Hud och slemhinna - Föreläningsanteckningar + svar på tillhörande frågor angående hud och PDF

Preview

Summary

- beskriv vilka strukturer som räknas till huden Hudens yta är ca 1,5-2 m2 vilket är ca 5% av kroppsvikten. Till huden räknas också hår, naglar, svett- och talgkörtlar. Huden består av tre lager. Överhuden (epidermis): Yttersta lagret. Består av platta epitelceller som utsätts för kemisk och me...

Description

- beskriv vilka strukturer som räknas till huden Hudens yta är ca 1,5-2 m2 vilket är ca 5% av kroppsvikten. Till huden räknas också hår, naglar, svett- och talgkörtlar. Huden består av tre lager. Överhuden (epidermis): Yttersta lagret. Består av platta epitelceller som utsätts för kemisk och mekanisk påverkan. De ser ut som tunna och platta skivor. Epidermis har tre zoner. I det nedersta skiktet, tillväxtlagret, bildas cellerna, celldelning sker. Under sin utveckling, påväg mot ytan, inlagras ämnet keratin (hornämne) som är en typ av protein – mellanlager. Ytterst ligger ett lager av döda, förhornade celler som gör ytan motståndskraftig. Här finns mycket keratin. I epidermis finns också celler som bildar pigment (melanin) – melanocyter. Melanin absorberar solens UV-strålar och är hudens naturliga skydd. Epidermis saknar blodkärl och får näring från dermis via diffusion. Läderhuden (dermis): Mellersta lagret. Består av fibrös bindväv. Fäst vid epidermis. Cellerna här har kubisk eller cylindrisk form. De skjuts successivt upp mot ytan och blir plattare och ersätter cellerna som avstöts vartefter. I dermis finns fibroblaster som producerar kollagen. Innehåller blod- och lymfkärl samt makrofager, mastceller och lymfocyter som deltar i försvaret mot mikroorganismer vid vävnadsskada. Här finns också sinnesceller som känner av tryck, beröring och temperatur. Det finns också smärtreceptorer. Dessa reagerar på stimuli som leder till vävnadsförstörelse. Dermis har också hårsäckar och glatt muskulatur invid hårsäckarna. Talg- och svettkörtlar ligger också i dermis men har sin utförsgång i epidermis. Underhuden (subcutis): Innersta lagret. Består av lucker – mjukare bindväv med mycket vätska och fett. I det här skiktet finns vårt underhudsfett. Fettlagret isolerar mot temperaturvariationer och är dessutom en viktig energireserv. Cellerna här har kubisk eller cylindrisk form. - beskriv hudens olika funktioner    

  

 

Skyddar mot kemisk och mekanisk påverkan. Sker genom att det yttersta lagret är så rikt på keratin. Skyddar mot inträngande mikroorganismer och skadliga ämnen. Sker genom att huden har täta förbindelser mellan cellerna. Intakt hud utgör en barriär mot bakterier. Skydd mot vätskeförlust. Sker genom att de förhornade epitelcellerna förhindrar vattenavdunstning. Skyddar mot skadlig solbestrålning. Kraftigt solljus kan skada cellernas DNA i tillväxtlagret. Melanocyterna överför färgämnet melanin till hudcellerna i epidermis tillväxtlager under hudcellens bildning. Melanin skyddar cellerna genom att absorbera en del av solens UV-strålar. Medverkar i bildning av vitamin D. Bildningen sker utifrån kolesterol och solens UVstrålar. Under vinterhalvåret blir strålningen dock otillräcklig. Lagrar fett och vätska Medverkar i temperaturregleringen. Till huden transporterar blodet den värme som produceras. Regleringen styrs via variationen av genomblödning i hudens blodkärlssystem. Vasodilatation är när blodkärl vidgas. Hudens svettkörtlar utsöndrar svett som då förångas. Kroppen kan spara värma genom att kontrahera blodkärl i huden och dirigera blodet till djupare liggande blodkärlsnät. Vasokonstriktion – när blodkärl dras samman. Medverkar som sinnesorgan (tryck, beröring, värme, kyla, smärta). Huden innehåller mekano-, noci- och termoreceptorer. Förmedlar emotionella signaler

- beskriv hudens struktur och dess körtlar Ett hårstrå består av epitelceller med mycket keratin – hornämnen som finns i cellerna i epidermis. Hårstrået bildas i hornfollikeln som ligger i dermis. Ett färdigbildat hårstrå består av döda celler, keratin och pigment. Hårfollikeln har en liten glatt muskel. I samband med kyla eller rädsla så kan den här lilla muskeln kontraheras genom det autonoma nervsystemet. Då reser sig hårstrået. Talgkörtlar finns i behårade områden och de har sin utförsgång nära hårfollikeln. Talgen minskar vid avdunstning och värmeavgivning och ger huden ett pH-värde som hämmar bakterietillväxt. Det finns två varianter av svettkörtlar – ekrina samt apokrina svettkörtlar. De ekrina svettkörtklarna finns i alla hudområden och bildar svett som består av svett och natriumklorid. De är viktiga för temperaturregleringen. När svett från huden avdunstar så kyls huden ned. De apokrina körtlarna (doftkörtlar) finns i armhåla och kring könsorganen. Under inverkan av bakterier så bildas en kraftigare lukt från sekretet från de apokrina svettkörtlarna – svettlukt. - beskriv karakteristika drag hos slemhinnan i nedre luftvägarna, matspjälkningskanalen och vagina. Slemhinnan har epitelvävnad som fäster vid ett lager lucker bindväv. Mellan dessa två lager finns basalmembranet. Epitellagret kan innehålla exokrina, encelliga körtlar. Bindvävslagret innehåller nerver, blod och lymfkärl. Slemhinnans exokrina och endokrina flercelliga körtlar finns här. På flera ställen har slemhinnan ett eget muskelskikt placerat mellan två bindvävsskikt. Ett sådant muskelskikt kan bidra till att slemhinnan veckas. Sådana veck bidrar till att slemhinnans yta blir större. Nedre luftvägarna: Struphuvudet (larynx), luftstrupen (trachea) och luftrören (bronker och bronkioler). Insidan av trachea, bronkerna och de grövsta bronkiolerna är klädda med respiratoriskt epitel. Det innebär att varje cell har hundratals cilier. Det är ett enskiktat, cylindriskt epitel. Cellerna ligger i ett lager och har en avlång form. Slemproducerande körtelceller finns insprängda bland de cylindriska cellerna. Slemmet som produceras täcker slemhinnans yta. I slemmet fastnar partiklar och med hjälp av ciliernas ständiga rörelser transporteras slemmet med partiklarna mot svalget där de sväljs ner. Precis som huden så skyddar slemhinnorna från mekanisk, kemisk, osmotisk och mikrobiologisk påverkan. Dels genom rikligt innehåll av keratin och täta cellförbindelser. Slemhinnans epitelceller har kort livslängd och byts snabbt ut och det är också en del av skyddet. Det slem som slemhinnan bildar utgör också ett skydd mot mikroorganismer och andra skadliga ämnen. Matspjälkningskanalen: I slemhinnan i munnen, svalget (pharynx) och övre delen av matstrupen (esophagus) finns flerskiktat skivepitel eller plattepitel. Här har födan grov konsistens. I det yttersta lagret har cellerna mycket keratin vilket gör att slemhinnan på vissa områden blir väldigt stark. I magsäcken är slemhinnan väckad. Den är klädd med enskiktat cylinderepitel. Bland dessa celler finns olika typer som producerar ämnen som är viktiga för matspjälkningen. Andra celler producerar slem som lägger sig i ett lager och skyddar magsäckens slemhinna. Tunntarmens slemhinna har också en mängd väck. Även här finns enskiktat cylinderepitel men här har varje epitelcell små utskott – mikrovilli. På detta sätt blir ytan extra stor. Här finns också celler med exokrin och endokrin funktion. Under epitelcellerna finns bindväv med

blod- och lymfkärl. Under bindväven finns glatt muskulatur som håller tarmen i rörelse. I tjocktarmen finns cylinderepitel. Dessa celler har inga villi men många slemproducerande celler. I den övre delen av ändtarmen finns cylinderepitel medan i den nedre delen finns flerskiktat plattepitel och skivepitel. Sammanfattningsvis – i den övre delen av matspjälkningskanalen finns rikligt med keratin i det yttre skivepitel lagret vilket skyddar mot mekanisk påverkan. Medan i tunntarm finns enskiktat cylinderepitel och här ska upptag ske. Här finns även täta förbindelser mellan cellerna vilket hindrar ämnen att på ett okontrollerat sätt vandra via diffusion eller osmos. Cellerna i matspjälkningskanalen har kort livslängd. Särskillt i tunntarmen. Det här utgör även en del av slemhinnans skydd. Vagina: Här har slemhinnan grova, tvärställda veck och flerskiktat ickeförhornat epitel. Befuktningen av slemhinnan sker från körtlar omkring vaginalöppningen och från livmoderhalsen. Slemhinnan påverkas av östrogen och genomgår förändringar under menstruationscykeln. När östrogenkoncentrationen i blodet stiger, ökar slemhinnans tjocklek och är som tjockast under ägglossningen. Efter ägglossningen blir den tunnare. Cellerna innehåller mycket glykogen. I de celler som stöts bort omvandlas glykogenet av vaginans bakterier till laktat. Laktat gör så att miljön får ett lågt pH-värde vilket blir ett skydd mot skadliga mikroorganismer. -

Epitelvävnad

Indelas i olika typer beroende på antal cellskikt och cellernas form. Enskiktat skivepitel eller plattepitel: Består av ett skikt av platta celler som är förankrade i basalmembranet. Basalmembranet är en tunn matta av kollagenfibrer som skiljer epitelet från omgivande vävnad. Enskiktat plattepitel finns i epitel där ämnesutbyte över cellmembranet sker som i tex alveolerna och insidan av blod- och lymfkärl. Enskiktat kubiskt epitel: Består av ett lager celler som är formade som kuber. Denna typ är ofta sekretproducerande och finns i vissa körtlar och i njurarnas rörsystem. Enskiktat cylinderepitel: Kan ha utlöpare från den yta som vetter inåt mot hålrummet. Sånna löpare kallas cilier om de är rörliga. Finns tex i luftvägarna. Om löparna inte är rörliga kallas de mikrovilli. Finns i tunntarmen. Produktion av sekret och ämnesutbyte. Flerskiktat plattepitel: Mest förekommande epitelet i kroppen. Här ligger cellerna i flera lager. Bara det understa skiktet fäster i basalmembranet. Denna typ av epitel finns på ställen som utsätts för betydande mekanisk eller kemisk påverkan. Tex i huden, slemhinnan, munnen, svalget, övre delen av matstrupen och nedre delen av ändtarmen. Övergångsepitel: Finns i urinblåsans epitel. Fleskiktat och har kubisk och cylindrisk form när blåsan är tom. När blåsan är full sträcks cellerna ut och ser platta ut. Att de heter övergångsepitel beror på att de ändrar form efter blåsans fyllningsgrad....