Hisa 24, sem 1 - förberedelser inför seminarium 1, delkurs 1 \"historia som vetenskap\" PDF

Preview

Summary

förberedelser inför seminarium 1, svar på frågor etc...

Description

Hisa 24 – delkurs 1 Historia som vetenskap Seminarium 1 – förberedelser Karaktärer Guilham de Rhodes ---- Raimond de Rodes Dominican monk Guilhem Déjean -- knew about Autier, said Raimond de Rodes was a spy Pierre Authier ---- Guilhem Autier ---- Raimond Autier Cathar cathar Guilhem de Area Cathar supporter, seeked out Guilhem Déjean. Philippe de Larnat Pierre de Area (brother of Guilhem de Area)

diskuterar vad som är viktigt för historien. Geografin? tolkningen av läskunnigheten? Ordlista remit

to pardon

heresy

gå emot kyrkan/det som är standard

laity

de vanliga, ej präster

succour

help

charlatan

nån som påstår sig veta mer än hen eg gör

Svar på frågor Ska besvara frågekomplex 1 (och 4) 1. Kapitel 1 i Arnolds bok tar sin utgångspunkt i en berättelse om ett mord. Vad var enligt de relaterade källorna orsaken till detta dåd? Vilka blev konsekvenserna för de inblandade personerna? Och vilken roll spelar religion och religiös övertygelse i detta sammanhang? Orsaken var att bröderna Guilhem och Raimond de Rodes levde osäkert pga Guilhems koppling till katarerna Autier. Dejean påstod att Raimond var en spion. Guilhem de Rodes förnekade inför sin bror sin koppling till Autiers. Guilhem d R förnekade inför sin bror och återvände hem. Han varnade också en man som hette Guilhem de Area. de Area gillade själv katarerna och han sökte upp denne Dejean och lurade honom att följa med honom upp i bergen där två vänner till de Area slog Dejean och sen kastade ner honom för ett stup. Guilhem de Rodes bror (ej Raimond) skvallrade för inkvisatorerna och Guilhem hamnade i fängelse, men detta var långt senare. Religiös övertygelse verkar ha spelat roll, t ex så verkar mördarna ha gjort detta pga tron, det var ju inte de själva som var hotade? Eller så var de det trots allt hotade utan att det framgick av texten. Katarism (?) var ju åtminstone någonting som var värt att ägna sig åt trots att det ansågs fel, eller kanske var det bara lite spännande att gå emot kyrkan.

4. Arnold för ett resonemang om historisk sanning. Vilken är hans poäng? Är en "objektiv" historieskrivning möjlig eller ens önskvärd? Argumentera för och emot. Vad innebär det enligt Arnold att arbeta som historiker? Och vad kan vi enligt honom lära av historien? Det går inte att ha en objektiv historieskrivning, men vems objektivitet är då utgångspunkt? Ibland kan en person som känner till mer och har mer bakgrundinformation ge bättre information än endast ett vittne (2) Hur går Arnold till väga för att skapa kontext och ge en djupare mening åt denna berättelse. Nämn några faktorer, förhållanden och geografiska platser av betydelse för rekontruktionen av det bredare historiska sammanhanget. Vilka olika former av historia kan skrivas utifrån der relaterade källmaterialet? (3)Kapitel 7 i Arnolds bok handlar om en svart kvinna i 1800-talets USA och inleder med två skilda berättesler om hennes liv. På vilket sätt skiljer sig berättelserna åt? Vad säger oss de båda berättelserna om dåtidsens amerikanska samhälle? Reflektera över betydelsen av faktorer som ras, klass, genus som perspektiv i historisk forskning och renonera kring deras betydelse....