företagande & Redovisningsprinciper kap 5,6,7 Kap 5 Hållbart företagande med styrinstrument: Informativa instrument, “vill vill göra detta” utbildning & kurser för medarbetare Formella instrument, regler, rutiner, belöningssystem Informella intrstrument, uppmuntrar rätt värderingar hos medarbetare typ som företagskultur Nyckeltal för hållbart företagande: Ekologisk produktivitet = Ekonomiskt resultat/ Miljöpåverkan Tex: Ekonomiskt resultat/Ton utsläpp Ekologisk utväxkling = Sysselsatt kapital / Miljöpåverkan Tex: Sysselsatt kapital/ ton utsläpp Sustainable value added (SVA) = Förändring resultat* - Förändring miljöpåverkan* *Förändringar från föregående år. Förbättringar ger positiv PR till företaget. Kap 6 Principer för resultatmätning: 1. Enhetsprincipen, vad/vem mäts? Ägaren och därmed företaget 2. Periodiseringsprincipen, när mäts det? Helårs-, kvartals- eller periodrapport 3. Monetära principer, hur mäts det? Pengar (monetära flöden), resurser, prestationer (varor/tjänster), kostnader, intäkter Kalkyleringens 3 klassiska mätproblem: Urval: Vilka kostnader resp intäkter skall tas med? I princip endast de där vi kan finna ett kausalt* samband. *Kausalitet= orsak → verkan. Självklara saker, tex. ta en sten och kasta mot fönstret, fönstret kommer gå sönder eller desto mer vi använer en bil, desto mer tappar den i värde. Periodisering: Till vilken period fördelas intäkter/kostnader? -Degressiv fördelning -Progressiv fördelning -Linjär fördelning Värdering: -Historiska värden (anskaffningsvärden) -Nupriser (återanskaffningsvärde) -Framtida värden (framtida återanskaffningsvärden)

Ekonomisk- och teknisk livslängd. E: den tid det är ekonomiskt lönsamt att ha kvar tillgången istället för att köpa ny, behöva laga maskiner osv. T: Den tid det är tekniskt möjligt att behålla tillgången. Skillnad på bokföringsmässiga värden och kalkylmässiga värden. B: bolagsskatt, ränta, avskrivningar m.m. Periodiserade utgifter i externredovisning. Är anskaffningsbaserade K: ränta, avskrivningar, lön i enskild firma m.m. Internredovisning. Är nuprisbaserade. Enhetsprincipen …. Periodiseringsprincipen …. Upparbetsningsprincipen …. Föreläsning 3 Finansiella nyckeltal kap 8 Nyckeltal är inte statistik (som endast visar fakta) utan finns för att vi har ett intresse av att se dem och jämföra, finns det någon skillnad? Nyckeltal visar framgångfaktorer och kan varna när företaget är snett ute. Nuläge

→ Önskat läge Framgång (framgångsfaktorer)

Föreläsarens ex. Önskat läge, klara tentan, en framgångsfaktor är att läsa boken… Ideal för nyckeltal: -Relevans, plocka ut det viktiga -Enkla att förstå -Ägande, att någon äger och har inverkan/kan justera talen om de ej stämmer -Grund för jämförelse i tid och rum, just nu eller i framtiden.. -Visa om det är bättre eller sämre, hur blir det?

Nyckeltal i finansiell logik:

Resultat efter finansiella kostnader (nettoresultat) / Eget kapital = Re

Analys av räntabilitet på sysselsatt kapital:

Totalt resultat/ Omsättning = Vinstmarginal, hur mycket får vi behålla på satsad krona. Omsättning / Sysselsatt kapital = Kapitalomsättningshastighet (KOH), hur skickliga är vi på att omsätta kapital. Vinstmarginal x Kapitalomsättningshastighet = Rsyss

Du-Pont modellen: Ett analysverktyg.

*Rörelseresultat + Ränteintäkter = Totalt resultat/ Omsättning = Vinstmarginal *Totalt kapital NEJ! ska vara sysselsatt kapital (stickan skrivit fel)

Leverage/Hävstångsformeln: Re= Rsyss + (Rsyss -Rs) x Skuldsättningsgraden (skulder/EK) Centralt samband, att förklara skillnaden som finns. Utgår ifrån kan alltid hitta samband genom att säga att: Re blir lika med Rsyss + differensen mellan Rsyss - hur mycket kräver den andra finansieringskällor dvs skulderna Rs x hur stort är förhållandet mellan skulder och egna kapitalet S/ EK (skuldsättningsgrad). Ju högre differens mellan Re och vad våra skulder kräver, desto bättre är det. Två former av Rsyss. Vinstmarginal: Mäter i procent hur stor vinst företaget gör på satsat kapital. Hög vinstmarginal = höjd räntabilitet. Kapitalomsättningshastighet: Mäter företaget kapitaleffektivitet, skiljer sig mycket från olika branscher. Ju högre värdet är desto högre är effektiviteten. Tjänsteföretag har en liten kapitalbas, därmed hög kapitalomsättning. Till skillnad från anläggnings intensiva verksamheter som metallverk och liknande som har låg kapitalomsättningshastighet. Därför är det ej aktuellt att jämföra mellan branscher.

Resultaträkning (förkortad version) +Intäkter -Rörelsen kostnader --------------------------Rörelseresultat +Finansiella intäkter (ränta, aktier i andra bolag etc.) -Finansiella kostnader (ränta..) ---------------------------Resultat efter finansiella poster -Skatt ---------------------------Nettoresultat Totalt kapital= anläggningar, varulager, kundfodringar, kassa m.m. Finanisella intäkter också del av tillgångssidan 8.3 Rörelsekapital= Företagets omsättningstillgångar - företagets kortfristiga skulder Omsättningstillgångar= färdigvarulager, råvarulager, lager av handelsvaror,lager av produkter i arbete, kundfodringar, likvida medel m.m.

Kapitalbindning och omsättningshastighet. Rörelsekapitalets fyra beståndsdelar: 1.Kundfodringar: Omsättning x 1,25 (pga. moms) -----------------------Kundfodringar Genomsnittlig betalningstid kunder: Kundfodringar x 365 -------------------------Omsättning x 1,25 (pga moms) 2.Lager: Låg omsättningshastighet i lager betyder att det tar långtid från råvara till färdig produkt, vilket också betyder att kapitalbindningen i lagret är stort. Många faktorer påverkar kompitalbindningen i lager så som, bearbetning, transaktion, säkerhet, utjämning, spekulaiton, “slack” Omsättning -------------Lager Genomsnittlig lagringstid:

Genomsnittligt lager -------------------------Omsättning

x 365 dagar

3.Leverantörsskulder.Genomsnittlig betalningstid leverantörer: Leverantörsskulder ------------------------- x 365 dagar Inköp x 1,25 4.Kassalikviditet: Ur lönsamhetssynpunkt ska så lite kapital som möjligt bindas vid likvida medel. Det ska dock finnas tillräckligt i kassan för att oväntade händelser. Omsättningstillgångar 1 ------------------------------Kortfristiga skulder

Kapitalbindning= Omsättning/ Kapitalomsättningshastigheten Räkna genomsnitt= IB + UB / 2, typ när man räknar genomsnittlig kapitalbindning etc.

Företagets organisation kap 9 Mekanistisk organisation: -Hierarkisk form -Centraliserande beslutsfattning -Formaliserade kontakter -Hög grad av standardisering Organisk organisation: -Platt form -Decentralisering -Informella kontakter -Låg standardisering Osäkerhet finns inte bara i företagets omgivning utan kan finns rörande mål och medel. Detta pga. kunskapen om orsak → verkan i centrala processer är bristfälliga. I företag där osäkerheten gäller medel, alltså hur  målen ska uppnås, men graden av måluppfyllelse kan mätas anvnäds Outputstyrning, vilket menar att utfallet ska mätas jämfört mot uppsatta mål och ansvaret ligger på personen i fråga. I företag där det råder osäkerhet om mål men inte om medel används Regelstyrning, vilket menar att styrning går ut på att kontrollera att den ansvarige beter sig enligt ansvisningar, liknas med byråkrati. Många företag kombinerar dessa. En tredje typ av styrning är Klanstryning, vilket ger den ansvarige rätt förutsättningar i form av information och utbildning för att klara uppgifterna på bästa sätt.

9.2.4 Olika beroendeformer kräver olika samordning: Delat beroende Seriekopplat beroende Ömsesidigt beroende

9.3 Olika organisationsformer: Funktionsorganisation Divisionsorganisation 9.4 Kontrollbarhetsprincipen, menar att befattningshavare bara ska ta ekonomiskt ansvar för kostnader/intäkter som denne har kontroll över. Viktig vid formulering av mål för den samme, bara intäkter och kostnader som den ansvarige kan påverka bör ingå i målet. Men ibland sker detta ändå, tex. en avdelning drabbas av negativt resultat men detta pga. högre chefer har bestämt något som avdelningschefen inte kunnat påverka. Därför ska det delas upp i påverkbara faktorer och ej påverkbara faktorer. Avdelningschefen med budgetansvar skall alltså bara ställas till svars för de avvikelser som denne kan påverka. Föreläsning 4 Ansvarsstyrning, budgetering & uppföljning kap 10 & 11 Kap 10 Motiv/syften för budgetering: -Prognostisering, försöka förutsäga vad som kommer hända ligger till grund för planerna -Planering, vill uppnå ökad effektivitet, undvika risker, -Samordning, tex. den budgeterade försäljningen styr produktionen, ökad volym betyder förändringar i personal -Kontroll, det verkliga utfallet jämförs med budgetens och eventuella avvikelser tolkas som varningssignaler -Ansvarsstyrning, budgeten visar vad som förväntas av den anställde och vad den ansvarar för -Kommunikation, inte bara den färdiga budgeten som är viktig utan processen budgeten kommer till är viktig. Budgeten framkallar under processen kommunikation mellan över-/underordnade, ansvar klargör och arbetsuppgifter samordnas. -Motivation, målen för budgeten måste vara lagom utmanande och underställande chef måste ha möjlighet att påverka innehållet i den. Prognostisering,planering, samordning och kontroll kallas alla för planering! Företag kan använda sig av flera motiv samtidigt i budgeteringen. Budgeteringsprocessen 1. Upprättande 2. Genomförande 3. Uppföljning

Budgetering startar oftast hos marknadsavdelningen eftersom de har prognoser gällande försäljningen för kommande år. Nedbrytningsmetoden: Företagsledning och centralt placerad controller spelar störst roll. Budgeterarnas roll är begränsat. Uppbyggnadsmetoden: Här spelar budgeteraren störst roll, controllerna samanställer endast till helhet. Budget sätts i förhandling mellan budgeterare och företagsledning.

Kap 11 Ekonomiskt ansvar Målet måste matcha det ekonomiska ansvaret. Vilka kostnader/intäkter och kapitalposter som ska budgeteras och redovisas på enheten beror på dess ekonomiska ansvar.

Fem former av ekonomiskt ansvar: 1. Ren kostnadsenhet: Ansvarar för att kostnader håller sig inom angiven (budgeterad) kostnadsram. Tex, administrativa avdelningar och FoU-enheter 2. Standardkostnadsenhet: Ansvarar för kostnaderna för de prestationer som enheten utfört. Tex, tillverkningsenheter och vissa serviceenheter 3. Intäktsenhet: Ansvarar för intäkter som enheten utfört och dels för enhetens egna kostnader. Tex, försäljningsenheter 4. Resultatenhet: Ansvarar för det ekonomiska resultat som enhetens prestationer ger upphov till. Tex, divisioner 5. Investeringsenhet: Ansvarar för det resultat och den kapitalbindning som de av enheten utförda prestationer ger upphov till. Tex, divisioner Föreläsning 5 Kostnadsdrivare - volym & aktivitet Kap 13

 ndras ej av volymen. Fasta kostnader= ä Rörliga kostnader: Progressiva kostnader= Ökar i takt med att volym ökar. Degressiva kostnader= Minskar desto mer volym, kan bero på att vi får vid större inköp rabatter eller en lägre tillverkningskostnad per styck. Proggresiva kostnader= Ju högre volym desto högre marginalkostnader per varje nyskapd och såld produkt.

Särkostnad= En kostnad som finns för ett alternativ men inte för en annat. Samkostnad= Kostnad som är densamma oavsett alternativ. Särintäkt - Särkostnad = Täckningsbidrag

Föreläsning 6 Resultatanalys Kap 14

Resultatplanering: kostnader och intäkter Resultat= Totala intäkter - Totala kostnader Kostnader: värdet av resursförbrukningen Totala kostnader= Totala fasta kostnader + Totala rörliga kostnader Totala rörliga kostnader= Rörlig styckkostnad (RSK) x Volym Styckkostnad= Fast styckkostnad + Rörlig styckkostnad Intäkter: ersättningen för produkter/tjänster Intäkter= Försäljningspris x Volym Ekvation: resultat = TI – TK = TI – (TFK+TRK) P * V – (TFK + RSK (rörlig kostnad per styck) * V) = P * V – TFK – RSK * V

Kritisk volym (V0) = TI är lika stort dom TK “break even” Formel V0:

Säkerhetsmarginalen= Verklig volym (såld volym) - Kritisk volym (v0) / Verklig volym (såld volym) Formel Smrf555556666:

Kryssfrågor: Residualresultat = När banken och långivarna fått sitt. Kausala principer= Aktivitet som orsakar kostnaden belastas också med kostnaden. Finala principer= fördelas antingen på bärkraft/rättvisa, en produkt som är dyr men genererar mer kan få ta kostnader från andra för den har större bärkraft. BSC= lärande, process, kund, finansiellt Avvikelseanalys= vid rörliga omkostnader är det prestationsdifferens (tid, lön) & förbrukningsdifferens (kvant & tid) vid fasta omkostnader heter det sysselsättningsdifferens

Investeringsbedömning är kalkylräntan ett alternativ kostnad Ekvivalentkalkyl är en processkalkyl som inte passar vid...