PM Statsrätt folksuveränitetsprincipen PDF

Preview

Summary

Obligatoriskt PM-inlämning i kursen Statsrätt gällande folksuveränitetsprincipen...

Description

Folksuveränitetsprincipen och EU-rättens inverkan

Författarens namn: Kurs: Statsrätt Termin och årtal: VT19 2019 Stockholms universitet Personnummer: Gruppnummer: 4 Antal ord: 2191

Innehållsförteckning 1.

Inledning.............................................................................................................................3

2.

Folksuveränitetsprincipen och funktionsdelningsprincipen...............................................4

3.

Analys av inverkan av yttre rättsordningar.........................................................................5

4.

De svenska domstolarnas inverkan.....................................................................................7

5.

Slutsatser............................................................................................................................9

6.

Källförteckning..................................................................................................................10

1. Inledning Syfte Syftet med detta PM är att genom en rättsdogmatisk analys förstå hur Sverige som suverän stat och med dess stadgade folksuveränitetsprincip påverkas och står i relation till den ökande förskjutningen av makt från politiken och folkvalda till juridiken och rättsväsendet (statstjänsteman) vilken sker till följd av EU. Att förstå och föra en nyanserad diskussion om glidningarna mellan principerna är av vikt för att veta dels hur det framtida svenska rättssystemet kommer att påverkas av EU-rätt som fastslås idag men även en förståelse för hur redan rådande EU-rätt har påverkat folksuveränitetsprincipen i Sverige idag.

Frågeställningar Den frågeställning som detta PM ämnar besvara är 

Hur inverkar EUs rättsordning på folksuveräniteten i Sverige



Domstolarnas lagprövningars inverkan på folksuveränitetsprincipen

Behandlade områden Detta PM kommer endast att behandla svensk rätt samt unionsrätten (EU-rätten) av de yttre rättsordningar om inverkar på Sverige.

Metod Metoden med vilka frågeställningarna kommer besvaras är genom att genomföra en rättsdogmatisk analys. Denna görs genom att konstatera gällande rätt genom att analysera rättskällor för att sedan diskutera resultatet. Med rättsdogmatisk metod menas en metod för både tolkning samt systematisering av gällande rätt1. För att undvika subjektivitet i den högsta mån som är möjligt kommer fokus att ligga på att finna och utgå ifrån en diskursenighet om rådande rätt i de områden som täcks av detta PM.

Material 1 Ahlinder, Elisabeth , E-föreläsning, Kritisk rättsdogmatisk metod

Med syfte att säkerställa en välgrundad analys kommer de använda rättskällorna endast av att bestå av författningar, rättslig praxis, förarbeten samt doktrin skriven av välrenommerade författare. Med välrenommerad menas författare med lång juridisk erfarenhet vars arbete ses med diskursenighet och som därmed rimligen kan tillskrivas förtroende inom ämnet denne avhandlar.

2. Folksuveränitetsprincipen och funktionsdelningsprincipen

För att kunna besvara frågeställningen är det avgörande att identifiera de grundläggande rättsfrågorna. Genom en framställning av hur folksuveränitetsprincipen samt funktionsfördelningsprincipen manifesteras i svensk rätt samt analys ämnas frågeställningen besvaras.

Stadgandet om folksuveräniteten Redan den första punkten i den första paragrafen i det första kapitlet i Regeringsformen (1974:152), RF, stadgas folksuveränitet som grunden för det svenska statsskicket, ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Vad detta innebär är att all offentlig maktutövning endast kan legitimeras ifall det har sanktionerats av folket. För att bestämma just vad som är sanktionerat av folket har vi Sverige ett parlamentariskt representativt statsskick vilken stadgas i 1kap 1§ p2 RF. Anledningen till att vi har ett representativt system istället för ett direkt, som exempelvis Schweiz har, är att i lagstiftarna i Sverige kom det fram till att fördelarna överväger nackdelarna2. Kort sagt, den offentliga makten kommer och härstammar ifrån folket. Denna makt ska styras av folkviljan. Folkviljan går att förstå genom hur folkets röster på olika politiska partier fördelas i fria och hemliga val som bygger på en fri åsiktsbildning. Genom denna process kan folksuveränitetsprincipen råda.

Funktionsfördelningsprincipen 2 Warnling Conradsson, W., Bernitz, H., Sandström, L. & Åhman, K. Statsrättens grunder, 2018 s. 49-50

Själva syftet med politiken är att förverkliga folkets vilja, för att understödja den viljan har funktionsfördelningsprincipen konstruerats. Idén med funktionsfördelningsprincipen är att folkets funktionärer ska utöva den offentliga makten, detta framgår bland annat av 1 kap 1§ 2st RF och 1 kap 7§ RF. Funktionsfördelningsprincipen har utformats så att det skapats två olika sorters offentliga organ. Dessa två är beslutande politiska församlingar samt myndigheter3. För att säkerställa självständigheten för domstolarna och förvaltningsmyndigheter under denna fördelning är 11 kap 3§ RF samt 12kap 2§ RF själva fundamentet. Vidare är stadgandet i 11 kap 4 § RF om att riksdagen inte får fullgöra rättskipningsavgifter i vidare mån än vad som följer av grundlag och riksdagsordningen samt det grundlagsskyddade anställningsskyddet för domarkåren vilket framgår av 11 kap 7-9§§ RF viktiga komplement.

3. Analys av inverkan av yttre rättsordningar

Då EU-rätten växer allt mer omfattande har yttre rättsordningar i Sverige fått en större och större påverkan. Huruvida och hur mycket det påverkat folksuveränitetsprincipen i Sverige är en öppen fråga. Därför är det av vikt att förstå historisk och rådande påverkan för att bättre förstå kommande rättsscenarion.

EU-rättens inverkan Sveriges medlemskap i EU har per definition medfört att delar av den tidigare svenska normgivningskompetensen har förflyttats till EU. Detta framgår tydligt i både 1 kap 10 § RF, 10 kap 6§ RF samt av anslutningslagen (1994:1500). 1 kap 10 § RF stadgar om själva medlemskapet, 10 kap 6§ RF stadgar om överlåtelsen av beslutanderätt inom EU-samarbetet. Överlåtelsen av beslutanderätt inom EU-samarbeten vilket stadgas om i 10 kap 6§ RF klargör dock att normgivningskompetens inte kan överlåtas i det fall det skulle röra principerna för det svenska statsskicket. Av förarbeten framgår det att vad som menas av denna begränsning är att överlåtelsen av normgivningskompetens inte får resultera i att bestämmelserna om 3 Warnling Conradsson, W., Bernitz, H., Sandström, L. & Åhman, K. Statsrättens grunder, 2018 s. 43

statsskickets grunder som stadgas i regeringsformen underlåts att följa samt att riksdagens uppdrag i väsentlig grad inte får urholkas4. Huruvida detta stadgandet i praktiken får denna betydelse är dock omstritt vilket tydligt kan demonstreras av lagrådets problematiserande yttrande 2005 då ett nytt EU-fördrag skulle ratificeras. ”De nu nämnda överlåtelserna av normgivningskompetens och traktatmakt är så omfattande och betydelsefulla att riksdagens ställning reellt sett urholkas i väsentlig grad.”5. Detta starkt problematiserande yttrandet till trots gav Lagrådet bifall för ratificering på grunden att överlåtelsen av normgivningskompetens inte ansågs röra principerna för statsskicket i den mening som åsyftas i 10 kap 6§ RF

Europakonventionens inverkan Redan år 1952 ratificerade Sverige Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) dock kom Sverige först att erkänna Europadomstolens kompetens år 1966. Vid erkännandet av Europadomstolens kompetens var Sveriges uppfattning att rådande rätt och EKMR inte var i strid. Den uppfattning visade sig inte stämma då Sverige i ett flertal avgöranden har blivit fälld av Europadomstolen6. Detta har naturligtvis medfört att svensk rätt ändrats. Skälet för inkorporeringen av EKMR i det svenska rättssystemet framgår av förarbeten i det konstateras att syftet bland annat är att stärka enskilda medborgares friheter och rättigheter7. EKMR trädde i kraft år 1995 till grund av lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. EKMR är även till viss del inkorporerad i grundlagen på så sätt att 2 kap 19§ RF stadgar att svensk rätt inte får strida med EKMR. EKMR brukar i doktrin ofta benämnas som ett komplement till 2 kap RF vilket även stadgar om friheter och rättigheter som delar stora likheter med EKMR8. För att förstå den inverkan EKMR i realiteten har haft är det nära till hands att granska hur lagstiftningen hanterats i de Svenska domstolarna. Ett avgörande som rönt mycket uppmärksamhet och tydligt illustrerar EKMRs inverkan på den svenska rätten är NJA 2005 s.805. Målet i fråga rörde en pastor som stod åtalad för brottet hets mot folkgrupp, 16 kap 9 § Brottsbalken (1962:700) (BrB), vilket åklagaren ansåg han begått. Högsta domstolen (HD) fastställer att det är grundlagsgiltigt att döma enligt 16kap 9 § BrB till brott för hets mot 4 SOU 2008:153 s.492 5 Lagrådets yttrande 2005-06-28 s. 7 6 SOU 2007:85 s. 26-27 7 Prop. 1993/94:117 s.12 8 Åhman, K., Svensk juristtidning, 100 år (2016) s. 460

folkgrupp. Men HDs slutsats vid en prövning av fallet i förhållande till EKMR var att fria sagde pastor då HDs bedömning var att hade fallet tagits upp av Europadomstolen hade det lett till ett friande avgörande. Just detta fall väckte mycket uppmärksamhet då HD åsidosatte sin åsikt att pastorn gjort sig skyldig till brott enligt svenskt rätt baserat på vad HD förväntade sig för avgörande i Europadomstolen. När EKMRs förhållande inom konventionsstaterna diskuteras förs i synnerhet Europadomstolens roll upp. Det har hänt ett flertal gånger att Europadomstolens avgörande inte accepterats av konventionsstaterna vilket självklart har en negativ inverkan på Europadomstolens legitimitet Kritiska röster till domstolen menar att tolkningen vilken Europadomstolen gör överskrider vad EKMR faktiskt stadgar. Ifall Europadomstolens legitimitet förminskas riskerar det ett avsevärt problem då tolkningen och upprätthållandet av EKMR till stor del beror på Europadomstolen

4. De svenska domstolarnas inverkan

Förändringar av lagprövningen I vad som framgår av detta PM har EU-rätten kommit att ha en stor inverkan på svensk rätt. I möjligheten som stadgas för lagprövning av 11 kap 14 § RF ter det sig uppenbart att domstolarna har fått en större makt en tidigare. Innan grundlagsreformen i RF trädde i kraft 2011 (2011:109) var inte möjligheten för lagprövning icke-existerande men med rekvisitet att för att en sådan skulle ske krävdes att det var ”uppenbart” att en lag eller föreskrift stod i strid med en författning av högre dignitet. I och med reformen 2011 togs uppenbarhetsrekvisitet bort från 11 kap 14§ RF vilket självklart utökat möjligheten för domstolarna att utföra en lagprövning9. Vid lagprövning inom svensk rätt förefaller det inte föreligga några stora problem till följd av att domstolarna till vardags tolkar svensk rätt i ljuset av bland annat av de omfattande förarbetena10

9 Victor, D., Svensk juristtidning 2013 s. 344 10 Wersäll, F., Svensk juristtidning 2017 s.1

Lagprövning av yttre rättsordningar Vid tolkningen av internationella regelverk som EKMR och EU-rätt kan det dock föreligga avsevärda problem. Förarbetena inom dessa rättsområden som nyttjas för att utröna lagstiftarens intentioner existerar helt enkelt inte i samma omfattning samt är ofta till följd av EU-parlamentets lagstiftningsnatur vaga i sina ordalydelser. Konsekvensen av detta är att tolkningsutrymmet för domstolarna i mångt och mycket är mer omfattande när internationell rätt tolkas än nationell. Det uppenbara resultatet av detta tolkningsutrymme är att makten som enligt 1 kap 1§ RF stadgas utgå från folket överförs till domare utan någon demokratisk förankring. Dock ska det inte glömmas att domstolarnas ökande makt inte är något domstolarna tillgripit utan ett resultat av riksdagens lagstiftning. Detta leder förstås tillbaka frågan om förflyttningen av makt från folkvalda, som skett med aktivt lagstiftande från dessa ifall folkviljan stöder en inskränkningarna i folksuveränitetsprincipen.

Det konstitutionella perspektivet Utifrån ett svenskt konstitutionellt perspektiv går det självklart att kritisera denna utvecklingen. Grundlagen och statsskicket är just baserat på folksuveränitetsprincipen och värdet av denna demonstreras även av det är just den första meningen i den första paragrafen i det första kapitlet i regeringsformen. Det är alltså det första du möter när du läser om Sveriges regeringsform. Den direkta konsekvensen av att domstolarnas makt ökar på detta sätt är att folksuveränitetsprincipen betydelse minskar. En annan direkt konsekvens är att ju mer makt som föreläggs på domstolarna desto mer rör det svenska statsskicket ifrån folksuveränitetsprincipen och mot maktdelningsprincipen vilken tillämpas i exempelvis Storbritannien och USA. Maktdelningsprincipen bygger som bekant på iden att makten delas mellan den utförande, den lagstiftande och den dömande makten. Ett enkelt exempel på detta system är just USA. Presidenten är den utförande, kongressen, dvs senaten och underhuset, är

den lagstiftande och domstolen är då förstås den dömande makten. Iden bakom maktdelningsprincipen bygger på att dels att inget maktcentra ska enväldigt kunna styra, samt att de olika maktcentrumen ska värja sig mot de andra ifall de försöker tillskansa sig det andra centrats makt. Detta är en klar skillnad från det svenska systemet där regeringen, den utförande makten, som bekant utses riksdagen vilken är den lagstiftande makten. Värt att anföra är dock att i 11kap 14§ 2st. RF stadgas det att domstolarna särskilt ska beaktat att riksdagen är folkets främsta företrädare. Detta kan självklart leda till frågan, när ska inte domstolen särskilt beakta att riksdagen är folkets främsta företrädare? Det kan rimligen anses att detta andra stycke är syftat att kunna refereras till ifall kritik mot urholkningen av folksuveränitetsprincipen skulle förekomma

5. Slutsatser Att Sverige och svensk lagstiftning avsevärt påverkats, påverkas och i fortsättningen kommer att bli påverkad av yttre rättsordningar som Sverige förbundit sig att följa är nog närmast obestridligt. De frågeställningar som uppstår rör hur och vilken sorts inverkan dessa förbundna yttre rättsordningar inverkar på folksuveränitetsprincipen i Sverige. Av analysen som genomförts uppenbarar det sig att det inte råder konsensus i svaren på dessa frågeställningar. Ett exempel som togs upp på instanser som utryckt farhågor för utveckling för folksuveränitetsprincipen var lagrådets uttalande inför ratifikationen av ett EU-fördrag 2005. Trots de relativt skarpa ordalagen ifrån lagrådet ter sig inte riksdagen att omfamna samma farhågor som lagrådet yttrade. Då riksdagen är folkets främsta företrädare kan det i teorin tyda på att denna utveckling ligger just i folkviljan och till följd av överensstämmer med folksuveränitetsprincipen. Även domstolarnas ökade makt som konsekvens av denna förskjutning har diskuterats. Att makten som domstolarna kan utöva till följd av yttre rättsordningars ökade betydelse kan

rimligen förefalla obestridligt. Denna ökade makt har som anförts tidigare i detta PM ytterligare förstärks i och med det slopade uppenbarhetsrekvisitet för lagprövning vilken riksdagen har beslutat om. Den enda möjliga slutsatsen är att den ökande förskjutningen av makt från folkvalda till domstolarna är i linje med lagstiftarens intentioner och därmed är förenlig med folksuveränitetsprincipen

6. Källförteckning Litteratur Warnling Conradsson, W., Bernitz, H., Sandström, L. & Åhman, K. Statsrättens grunder, Norstedts juridik, 6 uppl., 2018

Artiklar Victor, D., Svenska domstolars hantering av Europakonventionen, Svensk juristtidning 2013 s. 344 Wersäll, F., Ökad domarmakt och makten över domstolarna, Svensk juristtidning 2017 s.1 Åhman, K., 2 kap. RF, Europakonventionen och EU:s stadga om grundläggande rättigheter – en jämförelse, Svensk juristtidning, 100 år (festskrift) 2016, s. 460

Offentligt tryck Prop. 1993/94:117 - Inkorporering av Europakonventionen och andra fri och rättighetsfrågor Lagrådets yttrande 2005-06-28 – Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa SOU 2007:85 – Olika former av normkontroll SOU 2008:153 – En reformerad grundlag

Rättsfall NJA 2005 s.805 E-föreläsning

Ahlinder, Elisabeth 2019-08-26 https://www.jurinst.su.se/polopoly_fs/1.293333.1471953905!/menu/standard/file/Kritisk_rattsdogmatisk_metod. pdf...