Jobbskatteavdragets nationalekonomiska effekter på arbetsmarknaden PDF

Preview

Summary

En mycket bra uppsats...

Description

Uppgift nummer: 2 Examinator: Elias Bengtsson Antal ord: 1438st Namn: Alexander Walter Personnummer: 960711-0096 Jag, Alexander Walter, försäkrar att denna inlämning till fullo är resultatet av mitt eget arbete och att jag inte på något sätt försöker att framställa mina kunskaper eller färdigheter som godare än vad de faktiskt är.

Jobbskatteavdragets nationalekonomiska effekter på arbetsmarknaden

Jobbskatteavdragets bakgrund Jobbskatteavdraget är en skattereduktion snarare än ett avdrag då det i praktiken innebär att den som arbetar får betala en lägre slutskatt. Det är en sänkt skatt upp till 2580kr. Jobbskatteavdraget minskar med 3% för varje tusenlapp en person tjänar över 53 370kr och ökar för varje tusenlapp en person tjänar upp till 31 850kr. Reduktionen infördes 2007 av Fredrik Reinfeldts regering och syftade till att öka efterfrågan på att arbeta. Jobbskatteavdraget har sedan dess utökats fem gånger till, 2008, 2009, 2010, 2014 och 2019. Reduktionen minskar den skatt som en arbetande person betalar på sin lön. Sjukskrivna eller personer som går på a-kassa får inte tillgodose sig reduktionen. Detta var en del i Alliansens arbetslinje vilken de använde för att skapa incitament för att fler människor skulle sysselsätta sig (Skatteverket, 2020). Från 2007 till 2018 så har jobbskatteavdraget kostat staten 1017 miljarder, enligt Statistiska central byrån. Skattereduktionen är inte bara gynnsam för människor i de lägre inkomstkategorierna utan även för äldre. Maximalt jobbskatteavdrag för personer som är arbetande över 65 år kan få maximalt 25 000kr i avdrag/år, medan alla under 65 år kan maximalt få drygt 21 000kr/år. Nationalekonomiska förväntade effekter Den förväntade effekten utav jobbskatteavdraget har varit att fler ska vilja delta på arbetsmarknaden och att således färre människor ska befinns sig utanför samhället. En direkt effekt av skattereduktionen är att hushållens disponibla inkomst ökar som i sin tur leder till att

efterfrågan på tjänster samt varor ökar. Detta bidrar till att företag måste expandera och öka produktionen som således gör att fler måste anställas. Eftersom fler anställs på kort tid så kommer även takten vilken lönerna ökar att minska då drivkraften är högre att arbeta hos arbetskraften. Detta sammantaget menar regeringen kommer bidra till en genomsnittligt lägre arbetslöshet samt en fortgående högre sysselsättning (Regeringen, 2011). Jobbskatteavdragets effekt på nettoinkomsten Ett argument som stödjer att jobbskatteavdraget skulle ha en positiv effekt på sysselsättningen är att det procentuellt sett gagnar dem i de lägre inkomstklasserna mest. Jobbskatteavdraget avtar helt när man tjänar 139.000kr i månaden eller mer, och sedan ökar det ju mindre man tjänar (Till 31 850kr). Det beror alltså på ens bruttoinkomst hur mycket man tjänar på skattereduktionen. Kommunalskatten är också en faktor som påverkar reduktionen. I en kommun där kommunalskatten är hög är också jobbskatteavdraget högre. Skillnaden på jobbskatteavdraget i de kommuner man betalar mest respektive minst i kommunalskatt är nästan 500kr. Nettolönen stiger då skattereduktionen leder till dämpade löneökningar vilket i förlängningen leder till minskad arbetslöshet (Ekonomifakta, 2019). Sätter jobbskatteavdraget fler personer i sysselsättning i praktiken? För att jobbskatteavdraget ska ha någon som helst effekt så är det beroende av vissa förutsättningar. Bland annat så behöver de människor som vi finner i de grupper där arbetsdeltagandet är lågt, ha en möjlighet att söka sig till arbetskraften då incitament ges. Eftersom sysselsättningen inom grupperna de äldsta och de yngsta samt, inom gruppen för folk med annan etnisk bakgrund är betydligt längre än snittet så indikerar det att jobbskatteavdraget bör kunna ha bra effekt. Det finns alltså en möjlighet att ungdomar börjar jobba i tidigare ålder och att de sedan går i pension senare, samt att människor som nu står utanför arbetsmarknaden söker sig till den (Regeringen, 2011). Det lönar sig att arbeta i Sverige… I USA har de en motsvarighet till jobbskatteavdraget som kallas för ”earned income tax credit”. Dem som kan tillgodoräkna sig skattereduktionen är till stor del ensamstående mödrar och barnfamiljer. I och med detta, är det lättare att kontrollera utfallet då det inte är alla på arbetsmarknaden som kan tillgodo se deras jobbskatteavdrag. Det är givetvis lättare att

kontrollera huruvida effekterna av en viss politik är positiv eller negativ när det är en mindre grupp man har att göra med. Det har visat sig vara en positivt bidragande faktor till att fler ensamstående mammor söker sig till arbetsmarknaden i USA. Detta talar för att skattereduktionen bör ha en positiv effekt i Sverige också, då USA har ett lägre skattetryck och ändå lyckas skapa incitamentet för människor att arbeta (lite förenklat) (Regeringen, 2011). Jobbskatteavdraget, bara en bra tanke? Innan det första jobbskatteavdraget infördes första januari 2007 så gjorde Christian Andersson, doktor i nationalekonomi, simuleringar på hur reduktionen skulle falla ut. Enligt hans beräkningar som gjordes genom modellen ”FASIT” (Fördelnings Analytiskt Statistiksystem för Inkomster och Transfereringar) så skulle 88 000 personer söka sig till arbetsmarknaden om en sådan skattereform infördes. Det Christian dock påpekade var att: för att en reform som bygger på att människor ska ändra sitt beteende ska i praktiken fungera, så behöves dessa människor förstå vad denna reform innebär för deras disponibla inkomst. Vidare så menar han att om människor inte förstår incitamentet, så kan man inte heller förvänta sig en lika stor effekt utav det (Christian Andersson, 2010). Genererar jobbskatteavdraget fler arbetade timmar? Enligt en studie från finansdepartementet är det så det förhåller sig. De utförde en studie likt Christian Anderssons studie där de analyserade vilka effekter skattereduktionen skulle innebära. Genom att bland annat ta med ersättningsgrad (Hur stor andels ett hushåll får behålla vid en förändring i status, till exempel om en person går från sysselsatt till arbetslös) i beräkningarna så underlättar det att se huruvida ekonomiska incitament kan påverka en människas arbetsmarknadsstatus. Det som de bland annat fann var att människor i låginkomstgruppen ville arbeta 18% fler timmar jämfört med innan jobbskatteavdraget infördes. Dock visade det sig att om man tittade på befolkningen som helhet så ville arbetsföra personer endast jobba 0.4% mer efter införandet av skattereduktionen. Finansdepartementet menar att detta resultat ligger i linje med vad man kan förvänta sig rent nationalekonomiskt (Finansdepartementet, 2009). Vilka negativa effekter skapar jobbskatteavdraget? En negativ invändning mot jobbskatteavdraget är att det är en komplex skattereduktion. Eftersom jobbskatteavdraget är beroende av kommunalskatten och mer eller mindre är en funktion utav

grundavdraget är det komplicerat för gemene man att uppfatta exakt vad reduktionen innebär. Att högre kommunalskatt ger högre jobbskatteavdrag är inte så komplicerat i sig. Men alla är inte heller nationalekonomer. Med modernare kommunikation och framförallt information mer tillgänglig för allmänheten, så hade kanske ännu fler sökt sig till arbetsmarknaden enbart på grund av jobbskatteavdraget. Ett argument som går i motsatt riktning är att de allra flesta inte har så bra koll på skatteavdrag och vilka förmåner det kan föra med sig. Ändå väljer folk att arbeta oaktat detta (Lennart Flood, 2010). Vad blir effekterna om man inför ett avdrag på en konstant procentsats för alla som betalar inkomstskatt, som ger lika stor total minskning av skatteintäckterna (Alternativet)? Ett exempel kan vara: en person som är långtidssjukskriven får i regel ut 75% av sin lön. Ponera att personen tjänar 20 000 brutto vanligtvis när denne arbetar. Detta hade givit personen 15 000kr i månaden och en skatt på ungefär 4000kr. Hade personen i fråga istället arbetat och tjänat in pengarna hade det inneburit en skatt på Ca 2700kr. Skillnaden i skatt är just jobbskatteavdraget. Hade skatten där emot varit en konstant procentsats så hade skillnaden i pengarna som en sjukskriven kontra en som hade tjänat in 15 000kr på att arbete varit marginell. Eftersom procentsatsen hade varit så låg. Denna politik hade snarare främjat en vilja att arbeta sig uppåt i hierarkierna när människor väl hade varit i sysselsättning. Det hade skapat en ännu högre attraktivitet hos jobben som är bäst betalda, chefer, läkare, advokater et cetera. Det hade förmodligen inte bidragit till någon vilja att arbeta fler timmar för låginkomsttagare då skillnaden på ens disponibla inkomst för att jobba mer är marginell. Det skulle förmodligen inte heller skapa ett incitament för höginkomsttagare att jobba mer då många människor i det segmentet redan jobba över 40 timmar i veckan (Skatteverket, 2020). Sammanfattning och slutsatser Sammanfattningsvis är det ganska lätt att påstå att jobbskatteavdraget har givit resultat. Det har bidragit till att öka sysselsättningen i Sverige och således minska arbetslösheten. Det har genom sin utformning skapat ett incitament för människor som befann sig utanför arbetskraften att söka sig till den. Det enda som i nuläget är svårt att fastställa är HUR mycket effekt det har haft. Då det verkar vara svårt att mäta precis hur många som har sysselsatt sig, eller valt att arbeta fler timmar på grund av skattereduktionen så får man nöja sig med att det mesta pekar på att det har givit en någorlunda god effekt på arbetsmarknaden.

Referenser

Andersson, Christian. Antelius, Jesper. (2010) Ekonomisk debatt. ” ”Jobbskatteavdraget, -bra tänkt men illa kännt.” http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/legacy/38-2-caja.pdf (Hämtad 21/11-2020) Ekonomifakta. (2019) ”Jobbskatteavdraget”. https://www.ekonomifakta.se/fakta/skatter/skatt-paarbete/jobbskatteavdraget/ (Hämtad 20/11-2020) Finansdepartementet: Finansdepartementet (2009), ”Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007–2009”, nr 2009:1, Finansdepartementet. https://www.regeringen.se/rapporter/2009/04/arbetsutbudseffekter-av-reformer-painkomstskatteomradet-2007-2009/ (Hämtad 17/11-2020) Regeringen. (2011) ”Utvärdering av jobbskatteavdraget” https://www.regeringen.se/49bb1b/contentassets/7ad9ba241c7b41c5a46e87855c1595f4/bilaga-5utvardering-av-jobbskatteavdraget (Hämtad 17/11-2020) Skatteverket. (2020) ”Jobbskatteavdrag”. https://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/skattereduktioner/jobbskatteavdrag. 4.6fdde64a12cc4eee2308000107.html (Hämtad 17/11-2020)...