Hemtentamen i gruppsykologi våren 2020 PDF

Preview

Summary

Frågor rörande open science, Attribution och attityder , Self-serving attributional bias, Fundamental attribution error, Social påverkan och övertalning , informativt och normativt inflytande, Social kognition, heuristiker och felslut , Stereotyper, fördomar och diskriminering, moralpsykologi, hjälp...

Description

Id. 24411

HEMTENTAMEN

735G03

PSYKOLOGI 2, VT-20

GRUPPSYKOLOGI 2020-03-24

Fråga 1: Replikationskrisen och open science (Lina) Luke Skywalker forskar på fenomenet social priming. Han utför en studie för att undersöka om personer som “prajmats” med ord relaterade till åldrande, också beter sig som om de är äldre. Studien består av två delar. I den första delen löser deltagarna anagram (ord eller fraser där bokstäverna kastats om, t.ex. Stra Wasr Star Wars). För hälften av deltagarna är orden i anagrammen relaterade till åldrande (t.ex. rynka, glömsk, rullator); för den andra hälften av deltagarna är anagrammen neutrala. Efter att deltagarna utfört anagramuppgiften mäter Luke hur lång tid det tar för varje deltagare att gå från experimentrummet till det rum där han sagt åt deltagarna att vänta efter att experimentet är klart. När Luke analyserar sina data hittar han ingen skillnad mellan grupperna: deltagare som löst anagram relaterade till åldrande går ungefär lika långsamt som deltagare som löst neutrala anagram. Luke provar flera andra statistiska analyser, t.ex. att exkludera vissa deltagare eller att testa om deltagarnas faktiska ålder spelar roll. En av analyserna visar att personer som löst anagram relaterade till åldrande går långsammare än personer som löst neutrala anagram. I sin artikel rapporterar Luke denna analys; han nämner inte de andra.

A. Förklara vad som är problematiskt med att göra som Luke gör. Vad kallas det och varför är det problematiskt? (2p) SVAR: Fenomenet ovan kallas för P-hacking. Det innebär att man väljer ut data eller samlar in data eller att man statistiskt analyserar sin data tills man hittar en effekt som man vill ha och som är statistiskt signifikant. I exemplet ovan så gjordes flera statistiska analyser av testresultaten som att exkludera deltagare eller titta på om deltagarnas ålder spelade roll.

Genom att göra på det här sättet skulle man kunna komma fram till nästan vad som helst bara man håller på tillräckligt länge. Det här kan ge en skev bild av verkligheten och sanningen kommer inte fram. Även informationen om nollfynd är intressanta och att rapportera sin forskning som den gjordes och de verkliga fynden kan hjälpa andra forskare som funderat på samma sak att inte behöva göra just den forskningen. Ett annat problem är att Luke väljer att inte tala om i sin rapport att han valt att exkludera deltagare eller analysera andra data för att komma fram till sin slutsats. Det gör att forskningsresultaten blir vilseledande och icke trovärdiga.

(Källa: Lina Koppels föreläsning om Replikationskrisen och open science)

B. Open Science-rörelsen har medfört en del förändringar i hur forskare arbetar. Beskriv ett sätt att undvika problemet i exemplet ovan. (2p) SVAR: Genom att forskare väljer att ansluta sig till Open Science-rörelsen får vi mer insyn i alla steg i forskningsprocessen. Första steget är att pre-registrera din studie inom Open Science framework. Där delar du dina data innan du börjar studien. Du specificerar studiens hypoteser, urvalsstorlek, din analysstrategi och metod, exklusionskriterier. Först därefter börjar datainsamlingen.

1

Id. 24411

HEMTENTAMEN

735G03

PSYKOLOGI 2, VT-20

GRUPPSYKOLOGI 2020-03-24

En annan åtgärd är att lägga in en Peer Review efter att du designat din studie men innan du börjar samla in din data. Då får du i ett tidigt läge feedback och kan tidigt göra eventuella justeringar.

(Källa: Lina Koppels föreläsning om Replikationskrisen och open science)

2

Id. 24411

HEMTENTAMEN

PSYKOLOGI 2, VT-20

735G03

GRUPPSYKOLOGI 2020-03-24

Fråga 2: Attribution och attityder (Arvid) A. När vi talade om Peterson och Seligman’s forskning om ”explanatory style” så tog vi upp tre dimensioner som tillsammans kan förklara i vilken grad en person tolkar negativa händelser i livet. Förklara dessa tre dimensioner med hjälp av ett exempel från onlinedejtingvärlden (2p) SVAR:

Karin har fått kontakt med Tomas på Tinder. De har bestämt att träffas för en middag på en restaurang. Dagen efter skriver Karin till Tomas och frågar om de ska gå på bio i helgen. Tomas svarar först efter 5 timmar och skriver att han tyvärr är upptagen i helgen. Karin har en “Pessimistic explanatory style” vilket innebär att hon har en tendens att förklara och bedöma negativa händelser utifrån faktorerna; Internal: Karin tänker att det måste vara något hos henne som Tomas inte gillade och därför vill han inte träffa henne mer. Stable: Karin känner att hon kommer aldrig mer dejta igen eftersom det är fel på henne kommer det garanterat att hända igen. Global: Karin börjar genast tänka på olika områden i livet som hon inte är nöjd med. Jag är för tjock, tänk att jag aldrig lyckas gå ner de där 3 extra kilona. Och träningen, hur många gånger har jag tecknat gymkort genom åren som jag aldrig använt? Fia har fått kontakt med Simon på Tinder. Deras första dejt är på en pub. Fia skriver till Simon dagen efter och föreslår att de ska träffas igen på lördag och ta en långpromenad, hon tar med lite fika. Efter långt om länge svarar Simon att tyvärr är han upptagen på lördag. Fia har en ”Optimistic explanatory style” vilket innebär att hon har en tendens att förklara och bedöma negativa händelser utifrån faktorerna; External: Fia tänker att Simon har antagligen mycket på jobbet nu och därför hinner han inte kolla sin telefon så ofta och det är ju redan torsdag idag så självklart har han säker redan gjort planer för lördagen. Ustable: Fia tänker att antingen hör han av sig efter helgen eller så var det så att hon träffade en ”tråkig” kille och i så fall har hon fler ”på lager” i Tinder. Nästa dejt blir säkert bättre i så fall. Specific: Fia tänker att det kan ju vara så att Simon inte gillar långpromenader. Nästa vecka ska hon höra av sig igen och höra om han har lust att gå ut och dansa istället. (Källa: Arvid Erlandssons föreläsning om attribution och attityder, samt kursboken: Social Psychology (2018)

B. Använd exempel som har med Corona-smittan att göra för att illustrera hur man kan attribuera händelser och människors beteenden på olika sätt. Inkludera minst två attributionsrelaterade begrepp som togs upp under föreläsningen (2p) SVAR:

3

Id. 24411 PSYKOLOGI 2, VT-20

HEMTENTAMEN

735G03

GRUPPSYKOLOGI 2020-03-24

Det går inte att undvika nyheterna om Coronaviruset som pumpas ut dagligen i media. Hur blir det nu med vårt grupparbete? Self-serving attributional bias: Jag har ont i halsen men jag går på vår gruppträff ändå. Självklart ställer man upp. Jag tror verkligen inte att jag har Corona och jag kommer säkert inte smitta någon i alla fall. Jag är en person man kan lita på och jag tycker det är så viktigt att bidra till gruppen. Tack vare min insats så fick vi klart rapporten och den blev godkänd. På nästa gruppträff är alla utom 2 hemma och är sjuka, inkls. jag själv. Och vi hann därför inte göra klart vår power point vilket gjorde att vi fick komplettera uppgiften. Jag kan ju verkligen inte rå för att jag blev sjuk och än mindre att det ska vara coronahysteri i landet så att man typ inte vågar gå utanför dörren. Hade det varit som vanligt hade jag självklart kommit ändå trots hostan. Dessutom slutade ju bussarna och gå också så även om jag velat att hade jag inte kunna åka till universitet. Fundamental attribution error: Som sagt det visade sig att 3 andra i gruppen valt att stanna hemma p.g.a. sjukdom. Jag fattar inte att folk ska vara så lättpåverkade. De är säkert inte ens sjuka. De är såna där ”loafers” de bara glider med och gör minsta möjliga insats. De lyssnar säkert på nyheter 24/7 och är nu jätterädda. Det är deras fel att vi inte blev godkända på power pointen. Jag å andra sidan var ju verkligen sjuk. Med den hostan måste man ju verkligen vara solidarisk och se till att andra inte blir smittade. Dessutom orkade jag inte ens öppna datorn, eller jo kolla Netflix orkar man ju, men jag orkade verkligen inte tänka aktivt och skriva, fast det förstår väl alla att man inte ska anstränga sig när man kanske har Corona. Så jag tycker det inte är så konstigt p.g.a. de omständigheterna att jag inte kunde göra min del och att vi nu får komplettera. (Källa: Arvid Erlandssons föreläsning om attribution och attityder, samt kursboken: Social Psychology (2018)

4

Id. 24411

HEMTENTAMEN

735G03

PSYKOLOGI 2, VT-20

GRUPPSYKOLOGI 2020-03-24

Fråga 3: Social påverkan och övertalning (Hajdi) Dessa frågor berör konformitet. A. Beskriv konformitet och förklara två faktorer som ökar sannolikheten att konformitet sker. Ge och tillämpa också exempel på dessa faktorer från egna erfarenheter av konformitet. (2 p) SVAR: Konformitet: Man ändrar det man tänkt från början eller ändrar sitt beteende som ett gensvar till explicita eller implicita påtryckningar från andra. Det kan vara verkliga påtryckningar eller bara upplevda. Två faktorer som kan få konformiteten att öka; 1. Om man är ny i gruppen vill man gärna passa in och det gör att man konformerar i större utsträckning till gruppen. 2. Om det finns tydliga normer i gruppen vill du inte vara den som avviker från det utan du konformerar till gruppens normer även om du kanske inte alltid håller med.

Arbetsplatsen är ett bra exempel där man lätt hamnar i konformitet. När jag var ny på min arbetsplats kände jag tydligt att jag ville passa in i gruppen. Jag ville inte sticka ut som ny utan valde många gånger att inte ifrågasätta saker som jag tyckte var märkliga eftersom det då fanns risk för att inte bli omtyckt av personalen. På rasten t.ex. ville jag gärna gå på promenad. Men eftersom ingen annan gjorde det utan alla satt med sina mobiler i lunchrummet så gjorde jag det också, fast jag inte alls tyckte om det. Jag ville inte riskera att inte vara delaktig i eventuella samtal som kunde äga rum i lunchrummet och på det sättet känna mig utanför. Jag märkte också att man gärna skojade om saker och inte pratade om privata saker som var av mer allvarlig karaktär. Jag valde att ganska noga tänka mig för vad jag berättade om mig själv och mitt privatliv i arbetsgruppen. Normalt sätt är jag spontan och delar gärna med mig av mig själv, men som sagt jag anpassade mig till hur personalen överlag var. Jag är en person som alltid kommer till jobbet prick tidigast 3-4 min innan starttid. Här visade det sig att alla kom minst 15 min innan starttid och dessutom började man jobba då. Alltså skänkte alla minst 15 min gratis arbetstid till arbetsgivaren vilket går helt emot hur jag resonerar. Det här kändes som en explicit norm som det var bäst att anpassa sig till. Annars fick man onda ögat. (Källa: Hajdi Moches föreläsning om övertalning och social påverkan, samt kursboken: Social Psychology (2018)

B. Beskriv informativt och normativt inflytande, samt beskriv skillnaden mellan dessa. Ge också exempel på dessa typer av inflytande från egen livserfarenhet. (2 p) SVAR: Informativt inflytande (informational social influence) – Man litar på andra personers uttalande och handlande och tänker att det nog är det rätta eller smartaste. Man kan tänka att de andra vet något som inte jag vet, och därför använder man andra som informationskälla. Detta ökar i situationer när vi är osäkra, då förlitar vi oss mer på andra.

5

Id. 24411 PSYKOLOGI 2, VT-20

HEMTENTAMEN

735G03

GRUPPSYKOLOGI 2020-03-24

Normativt inflytande (normative social influece) – Man vill bli accepterad i gruppen och inte stå ut på ett negativt sätt. Man vill bil omtyckt och inte vara den som skapar oharmoni i gruppen. Man vill undvika att bli kritiserad, socialt ogillande eller att man ska bli bortstött eller ignorerad. Återkopplar till a - frågan och min arbetsplats. Informativt inflytande känner jag definitivt igen då jag verkligen kan känna mig osäker på en ny arbetsplats med helt nya arbetsuppgifter. Detta stod jag inför i somras med mitt nya sommarjobb. Det var en helt ny situation för mig i en miljö som jag aldrig tidigare arbetat i. Jag var definitionen av informativt inflytande. Det fanns flera situationer framför allt med klienter där jag hade mitt eget sätt att tänka runt dem och hur jag bemötte dem. Den gällande normen var att ”tro inte på något som någon säger, det är brottslingar vi har att göra med”. Inför arbetsgruppen sa jag aldrig något emot det, jag vet att jag kan vara för godtrogen så jag tänke många gånger att det har mer erfarenhet än jag och vet saker som jag inte förstår ännu. När det gäller normativt inflytande så tycker jag att jag ganska bra beskrev det i a-frågan hur jag tydligt valde att anpassa mig till arbetsgruppen, hur de agerade i lunchrummet och hur och vad man pratade om kollegor emellan. Det kändes som sagt väldigt viktig för mig att inte bli bortstött utan accepterad och omtyckt i gruppen. Jag ville inte att man skulle tycka att jag var avvikande eller konstig på något sätt, som exempelvis att gå på promenader när ingen annan gjorde det. Det skulle ju kunna få några att tycka att jag tror mig förmer än de andra. (Källa: Hajdi Moches föreläsning om övertalning och social påverkan, samt kursboken: Social Psychology (2018)

6

Id. 24411

HEMTENTAMEN

735G03

PSYKOLOGI 2, VT-20

GRUPPSYKOLOGI 2020-03-24

Fråga 4: Social kognition, heuristiker och felslut (Arvid) Många menar att förr så var liberala och republikaner i USA ganska lika varandra och respekterade varandras åsikter. Nu för tiden står olika politiska sidor längre ifrån varandra och avskyr varandra mer. Använd socialpsykologiska teorier för att förklara denna tendens och använd samma teorier för att förklara liknande beteenden i en svensk kontext (4p)

Gruppolarisering – Innebär att när du befinner dig i en grupp som exempelvis ett politiskt parti tenderar man att bli mer extrem åt det hållet man lutade åt från början. Exempelvis så kanske du har lite tankar på att vi borde begränsa invandringen eller åtminstone förändra politiken så att det ställs högre krav på nyanlända att anpassas till samhället. Du går med i ett parti som också har dessa åsikter och efter en tid i partiet upptäckter du hur dina åsikter nu drar mer åt att vi borde helt stänga Sveriges gränser för invandring och kanske till och med slänga ut några av dem som inte lyckats anpassa sig tillräckligt mycket i samhället. Dina partikamrater tycker likadant. Två orsaker till att du hamnat i gruppolarisering är ”Persuasive argument account”, alltså du hör fler argument från det ledande hållet vilket för att dina åsikter blir mer extrema samt ”Social Comparison interpretation”, som innebär att du jämför dig med de andra i partiet för att se om du har en korrekt bedömning av dina egna åsikter och värderingar, om inte så justerar du dessa för att bättre passa in. En annan effekt i detta exempel när gruppers attityder gentemot varandra blir mer negativa kallas för ”affektiv polarisering”. Det handlar om att mina åsikter och känslor för utgruppen ökar på ett negativt sätt.

(Källa: Arvid Erlandssons föreläsning om Social kognition med fokus på heuristiker och felslut i sociala situationer)

7

Id. 24411

HEMTENTAMEN

735G03

PSYKOLOGI 2, VT-20

GRUPPSYKOLOGI 2020-03-24

Fråga 5: Stereotyper, fördomar och diskriminering (Per) Denna fråga handlar om de tre olika perspektiven på varför stereotyper, fördomar och diskriminering uppkommer. A. Beskriv de tre perspektiven (3 poäng).

Det ekonomiska perspektivet – En aspekt av detta perspektiv är ” realistic group conflict”. Idén handlar om att när det blir konkurrens om resurserna därför att de minskat då ökar fördomarna och diskrimineringen. Det kan bli så att grupper ställs mot varandra i samhället och man ”tävlar” om resurser som jobb, mat och lokaler. Rädslan att förlora det man har ökar på konkurrensen. Det kan gå så långt att det skapas fientlighet mellan grupper. Ett annat uttryck är ”etnocentrism” vilket innebär att den egna gruppen glorifieras medan andra gruppen baktalas. Det motivationsbaserade perspektivet – Vi kan vara motiverade av andra saker och det behövs inte alltid konkurrens för att skapa fientlighet. ”Minimal group paradigm” innebär att man lätt hamnar i vi mot dem tänkande när man har två grupper som står mot varandra. ”Social identity theory” är en teori som förklarar varför vi hamnar i in och ut-gruppstänk. Vår självkänsla bygger inte bara på våra egna bedrifter och personlighet utan vi drar också från den grupp vi tillhör, dess status och prestationer.

Det kognitiva perspektivet – Vi kategoriserar och förenklar för att hantera den komplexa omvärlden vi lever i. Efter som våra kognitiva resurser är begränsade hjälper dessa kognitiva schema till att frigöra resurser i hjärnan till andra saker. Att använda oss av stereotyper är extra vanligt och något som alla gör i mer eller mindre grad. Det kan hjälpa oss att t.ex. ta snabba beslut och exempelvis avgör om något är ett hot eller inte. (Källa: Per A. Anderssons föreläsning om Stereotyper, fördomar och diskriminering, samt kursboken: Social Psychology (2018)

B. För vart och ett av de tre perspektiven: ge ett eget konkret exempel på en situation där fördomar kan uppkomma. (1 poäng) SVAR:

Det ekonomiska perspektivet: I Corona tider så har vi sett hur människor snabbt började hamstra mat. En instinktiv känsla av överlevnad och att jag ska i alla fall ha, kickade in hos många människor. Det blev jag/vi (jag och min familj) mot resten i samhället. Trots att just maktresurserna aldrig varit hotade här så har människor upplevt att de varit det och de har upplevt en konkurrens av matresurser. Det motivationsbaserade perspektivet: På samma tema skulle jag säga att Sverige mot resten av Europa hamnat i ”minmal group think”, utåt sett vill vi framstå som att vi samarbetar och alla

8

Id. 24411 PSYKOLOGI 2, VT-20

HEMTENTAMEN

735G03

GRUPPSYKOLOGI 2020-03-24

står tillsammans men vi svenskar är allt lite bättre än resten av världen. Vi håller ihop i Sverige och vi kör vårt eget race, vi vet lite bättre än andra så vi stänger inte ner skolorna när resten av Europa gör det för vi kommer klara Coronaviruset bättre, vi är ju Sverige och svenskar! Vårt land är stark, det är bra och framgångsrikt vi har resurser och vi klarar oss. Utifrån Social identity theory så påverkar det min själv känla att just jag är svensk och tillhör detta rika ochstabila land. Kognitiva perspektivet: Vi har fått höra vilka som tillhör riskkategorierna för Corona-viruset. Därav kan vi snabbt sortera upp Sveriges befolkning i riskkategorierna och då inse att man själv inte tillhör denna. Alltså är Corona inte ett hot, för mig. Nu för tiden är alla äldre än 65 år ett slags hot. De tillhör de svaga i samhället, och det är de som blir sjuka, vi måste hålla oss borta från dem så de inte blir sjuka och drar upp dödsstatistiken för Coronaviruset. (Källa: Per A. Anderssons föreläsning om Stereotyper, fördomar och diskriminering, samt kursboken: Social Psychology (2018)

9

Id. 24411

HEMTENTAMEN

PSYKOLOGI 2, VT-20

735G03

GRUPPSYKOLOGI 2020-03-24

Fråga 6: Moralpsykologi (Arvid) A. Förklara med egna ord Graham & Haidts Moral Foundation Theory. Hur skiljer sig denna teori från tidigare teorier om moral. Reflektera kring denna teori. (2p) SVAR:

Enligt ”Moral Foundation Theory” menar man att den moral man har är typ medfödd men formbar. Vi har alltså en disposition för en viss moral som också påverkas och byggas på av den kultur och miljö vi växer upp i. I teorin finns vissa moraliska fundament som är indelade i två grupper: Individualizing fundament: Harm och Fairnes Bindingfundament: Ingroup-Loyalty, Authority-Respect, Purity Om man jämför “MFT” med Kohlbergs teori om moralisk utveckling så menade Ko...