Psykologi 1 PDF

Preview

Summary

Sammanfattning av psykologi 1...

Description

Psykologi 1 Perception Hjärnans tolkning av stimuli, det vill säga något man kan uppfatta och reagera på. Människohjärnan tar in det som anses vettigt för oss, det innebär att den filtrerar informationen utifrån personens sinnesceller och väljer ut de hjärnan vill ta in, tolka, uppfatta och reagera på. Detta eftersom att hjärnan är ett väldigt energikrävande organ, den tar upp närmare 25% av energin. Subliminal perception är all information du får från dina sinnen omedvetet. Social perception är hur vi uppfattar och gör slutsatser om andra människor. Det handlar om hur vi bildar dessa uppfattningar. Filtrering Om hjärnan inte skulle kunna ha förmågan att filtrera skulle det vara väldigt svårt att skärma av och fokusera. Människor med autism har ofta svårigheter att kunna filtrera bort. Autism är ett exempel på en perceptionsstörning och handlar om diagnoser om hur man uppfattar sina stimuli. ADHD är också en sådan diagnos. Diagnoser uppkommer utifrån hur samhället är uppbyggt och finns till för att omgivningen ska kunna förstå och hjälpa de människorna. Komplettering När informationen vår får med hjälp av våra sinnen inte riktigt räcker till så lägger hjärnan till information för att göra det hela mer begripligt. Exempelvis så hör du långt ifrån allt av vad en person säger när ni samtalar men din hjärna fyller själv i luckorna. Hur vi kompletterar är väldigt beroende av omgivningen och i vilket sammanhang man befinner sig i.

Kognitivt perspektiv Kognitiva scheman: Kognition handlar om hur hjärnan formar och tänker i olika mönster. Vi kategoriserar allting vi är med om för att göra stimuli förståbart. Människor börjar kategorisera omgivningen redan som barn för att kunna begripa omvärlden. Dessa kategoriseringar är det som skapar kognitiva scheman av våra erfarenheter. Dessa aktiveras när vi hamnar i olika situationer som omvandlas till känslor som i sin tur gör att man agerar utefter vad man har för tankar. Kognitiva scheman styr hur vi tänker, uppfattar olika saker, känner och agerar. En människas kognitiva schema är nära kopplad till personens identitet vilket gör dem svåra att förändra. Det kan liknas vid att vi har olika lådor i huvudet där vi trycker in våra upplevelser av personer, platser och situationer i olika lådor med olika kategorier. Om vi inte skulle göra på detta sättet så skulle det vara svårt att avgöra vad vi tycker och känner i olika situationer. Första intrycket vi får av en person vid första mötet trycker vid exempelvis ner i lådan för översittare eller lådan för jordnära personer, detta betyder ej att vi behöver ha rätt och vår bedömning kan vara felaktig men vi gör på detta sätt för att få ordning och reda och sortera information. Självschema: Det kognitiva schema som formats och skapats om dig är ditt självschema och är bilden du har av dig själv och vem du är. Detta schema är präglat av dina erfarenheter och behöver ej stämma överens med andras människors uppfattningar om dig. Självschemat är starkt kopplat till arvet och miljön. Miljön individen växt upp påverkar många gånger hur du medvetet och omedvetet tänker. Oftast handlar detta om när du själv måste kategorisera om du är självständig/oberoende eller beroende av andra människor. Har du växt upp i en

grupporienterad kultur så fokuserar troligtvis personen på relationen till andra människor och sätter sina personliga mål åt sidan. Är man uppvuxen i en individorienterad kultur så gör självschemat så att personen fokuserar på sig själv och prioriterar att vara självständig. Beroende på situation så tenderar vi att agera utifrån dessa perspektiv beroende på vår kultur/miljö. Arvet har och göra med att vi har ärvt vissa gener och därmed fått genetiska förutsättningar och begränsningar. Automatiska tankar: När något inträffar i vår omgivning tolkar vår hjärna situationen automatisk medhjälp av de kognitiva scheman. Detta resulterar i att automatiska tankar dyker upp omedvetet. Dessa tankar behöver inte vara logiska dessa är bara automatiska som snabbt dyker upp under vissa situationer. Automatiska tankar kan kopplas ihop med vanor, vanor är snabbt tänkande som förenklar ditt liv. Kognitiva förvrängningar: Våra automatiska tankar är hjärnans sätt att tolka verkligheten utifrån våra scheman. Våra scheman kan vara ofullständiga och felaktiga i jämförelse till verkligheten eftersom vi kan ha gjort vinklade eller bristfälliga antaganden om en person eller situation vilket resulterar i att våra tankar blir förvrängningar av verkligheten. Det kan handla om övergeneralisering som innebär att man drar allmänna slutsatser utifrån enstaka händelser eller om personalisering där individen tar på sig ett personligt ansvar trots att andra stora faktorer spelat in. Det kan även vara förhastade slutsatser. Uppmärksamhet: Vi uppmärksammar olika saker olika lätt. Det kan vara intensitet, storlek, rörelse, förändring, upprepning, förväntningar, känslor, intressen och behov. Hur vi uppmärksammar stimuli handlar alltid i detta fall om perception. Subliminal priming (perception) är när individens tankar, beteenden eller känslor påverkas av stimuli som inte kan uppfattas på medveten nivå. Det är alltså är all information du får från dina sinnen omedvetet. Det är automatiserade tankar som uppstår av att små subtila signaler påverkar oss omedvetet och dessa signaler kan påverka hur vi ska tänka. Kroppsspråk är exempel på en sådan signal, en person kan använda ett speciellt kroppsspråk för att få den andra individen att tänka på ett visst sätt. En person som talar högt och tydligt är rakryggad och tar plats påverkar er att tänka att denna person är självsäker och vet vad den pratar om och kan på så sätt styra över andras tankar. Attribution: handlar om att vi förklarar saker som händer i vår omvärld på ett visst sätt, det handlar om förklaringsstilar. Vi kan förklara genom att vara intern som handlar om individen eller så kan man vara extern och då är det andra saker som förklarar situationen det kan vara fel på boken eller på utbildningen. Om man är stabil i sin förklaring så är man säker man vet att man inte kommer klara provet exempel. Hur är perception och uppmärksamhet kopplat till dina tolkningar av sociala situationer?  Perception har en stark koppling till mina tolkningar av sociala situationer eftersom det är hjärnans tolkning av stimuli. Beroende på min perception så kommer jag uppmärksamma olika saker olika lätt. Beroende på hur min hjärna har filtrerat och kompletterat. Mina tidigare erfarenheter har skapat mitt kognitiva schema som gör att jag reagerar och uppfattar sociala situationer på ett visst sätt. Beroende på hur mitt kognitiva schema ser ut så kommer min hjärna att filtrera och komplettera stimuli och informationen ur den sociala situationen på ett visst sätt. Våra tankar och känslor påverkas av stimuli även på en omedvetande nivå genom subliminal perception. Låt säga att jag har lättare för att uppmärksamma rörelser och förändring. Då kommer jag uppmärksamma kroppsspråk vid

en social situation där två människor diskuterar exempelvis. Kroppsspråket kommer i sin tur att påverka mina tankar. Hade jag istället haft lättare för att uppmärksamma upprepningar så hade min hjärna uppmärksammat hur personen som diskuterar pratar. Pratar hen högt och tydligt så kan det exempelvis påverka min sociala perception som bildar en uppfattning kring den personen. Kanske skulle jag få uppfattningen att hen är kunnig inom ämnet den talar om. Allt handlar om hur min hjärna uppfattar stimuli med hjälp av perception som i sin tur påverkar vad jag kommer att uppmärksamma. Om du misslyckas med din uppkörning så kanske du förklarar det på ett sätt medan om en person som du inte gillar så mycket misslyckas med sin uppkörning så kanske du förklarar det helt annorlunda. Varför? 

Detta handlar om attribution. Olika människor har olika förklaringsstilar (attribut) till det som händer i vår omgivning. Man kan vara extern, intern eller stabil i sin förklaring och beroende på vilken attribut man använder är starkt kopplad till vårt självschema. Att vi förklarar saker och ting olika har också att göra med hur vår hjärna filtrerar och kompletterar informationen. Om en människa har en intern förklaringsstil så förklarar den personen en händelse/situation med: det beror på mig. Medans en människa som använder sig av den externa förklaringsstilen skulle säga: det beror på andra personer eller andra omständigheter. Om individen har en stabil attribution så skulle denne förklara situationen med: det kommer alltid att vara så. Händelsen/frågan/situationen skulle exempelvis kunna vara att det gick dåligt på ett matteprov och personerna ska svara varför det gick dåligt. Om en människa har ett självschema som säger att personen är ansvarsfull och ambitiös plus att omgivningen har förstärkt detta schema genom att förvänta sig att personen ska plugga flera veckor innan, vara smart och göra bra ifrån sig på provet så är det säkert så att denna person använder sig av en extern förklaringsstil. Detta för att personen kommer tycka det är jobbigare att erkänna att man pluggat men ändå inte förstått provet eftersom att det säger emot sin självbild. Om det istället hade handlat om en person som är väldigt omotiverad och som fått rollen som den personen som inte bryr sig om skolan utan tar allt med en nypa salt skulle lättare kunna beskriva det misslyckade matteprovet som sitt egna fel. Den interna attributionen är lättare att använda för att det strider inte lika hårt mot sitt självschema, det är redan förväntat att det inte ska gå så bra på provet för att hen helt enkelt inte riktigt brytt sig. Det handlar alltså om att människor använder sig av olika strategier för att inte ifrågasätta vilka vi är.

Arv och miljö Arv är gener du ärver av dina föräldrar, formade genom evolution. Vi är anpassade efter alla de problem som våra förfäder ställts inför. Det tar väldigt lång tid för att gener ska förändras. Den moderna människan har inte genomgått någon större revolutionerande genetisk förändring på flera hundra år. Däremot förändras samhället betydligt snabbare. I vårt DNA finns stora kopplingar från hur människan fungerade på jägare och samlare åldern. Ett exempel är att när vi är stressade så går vi upp i varv. Vi väljer att springa ifrån det som gör oss stressade eller så väljer vi att gå emot det. Detta kommer ifrån den tiden då människan var tvungen att fly från faror eller kriga emot dem. De vanligaste fobierna som människorna har idag är spindlar, höjder, ormar, blod, mörker, trånga ytor och social utsatthet. I Sverige har inga människor dött av ett spindelbett, trots det är väldigt många fobier för dessa djur. Egentligen bör vi vara rädda för sådant som är farligt, det är exempelvis väldigt få som är rädda för bilar och pistoler. Detta har att göra med att vårt DNA inte har dessa saker inkopplat att vi ska bli rädda för dem, för pistoler och bilar har inte funnits tillräckligt länge. Ormar och

spindlar exempelvis var tidigare i historien farligt för människan vilket gör att många fortfarande har en försvarsmekanism i vårt DNA mot just dessa saker. Ett annat exempel är att många har förbi för blod. Detta är en ren överlevnads grej som gör att många svimmar vid mycket blod, detta är bra om man svimmar för då pumpas inte lika mycket blod ut eftersom att pulsen går ned. Detta leder i sin tur till att blodförlusten minskar. Det är alltså något som finns inkopplat i våra gener. Kortfattat sagt så påverkas våra rädslor utifrån vilka faror vi stötte på under tiden vi var jägare och samlare. KOLLA UPP EPIGENITIK: Livsstilen förändrar det genetiska arvet som du för vidare till nästa generation. Rökning, matvanor och stress är exempel på sådant.

Biologisk/fysisk miljö  Virusinfektioner  Luften vi andas  Maten du äter

Social miljö  Skolgång  Politiskt klimat  Vänskapsband

Ordlista:      

Evolution betyder utveckling, behövs för att förstå varför vi är som vi är idag Genetisk ram innebär att du har både förutsättningar och begränsningar i dina gener som medför att du inte kan påverka dem hur mycket som helst Arv är gener du ärv av dina föräldrar, formade genom evolution. Ger oss speciella egenskaper. Epigentik handlar om hur dna läses av och hur de uttrycks och att sättet vi lever påverka oss och våra barn Social miljö är de sociala sammanhang som en människa lever i Biologisk miljö är det biologiskt medfödda arvet medan miljön är påverkan av omgivningen.

Sociala identiteter Våra identiteter: Evolutionen har format oss till individer som är beroende av varandra för att må bra. Människans identitetsutveckling är personlig men sker även socialt i samspel med andra. Det handlar om att väva samman de olika bilder man har av sig själv med de olika sätt som andra ser på en. Vi ser och förstår oss själva med hjälp av andra. Vi vet vilka vi är genom att läsa av andra människor, vi använder varandra som speglar för att kunna förstå vilka vi själva är. När vi bildar vår identitet gör vi det i samspel med andra. Människans kropp mår bra av att kontakt med andra människor, hud mot hud. Det frigör olika ämnen i kroppen som gör att kroppen mår bra. Grupptryck: Grupptryck handlar om gruppens tryck för dig, konformitet är den likformighet som uppstår inom individerna i grupper på grund va detta tryck. Det är en viss form av anpassning till gruppen och kan betraktas som normer. Normer är en förutsättning för att gruppen ska bestå eftersom det bygger på gruppens behov av likformighet. Det

handlar om att gruppen måste ha något gemensamt, det kan vara klädstil, musiksmak, åsikter etc. Ett annat ord för detta är konformitet. Det som kan påverka att trycket ökar i olika situationer kan handla om hur olika individer tar emot grupptryck. Personens självförtroende kommer påverkas. Om gruppen är viktig för individen så är det lättare för individen att falla för grupptrycket, detta eftersom man inte vill bli utstött exempelvis. Om gruppen är väldigt viktig för individen kallas det för primärgrupp och kan exempelvis vara din familj. Dessa grupper känner vi starkas tillhörighet med och kan av den anledningen påverka di i mer betydelsefulla frågor som kan forma din identitet, exempelvis dina föräldrars politiska och religiösa åsikter påverkar dig mera än dina klasskamraters. Grupptrycket kan även blir mer påtagligt om det kommer från en referensgrupp. Skillnaden mellan referens-och primär grupp är att referensgrupp är de gruppen som vi ser upp till och vill tillhöra. Det kan handla om att en gymnasieelev har en grupp jurister som förebilder för man själv vill bli jurist en dag. Deras åsikter kan därför bli extra lättpåtagliga för individen. Gruppens storlek och sammanhållning har också inverkan på hur pass allvarligt grupptrycket blir. Informella grupper har oftast starkare sammanhållning vilket gör de svårare att stå emot sådant grupper än formella grupper. Informella grupper är en grupp som man själv valt att vara med i medans formella grupper tvingas individen in i. Individens status i gruppen påverkar också hur allvarligt grupptrycket blir samt hur allvarlig avvikelsen är. Roller: I olika grupper tilldelas och fastställs så småningom individernas olika roller. Rollerna ska försöka utforma någon form av balans mellan individernas olika funktioner och personligheter. En pratsam person kräver exempelvis att det finns en person som är bra på att lyssna för att det ska bli en bra balans. Vilka roller vi får har med våra identiteter och personligheter att göra. Att vi agerar och är på ett visst sätt har även en grund i våra kognitiva scheman. Vi kan även ha olika roller i olika sammanhang, bara för att en person är ledare för en grupp behöver inte det betyda att hen är ledare i hemmet och på jobbet. En och samma person kan vara lärare, mamma, kompis och fru exempelvis som alla innehåller förväntande beteenden. Man förväntas vara på ett sätt som lärare och ett annat som fru. Det kan vara stressigt att ha många olika roller och ibland tar man sig inte an dessa roller på det förväntade sättet och då kan rollkonflikter uppstå och skapar ofta stress och dåligt samvete hos individen. Dessa roller har förväntningar och när vi går in i dessa roller kan våra personligheter tinas bort för det är större chans att det vi förväntar oss inträffar. Ett exempel är stanford prision experiment där olika försökspersoner delas in i två grupper: fångvaktare och fångar. De ska under 2 veckor spela sina roller i ett fängelse och eftersom deras roller har sådana starka förväntningar så gjorde det så att dessa försökspersoner ändra sina riktiga personligheter. Man fick lov att avbryta experimentet för personerna levde sig in i sina roller för mycket och levde upp till de förväntningarna så pass mycket att de förändrade dem. Attityder: en attityd är en generell inställning till någon eller något och är ganska starka övertygelser som får dig att regera på ett visst sätt. Attityder är inlärda till viss del och påverkas alltså av ditt sociala liv. Vilka du umgås med, vilka grupper du tillhör etc. Detta kallas socialinlärning och handlar alltså om att vi lär oss av de vi umgås och ser upp till. Och vi tar lärdom av de personer som har status och makt. Vi kan också lära oss attityder genom klassisk betingning som menar att vi kopplar ihop olika saker med varandra som vi antingen

får en bra eller dålig känsla av. Attityder blir en del av våra identiteter eftersom vi har lärt in oss dem och de påverkar våra syner på olika saker. Eftersom det är en del av vår identitet gör att det blir svårare för oss att ändra en attityd, det är svårare att påverka en attityd. Barn är enklare att påverka än vuxna exempelvis och det har att göra med att barn inte lärt in en tillräckligt stark attityd ännu som vuxna har. Kognitiv dissonans: När våra attityder och beteende inte stämmer överens med varandra så upplever vi en kognitiv dissonans. Det är alltså när vi handlat tvärtemot vad vi egentligen tycker är rätt. Vi kan utföra beteenden som strider mot våra attityder och detta resulterar till att vi känner obehag. Denna känsla är dissonans och för att bli av med den så ändrar vi våra attityder, handlingar eller åsikter. En individ som är otrogen mot sin partner kan känna skuld och ånger över sitt beteende men bortförklara detta för sig själv genom att ändra sina attityder kring otrohet.   

Krig inne i huvudet och fred ute i samhället Kan få människor att känna sig helt galna Kan leda till att människor begår terrordåd och beger sig till länder där de är krig för det redan är krig inne i huvudet

Status och makt: I dagens samhälle vill vi ofta framstå som självständiga individer som inte påverkas av andra utan tar egna väl genomtänkta beslut. Men sanningen är den att vi ständigt påverkas av andra och vissa personer påverkar oss mer än andra. Man kan säga att dessa personer har makt. Makt kan definieras som den möjlighet och potential till påverkan som en individ innehar. Man kan få makt genom sin position men också genom de personliga egenskaper man innehar. Positionsmakt får man då man har möjlighet att belöna, bestraffa och sanktionera resurser gentemot andra människor. Positionsmakt kan en lärare har som kan ge dig bra betyg om du lyder. Eller en polis kan ge dig böter om du inte lyder. Personligmakt får man istället genom ett förtroende från och samarbeten med omgivningen. Exempelvis kan en journalist källa utnyttja sitt läge för att få igenom sin vilja.     

Experter: folk är beroende av dig, du behövs för att folk ska få reda på olika saker Människor i maktpositioner: kan handla om att vara polis eller lärare exempelvis Kändisar: folk vet vem du är Sociala människor: kunna formulera sig på ett bra sätt, sociala människor med bra social kompetens klarar sig ofta bra i samhället. En god talare kan argumentera för sin sak på ett förtroende ingivande sätt, detta kallas förtroendemakt. Attraktiva människor

Milgramsexperiment: Till vilken gräns kan en auktoritet få en person att avvika från det hen anser vara rätt? Extremister: söker sig tillbaka till historien och romantiserar historien. Menar att de va bättre för pga. att man endast minns de bra sakerna. Gör så att man blir fientlig när samhället exempelvis förändras och när de tillkommer saker som inte funnits förr. Sektlika grupper: slipper fundera och tvivla på sa...