Vår ekonomi - Sammanfattning på bokens olika delar - fram till kap 10 PDF

Preview

Summary

Sammanfattning på bokens olika delar - fram till kap 10...

Description

Varför samhällsekonomi - kap 1 Löner, arbetslöshet, inflation och konjunktur berör vår vardag vare sig vi vill eller inte. Samhällsekonomi handlar alltså om oss själva och vår egen situation. Teori och modeller Teorier kan byggas upp i flera steg (hur forskare inom ekonomi jobbar “idealt”): - Definiera olika begrepp, t.ex inflation och arbetslöshet. Man antar ofta analysen gäller i ett visst land och under viss förutsättningar att världen inte förändras. - Hypoteser är nästa som görs där man försöker hitta samband med de olika begreppen. Om kombinerar de olika samband kan man försöka ställa upp en viss åtgärd, t.ex “förändring av penningmängden påverkar prisnivå” - Man samlar därefter data och räkna på sambanden utifrån verkligheten. - Slutligen revidera man teorin utifrån den resultat man har fått och om sambanden inte var så man trodde så omformuleras teorien ersätts med nya. Slutsats: Eftersom man inte kan utföra kontrollerade experiment som t.ex i kemin. Så använder man sig av olika modeller i nationalekonomi som ska ge en förenklad bild av verkligheten. I dessa modeller kan man införa en rad förenklade antagande för de ska vara så tydliga som möjligt, t.ex - Alla konsumenter styrs av samma beteenderegler, dvs uppföra sig likadant, och detta gäller även för alla företagare. Och undersökning av detta så undviker man andra faktorer vilket är helt orealistisk. Därför skapa det irritation när man börja tänka som ekonomerna.

Politik och ideologi Tidigare sa man att nationalekonomi är politisk ekonomi men nationalekonomi ska vara en värderingsfri vetenskap menar man och några ekonomer menar också att nationalekonomiska forskning är en “objektiv” vetenskap. Men några håller inte med och menar i själva verket kommer sociala och politiska värderingar ständigt in i forskningen: -

-

Ekonomer väljer olika forskningsområden eftersom de har olika intresseinriktning När de sedan bygger sina modeller gör man olika typer av förenklade antagande beroende av vad man tycker, t.ex tycker vissa arbetslösheten är stort problem och andra ser inflationen som den allvarligaste problem Slutligen kommer sina värderingar påverka tolkningar av forskningsresultat. Gunnar Myrdal, nobelpristagare, erkände också att det var omöjligt att göra samhällsekonomi till en “värderingsfri” vetenskap

Därför är det väldigt viktig att veta vad som är analys och vad som är rekommendation när man ta del av en ekonom säger. En analys beskriver verkligheten rätt upp och ned, dvs vad som är - betecknas som positiv utsaga(den går att bevisa och motbevisa). Med normativ utsaga menas rekommendation om vad som bör göras(drivs av känslor och värderingar).

Att läsa diagram - sida 25 Nästa alla diagram är uppbyggda som den bredvid. De visar hur kvantitet varierar av korv ju högre priset det blir. Man kallar pris och kilo för variabler för de kan variera. I vårt diagram har vi A, B och C där man har dragit en linje. Vi ser också att vi har ett negativt samband för att kvantitet minskar när priset stiger. Ett positivt samband(bilden nedan) får vi när båda variablerna stiger - det en utbudskurva.

Låg och hög priselasticitet Om företaget gör en mindre prisändring och efterfrågan bara ändras marginellt talar vi om att efterfrågan är oelastisk (låg priskänslighet). Skulle däremot den mindre prisändringen leda till en ganska avsevärd förändring i efterfrågan talar vi om att efterfrågan är elastisk (hög priskänslighet).

Observera - Låg och hög priselasticiteten - Diagram som visar priselasticiteten av låg eller hög säger inte nödvändigtvis något om kausalitet, med det menas förändringen av en variabel orsakar en förändring av en annan. Egentligen visar diagrammet en korrelation(samvariation), vilket kan vara slumpmässigt. T.ex att det finns ett samband mellan lungcancer och ägande av askkoppar innebär inte att askkopar orsakar cancer utan de som äger dessa brukar röka, vilket ökar chansen till lungcancer. Därför är det viktig att inte lära sig diagram utantill utan det gäller att ha en teori och en modell för hur påverkan från en variabel till annan ser ut och går till. Ibland pratar man om omvänd kausalitet, ett viss diagram som visar att A påverkar B kan faktum menar B medför A. För om x=antal poliser och y= antal brott så kan

detta inte stämma för att antal brott kan inte beror på antal poliser( y är den

beroende variabeln och x för den oberoende). Den sannolika förklaringen till detta kan vara att det man behöver fler poliser pågrund av den ökande brottsligheten.

TIPS - När du jobbar med diagram - Formulera med dina egna ord vilken samband de vill illustrera - Det meningslöst att lära sig diagrammen utantill - Tänk på y är den beroende variabeln och x för den oberoende

Mänskliga behov och knappa resurser - kap 2 Ekonomi handlar om människor som samverkar och genom samverkan, utbyte och samarbete kan vi tillsammans producera saker som kan underlätta överlevnad och slipper producera saker själva för att överleva. De produktionsfaktorer som används i produktion av varor och tjänster kan delas i tre grupper. Dessa är egentligen de “sakerna” man har att bidra med för att tillhöra vår “ekonomi”: Arbete - Här fokuseras på kunskap och färdigheter som människan kan bidra med som kan nyttjas för utföra ett arbete.

Kapital - Andra äger tillgångar såsom fabriker, maskiner och pengar som kan drivas fram för produktion

Naturresurser - jord , mineraltillgångar och fiskevatten är några exempel som kan nyttjas som tillgångar i tillverkning. Tider har förändras: produktionsmedlen diskuteras oftast hur den ökar samhällsklasser. Idag har vi institutioner såsom försäkringsbolag som man kan kalla för “stormrika kapitalister”. Tidagare har det varit att kapitalisterna ägde maskiner och bygnader.Men tiden har förändras och så har även arbetet - nu idag är den humankapital som ligger i människans hjärna som är den viktigaste produktionsmedlen.

Förvärvsarbetar - Den som jobbar för att få lön för att kunna överleva och tillfredsställa sina behov (betala hyra, mat och kläder osv) Kapitalägaren - Investera sitt kapital och får ersättning i form av vinst. Och för de pengar används på samma sätt som förvärvsarbetar, dvs använder det för att tillfredsställa sina behov.

Knappa resurser Det värt att nämna också hur resurser, varor och tjänster organiseras, produceras och byts. vilka problem kan uppstå vid organisering av utbyte? och hur kan man åtgärda detta? -

Grunden att varor och tjänster ska efterfrågas krävs att de tillfredställer mänskliga behov. Men det svårt att förverkliga den utopiska vision för att vi har knappa resurser, bland annat naturresurser. Även om vi kan tillfredsställa grundbehov så ska man inte glömma att resurser är ojämnt fördelad. Det många människor i världen som lever i fattigdom.

Ekonomi är att välja - sid 35 - Eftersom resurserna är knappa så handlar ekonomi om att välja. I en produktionsmöjlighetskurva beskriver möjliga kombinationer av två nyttigheter som ekonomin kan producera med avseende på resurser vi har tillgängliga. Om vi kollar t.ex på kurva åt vänster så anger den vilken maximal produktion av vapen är möjliga vid en viss given produktion av smör och

vice versa. Att kurvan luta negativ innebär att vi har knappheten av resurser. Vill vi ha mer smör måste vi offra produktion av vapen och vice versa. Ekonomera brukar kalla detta för alternativkostnad för att man måste välja vad vi vill mest ha utav de två nyttigheter. Vill vi öka smörproduktion så måste vi ge upp vapenproduktion. Alternativkostnaden för produktionen stiger 1. Avtagande avkastning - ett sätt att illustrera detta begrepp är att ta ett exempel om äpplen. Antag att

du är hungrig och inte har ätit äpplen på ett tag. Det första äpplet du äter blir därför fantastiskt gott. Får du ett till äpple så slinker det ner, ganska gott. Ett tredje äpple kanske går ner, men du börjar bli lite småless. Ett fjärde äpple säger du nog helst nej till, och alla äpplen utöver detta skulle bara förbli oätna. Detta är avtagande avkastning, alltså att "värdet", eller "avkastningen", minskar med ökad mängd2 .Avtagande avkastning illustreras på bilden om vapen/smör, dvs den negativa lutningen av produktionsmöjlighetskurva. För att producera ena vara måste vi ge upp mer och mer den andra. Och detta gäller så länge så länge ekonomi befinner sig produktionsmöjlighetskurvan.

Resurserna används inte på bästa sätt på punkt A, alltså det ineffektivt för det skulle kunna utnyttjas bättre för att öka en viss vara eller tjänst utan att påverka den andra nyttigheter.Effektivitet i produktion eller allokeras är t.ex om man väljer att gå från A till B så går man miste om ökning av kanonproduktion. Vår alternativkostnad i det här fallet är alltså kanonproduktionen (från A till C) som man går miste om.

1 2

Ekonomi boken hemma http://blogg.vk.se/riskmanagement/2013/03/27/avtagande-avkastning-och-tillvaxt/

Relativa fördelar - sid 38 Vi kan nå den högsta möjliga produktion arbetet mellan producenterna fördelas så att den totala alternativakostnaden minimeras. Detta för att de olika producenterna besitter på olika kompetenser och har olika resurser. För att den totala alternativkostnaden ska minskas så är det nödvändigt att producenterna speciella sig inom ett visst område. T.ex: -

Om vi har två länder, Sverige och finland producera vin och tyg av samma kvalite.

Sverige

Finland

Tyg = 100 h Vin= 120 h

Tyg= 90 h Vin= 80 h

Om Sverige och Finland specialiserade på vad de är minst dåliga på, dvs att Sverige specialisera sig på att tillverka tyg kan de få 6/5 enheter på samma tid som annars hade krävt 1 enhet för vinproduktion. Och om Finland gör tvärtom, dvs att de fokusera på vinproduktion så kan de tillverka 9/8 enheter på 90 arbetstimmar, istället för 1 enhet tyg. då kan man exportera de överskottet mellan varandra, dvs byta vin och tyg så vinner båda än vad de hade gjort om de producerade båda varorna själva.Detta kallas för relativa fördelen eller komparativa fördelar 3.

Därför är marknadsekonomi den bästa för att produktionen blir högre för varje land om man har fri handel och utför utbyte mellan producenterna som specialisera sig enligt relativa fördelar. För varje land är olika lämpad vad de ska producera och det såg vi i vårt sverige och finland exempel.

Rationella val För att effektivitetsbegrepp ska ha en innebörd måste man ta hänsyn på vilka behov och önskemål som människor söker.Om vi återgår till smör och kanon exempel, vad händer om människor vill ha lika mycket smör som kanoner? Effektivitet i konsumtionen betyder då att försöka väga nyttan av smör mot nyttan av kanoner. Det ska inte heller kosta än det smakar, med det menas att varje resursinsats och byte ska organiseras så den uppoffring svarar exakt behovstillfredsställelse. Alltså om det kostar mer än vad det smakar ska man avstå. I den ekonomiska teorin antar man människor är rationella i sina val men så är det inte fallet i verkligheten. Ekonomisk beteenvetenskap är ett växande begrepp där man hävdar att människor i stor grad drivs av drifter, grupptryck och impulser. Därför finns det mycket kritik om att människan ska vara economic man, dvs att människan agerande är rationellt för att maximera sin nytta.

3

http://www.internationalatis.se/komparativa-fordelar/

Marginalkostnader och marginalintäkten Marginalnytta - Den nytta individen får av att konsumera ännu en vara eller tjänst. T.ex om man väljer jobba över en dag på jobbet kommer man tjäna extra på det, alltså man får en marginalnytta att jobba över. Marginalintäkt och Marginalkostnad - Om ett företag vill maximera sin vinst så borde marginalkostnaden=marginalintäkten. Om marginalkostnaden är lägre än marginalintäkten lönar det sig att öka produktionen. Men om marginalintäkten är längre än marginalkostnader bör man minska produktionen för att ytterligare såld enhet ger inte intäkter som är högre än kostnader. Marginalavkastning - Avkastningen som en ytterligare resursenhet kan ge. Kostnaden brukar stiga när man sätter in resurser för att tillverka ytterligare en enhet av en vara eller tjänst. Marginalprodukt - Det tillskott till produktionen som en nyanställd ger. Det vill säga det som avgör när ett företag anställer en person är prestation den kan åstadkomma företaget.

Beslutsregel för rationella val En beslutregel inom ekonomi ska marginalkostnaden=marginalintäkten. Beslutregeln för att konsumeterna ska nå maximal nytta är att se till att marginalintäkten per satsad krona är lika för alla varor/tjänster. Transaktionskostnad kostnad utöver priset på själva varan eller tjänsten som uppkommer i samband med köp och försäljning, t.ex. kostnader för informationsinsamling.

Samhällsekonomisk Kalkyl Kalkyler kommer se olika ut beroende på vem som gör det och vilken information och värderingar den hen har.Företagets kalkyler avgörs ofta vad som är mest lönsam för verksamheten. Företagets Ledning utgår från företagets ekonomiska utgångspunkter. När

det det kommer till staten så tar man hänsyn på vad statsbudgeten anger.Hushållen bry sig om den egna plånboken. Det ekonomiska tänkandet 1) Resurserna är knappa därför är det viktiga att kunna hushålla med de 2) Att resurserna är knappa innebär att allt har en kostnad och allt har en alternativkostnad 3) När man väger nytta mot kostnader bör det göras med marginal analys; Kostnader och intäkter som ska vägas mot varandra 4) Kalkylen ska avspegla alla intäkter och kostnader så mycket som möjligt

Modell och verklighet Vi har pratat om hur ekonomerna bygger ofta sina slutsatser utifrån modeller men vi vet nu att det ganska svårt att anta att människa handla rationellt. Den moderna samhällsekonomiska analysen handlar därför om bland annat -

Hinder (För att följa de olika beslutsregel för individer och företag som ha tagits upp) Hur människors förväntningar formas Information (vad människor har tillgång till och vad det kostar för ytterligare info) Analysera spelsituationer (bland annat belöningssystem och samhällets institutioner)

Prismekanismen - Kap 3 En enkel beskrivning på samhällsekonomiska kretsloppet

Det samhällsekonomiska kretsloppet Bilden ovan är såklart en förenklad bild för att man ska egentligen ta hänsyn på ekologi också för att om vi struntar i miljö och ekologi så kommer så småningom den ekonomiska kretsloppet skadas också. Vi kommer att fokusera på den begränsad beskrivning av kretsloppet och inom dessa ekonomiska ramar finns tre grundfrågor: - Vad ska produceras? - Hur ska det produceras? - Hur ska produktionsresultatet fördelas ? -

Genom historien har dessa frågor besvarats på två olika sätt - antingen genom marknadsekonomi eller kommandoekonomi där i hög grad styrs av myndigheter, dvs vad som ska tillverkas, vad varor och tjänster får kosta och hur. I en marknadsekonomi så bestäms priser av varor tjänster genom utbud och efterfrågan

Utbud och efterfrågan Säg att vi vill undersöka marknaden för skjortor. Den marknaden består av två sidor, dels de som vill köpa skjortorna och de som säljer skjortorna. Priset på skjortorna kommer påverka efterfrågans storlek. Sambandet mellan pris och efterfrågade kvantiteten kan uttryckas i en efterfrågekurva.

Förstasida konsumenterna Efterfråga sjunker när priset stiger men konsumenterna kan tänka sig att köpa mer om det bli billigare. Allt hänger på marginalnytta - om konsumenten upplever allt mindre nyttotillskott av köp av skjortan så kräver att ett lägre pris. Efterfråga lutningen är negativ.

Andra sida - utbudssidan De som tillverkar och säljer skjortor påverkas av många faktorer, bland annat : - Kostnader för tillverkning

-

Företagets mål (t.ex om man strävar maximal vinst eller vill komma in i en ny marknad) Priser de kan ta ut

Låg och hög priselasticitet Om företaget gör en mindre prisändring och efterfrågan bara ändras marginellt talar vi om att efterfrågan är oelastisk (låg priskänslighet). Skulle däremot den mindre prisändringen leda till en ganska avsevärd förändring i efterfrågan talar vi om att efterfrågan är elastisk (hög priskänslighet).

Jämvikt Nästa steg är att sätta ihop utbudskurvan och efterfrågekurva. Där de skär varandra får vi en jämviktspunkt, dvs där tillverkarna och konsumenterna är beredd att sälja respektive köpa lika mycket och till samma pris. på punkt “jämviktspris” på grafen så är marginalintäkten=marginalkostnad. Och för konsumenterna gäller att de finner ett nytta av den nya skjorta till det priset man får betala. Om punkten på “jämviktspris” var högre upp så uppstår utbudsöverskott, dvs konsumenterna vill inte köpa lika mycket som tillverkarna vill sälja. I slutändan så måste producenterna och konsumenterna mötas på utbuds-och efterfrågekurva igen. På samma sätt kan man tala om efterfrågeöverskott och det innebär att producenterna inte vill tillverka lika mycket som konsumenterna vill köpa för kostnaden för en sådan produktion kan inte täckas. Men producenterna lockas att tillverka mer för att de kan trycka på priser men konsumenterna minskar sin efterfrågade kvantitet - denna process kommer pågå tills jämviktspriset råder igen.

Prissignalernas betydelse Men vad händer om en ny teknik utvecklas så att det kan sänka kostnader för företaget, t.ex en ny symaskin som sänker tillverkningen av skjortor? Då går företaget med vinst för att de kan tillverka mer skjortor men om den nya symaskinen sprider sig så kommer kostnader för andra företag också falla. Det betyder också att skjortpriset inte behöver vara lika högt för att täcka tillverkningskostnaderna. OMM att det finns flera företag som konkurrerar med varandra ser till att den nya teknik verkligen används för att hålla tillbaka priset så kommer man kunna bjuda större kvantitet. Men vad händer om inkomsterna ökar? Då har de råd att köpa mer skjortor och därför ökar även kvantitet för att företaget ökar sin produktion.

Det viktig att nämna också att ekonomi hänger ihop i ett nätverk av olika delmarknader för olika varor och tjänster. Förändring på någon av dem påverkar många andra - vi kan nu introducera teorin om allmän jämvikt, dvs hur jämvikt nås på flera eller till med alla marknader samtidigt. T.ex om skjortproducenterna vill sälja mer skjortor så måste det köpas mer bomullstyg, symaskiner och anställa fler sömmerskor. När en marknadsekonomi utsätts för förändringar så söker man sig till den nya jämviktslägen.Det är alltså genom stigande och sjunkande priser som konsumenter och producenterna får löpande signaler om hur man ska anpassa sitt beteende efter de olika förändringar.

Regleringar: exemplet bostadsmarknaden

När prisregleringar införs genom politiska angrepp så kan det vara att en vara eller en tjänst bedöms som social viktig. Ett exempel är hyresregleringar men risker med en sådan reglering är att man sätter de marknadsmekanismer ur spel, dvs att det blir färre lägenheter, högre priser, svarta marknader och höga administrationskostnader. Om hyran ligger på h2 så ligger den under jämviktspunkten och detta skapar bostadsbrist för att hyresvärdar har inte råd att täcka sina kostnader. Bostadsbristen medför att det finns folk som tar ett pris över jämviktspunkten, dvs h3 då finns det risk för svart marknad. Miljonprogrammet är exempel på sådan reglering som fick i följd ökade segregation för att lägenheterna var billiga och helt okej skick men inte tillräcklig attraktiv för rika att flytta inom området.

Exemplet Jordbruket -

I bostadsmarknaden såg vi hur staten reglerade bostadsmarknaden för att man tyckte priset var för högt. Men i jordbruket är det helt tvärtom, priset är för lågt. Därför har man gjort några särskilda regleringar även här för att stötta jordbruket. Men problemet var att priset blev för högt för konsumenterna, för att minska priset införde man särskilda livsmedelssubventioner.

Alternativ till regleringar Läxan som man borde ha lärt sig av båda exemplena är att verkligen väga förde...