ALLT - Sammanfattning kapitel 13 - Neuropsykologi PDF

Preview

Summary

Fördjupat utöver kursen för att få en breddad förståelse....

Description

Sammanfattning kapitel 13 - Det biologiska perspektivet Mest fokus på Neuropsykologi

Det biologiska perspektivet Utgångspunkter Det biologiska perspektivet har tre olika förhållningssätt till människan: • Evolutionärt —> Sociobiologi • Genetiskt —> Psykogenetik • Neurologiskt —> Neuropsykologi Man utvecklade människans som en knippe med nerver. Psykologer kallades för nervläkare vid utgångspunkten av 1800-talet. 80-90 och 20-talet har det blivit ett viktigare område. Sociobiologi - Utgår ifrån att människan i grunden styrs av (djuriska) instinkter / drifter - De instinkter som gynnat vår överlevnad har ärvts ner och förstärkts under årtusenden Fobier - går inte att förklara med vanliga inlärningsprocesser osv. Nu kan vi förklara det som ett genetiskt arv. Människan var inte en människa, utan kanske en reptil, de som kunde iaktta faror överlevde och de andra blev uppätna. Idén med fobin är att den ska rädda vår överlevnad. Om man är rädd för ex. spindlar reagerar lättare. Anledningen till rädslan är extremt överrepresenterad. Frekvens på 80 % av befolkningen som har en sådan

- Aggressivitet är ett nedärvt beteende som behövts i händelse av fara. - Man tror att de som har närmare till sin thanatos har lättare överlevt faror.

- Kärlek är ett nedärvt beteende som behövs för artens fortplantning. Inom sociobiologi handlar det bara om fortplantning. Hormoner och förmåner (dofter) - hur par bildas.

- Flockbeteende, dvs. grupperingar, är ett nedärvt beteende gynnar individens överlevnad genom samarbete och gemensamt försvar. Jämförande ”vi och dom” -teorin. Det gynnar partnerns överlevnad där vi bygger upp samhällen och strukturer där vi kan försvara varandra. Psykogenetik - Precis som vi ärver fysiska egenskaper av våra föräldrar så ärver vi psykiska egenskaper - Beteendemönster och personligthetsdrag kan ärvas (och läras in) av våra föräldrar. Fysiskas iakttagelser är inte svåra att observera, men psykiska är svårare att se: • Vi ärver • Vi lär in Vad är nedärvt och vad är inlärt? Det är svårt att avgöra när det gäller psykiska faktorer. Tvillingstudier går ut på att titta på tvillingar som skiljs åt och växer upp i olika miljöer. Vilka personlighetsdrag kommer igen som har haft egna förutsättningar i sin uppväxt. Dock är det kontroversiellt eftersom många länder ofta inte vill skilja på tvillingar, vilket gör att det blir en mindre forskningsbas.

- Finns det psykiska sjukdomar i släkten, t.ex. schizofreni, har man en genetisk disposition för att själv utveckla samma sjukdom, dvs. man har en förhöjd risk. Det betyder inte att man måste göra 1

-

det, men man kan ha väsentligt förhöjd risk att drabbas av sjukdomen. Schizofreni 15-25 års åldern, män ofta. De råkar ofta ut för någon ångestladdad händelse som utlöser sjukdomen. Exempel på ADHD, autismspektrastörning, aspergers syndrom och borderline.

Människans nervsystem - Neuropsykologi Kunskapen om hjärnans uppbyggnad - bygger mycket på att man har kollat på skadade hjärnor. Vilka förmågor har då försvunnit. Grova dragen man kan se på hjärnans anatomi Nervcellerna knyter ihop hela hjärnan. Hjärnan består av i stort sett bara nervceller och tomma utrymmen.

- Neurologi är läran om människans hjärna och nervsystem. Hjärnan är en del av nervsystemet. Hjärnan består av nerver enbart.

- Allt vi tänker, känner och gör återfinns i hjärnan i form av elektriska signaler och kemiska

-

substanser. Allt finns inbakat i nervsystemet, vilket gör att det går att mäta det och manipulera det. Manipulering av nervsystemet för att känna något annat än det man egentligen gör. Man kan lära en dator att läsa en enskild individs tankemönster. Man kan indirekt läsa tankar då. De kognitiva tankemönstren finns i hjärnan. Neurologi och psykologi är två sidor av samma mynt, som samarbetar i ämnet neuropsykologi. Neuropsykologi handlar om att förstå människans om en psykisk varelse utifrån vad som händer i nervsystemet

Neuropsykologin, som på allvar blev en självständig disciplin efter andra världskriget, studerar hur strukturer och processer i hjärnan är förknippade med mänskliga tankar, känslor och beteenden. Mycket av den kunskap neuropsykologin har om hjärnans funktioner kommer från studier av hjärnskadade patienter, där man har kunnat lokalisera skadan och jämfört den med patientens fysiska och mentala förmågor. En av de första som använde denna metod var läkaren Paul Broca (1824–1880) som lokaliserade ett talcenter i hjärnan, som idag är känt som Brocas område. Kännetecknande för den moderna neuropsykologin av idag är förståelsen av hjärnan som en plastisk och formbar muskel som i hög grad är beroende av stimulans från omgivningen. Människan karakteriseras just av en lång barndomsperiod där den ofärdiga hjärnan påverkas av miljön och lär sig många av de grundläggande sociala och kognitiva kompetenser, som krävs för att bli en väl fungerande människa. Före andra världskriget var neuropsykologin en del av neurologin – dvs. läran om hjärnans och nervsystemets sjukdomar och därmed studiet av hur olika sjukdomar och skador på hjärnan påverkar människan. Efter andra världskriget skiljdes neuropsykologin långsamt från neurologin, och sedan 1960-talet har neuropsykologin fått betydande inspiration från kognitiv psykologi och denna inriktnings studier av människans kognitiva processer. Ett väldigt steg framåt tog hjärnforskningen på 1980-talet då man med hjälp av den så kallade MR-skannern (magnetisk resonanstomografi) fick möjligheten att ta detaljerade bilder av hjärnans strukturer och utifrån kunde studera den hjärna, som man tidigare varit tvungen att öppna för att undersöka. Under de senaste årtiondena inom neuropsykologin har det funnits ett ökat intresse för att förstå människans emotionella processer. Detta har inneburit att neuropsykologin har närmat sig det studieområde, som Freud och psykoanalysen traditionellt har arbetat med. Därmed knyts några 2

trådar ihop, för Freud var egentligen utbildad neurolog och drömde hela sitt liv om att hitta den biologiska eller fysiska grundlagen för människans psykiska funktioner. Nervsystemets struktur Centrala Nervsystemet - Ryggmärgen - All information passerar igenom ryggmärgen. Snabba beslut fattas (ryggmärgsreflexer) - knippe av trådar som går in i hjärnan. Den längsta - förlängda märgen. Om man bryter ryggen kan man skada de nervceller som finns där, nedanför. I nacken förlorar man troligtvis all kommunikation. Man dör om man förlorar all. En del information går inte upp till hjärnan - impuls till ryggmärgen att man behöver ta bort handen om man tar på en varm platta. Signalen blir att du förstår att du har bränt dig (ryggmärgsreflex - inte passerar hjärnan). - Hjärnan - All information från kroppens olika delar samlas och bearbetas. Beslut fattas. Sensoriska. Fattar alla beslut. Majoriteten är omedvetet. Det handlar om att styra kroppens inre funktioner. Bara att stå upp kräver en fullständig kommunikation mellan krypens olika delar, allt styrs utan att man är medveten om det. Den processen pågår hela tiden. Perifera Nervsystemet Nervtrådarna ut i kroppen från ryggmärgen.

- Somatosensoriska - Styr skelettmuskulaturen. Tar emot sinnesintryck ifrån kroppens olika delar. Somatisk = kroppsvikt Sensorisk = sensorer

- Autonoma - Styr kroppens inre organ och funktioner. Ej viljestyrt. Vi kan inte styra - ex. njuren eller hjärtat.

- Sympatiska - kroppen förbereder sig på kamp eller flykt - Vid icke balans triggas det. Samma mekanism - kroppen förstår inte att det inte är på liv eller död när man ska hålla tal. Då aktiveras stressystemet ändå och båda dessa ämnen pumpas ut. - Kamp - Noradrenalin - Flykt - Adrenalin - Parasympatiska - aktiveras när kroppen är i balans - Acetylkolin (ämnet är aktivt) - man kan ta ett prov och se hur hög grad av detta man har vid ett tillfälle. Se om man befinner sig i balans, eller om man har brist på det. Stressad - utfall om noradrenalin och adrenalin. Om det är adrenalin = kamp - större blodströmning i övre delen av kroppen Adrenalin - nedre delen

Nervceller, synapser och neurotransmittorer Man kan beskriva hjärnan på flera olika nivåer. I det följande kommer vi att börja med att titta närmare på några av hjärnans minsta delar, nämligen de nervceller (neuroner), som ingår som byggstenar överallt i hjärnan, och vi kommer att göra det samtidigt som vi följer hjärnans utveckling från fosterstadiet och fram till det första levnadsåret. Nervceller bildas och finner sin plats Människans centrala nervsystem (CNS) består av hjärnan och ryggmärgen, som utvecklades redan under tredje fosterveckan. Det börjar som två avlånga skivor eller veck av celler i den översta delen av fostret. De två skivorna växer samman och bildar tillsammans ett avlångt hålrum i mitten, ett så kallat neuralt rör. I detta rör börjar de celler att dela sig, som senare blir nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det sker i ett rasande tempo. Mellan sjätte och artonde fosterveckan produceras det cirka 500 000 nya celler i minuten. Det är under denna begränsade period, som de flesta av våra nervceller blir till 3

(nya studier tyder emellertid på att celler i specifika områden såsom hippocampus, som är central för vårt minne, är i stånd att dela sig resten av livet). Efter celldelningen, börjar cellerna att röra sig mot de platser som den inbyggda arvsmassan bestämt. Några rör sig mot den nedre delen av röret och bildar ryggmärgen, andra rör sig mot den övre delen av röret och bildar de olika centra och kärnor, som hjärnan kommer att bestå av. Vid födseln består hjärnan av ungefär 100 miljarder nervceller. Det är fler nervceller än människan någonsin kommer att behöva. Framväxten av neurala nätverk När nervcellerna har funnit sin plats, börjar de att skapa anslutningar till varandra, så kallade synapser (synaptiska förbindelser), vilket gör att cellerna kan kommunicera med varandra via elektriska signaler. Det händer under de sista två tredjedelarna av graviditeten och fortsätter efter födseln. Nervcellerna består av tre grundläggande komponenter: en cellkropp, ett axon och några dendriter. Ut från cellkroppen löper en fibertråd, axonet, som kan vara från några millimeter till flera centimeter långa och som i änden delar sig i flera grenar. Axonets funktion är att sända elektriska signaler till andra nervceller. Signalen från axonet skickas till de mottagande nervcellernas dendriter, som just har till uppgift att ”lyssna efter” och ta emot signaler från andra nervceller. Området där axonet från en nervcell möter en dendrit från en annan nervcell kallas just för en synaps. Vissa nervceller kan på sina dendriter ha från 1 000 till 10 000 synapser, varifrån de tar emot signaler från andra nervceller.

Ill. 13.3 Nervcell med cellkropp, dendriter och axon.

4

Kort beskrivning: Cellkärna och cellkropp - förgreningsstruktur (dendriter = träd på latin) En lång nervtråd = Axon (1 mm —> 1 m) Axonen är omgiven av fettskidor (Myelin-skidor) I slutet av axonet - synaptisk ändterminal (överföringen till nästa nervcell) Myeliniseringen beror på hur mycket du använder en viss del av hjärnan Prefrontala - empati - de som har lekt med dockor osv. Psykopat - saknar empatiska - de tre delarna är sämre. Ju mer man använder en viss del av hjärnan, desto mer myelinisering. Ej myeliniserade när man föds —> 4-6 års månader. Ett nyfött barn har i stort sett ingen kontakt

- Signalerna i hjärnan rör sig elektriskt inne i hjärnan. Förs .h.a. myelinskiktet i hög hastighet. —> Kemisk överföring. —>

I nervsystemet - tar signalen emot —> överförs —> nästa nervcell - till nästa sker en kemisk överföring. Sedan är et elektrisk signal igen (inne) - mellan är det kemisk överföring. — Ej metaforen med sladd - det är inte så det funkar. Det som händer - elektricitet kan inte överföras i fett, utan den hoppar igenom lorderna (dalarna) —> det går fortare är om man saknar myelinskiktet. 5

Vit och grå hjärnsubstans Grå - själva cellkropparna Vit - insidan av hjärnan - trådarna/axonet Vertiklar - fungerar som air bags Skyddben - hjärnhinnor - hjärnvätska Om vi råkar ut för något, slår huvudet i backen, vätskan tar upp en stor del av stöten. Slaget blir inte lika skadligt som om vi inte hade haft dessa. Hjärnan är dock inte oskadd. - Blödningar, Misshandel, Cykelolyckor Synapsen

I synapsen överförs information mellan två nervceller Signalöverföring Nervimpuls (elektriskt) - Synaptisk ändterminal (slutet på ett axon) - Signalsubstanser inuti en synapsblåsa frigörs - letar efter reseptorer (transmittorsubstanser) Synapsklyfta - mellan Nästa nervcellsutskott (dendrit)

Elektriskt inne i överföringen 6

Kemisk överföring imellan Elektrisk överföring - när den forsätter Alla mediciner och droger är inne och påverkar systemet med transmittorsubstanser. Det som händer när ett transmittosubstans har rört en receptor så återupptas den i ändterminalen igen så att det bildas en ny blåsa med sådana ämnen. Vid stress är det massor som pumpas ut här. Vid depression har man brist på serotonin som vi egentligen ska ha en regelbunden mängd av i synapsklyftan. Transmittorsubstanser - manipulera - Acetykolin - Styr det parasympatiska NS - Noradrenalin - Styr - Adrenalin - Serotonin - ett ämne - vid brist blir vi deprimerade. Vid depression har vi brist på serotonin. - Dopamin - Styr kroppens belöningssystem och bidrar till att frisläppa endorfiner (kroppens egen drog). - Oxytocin - Utsöndras vid beröring (kroppsvärme, närhet, sex) och påverkar vårt välbefinnande. Barns inlärning påverkas av detta. Barn som får fysisk stimulering har lättare att lära rent kognitivt. Ex. massage i skolan. Vid massage översköljs kroppen av oxytocin. Psykofarmaka - Psykofarmaka är mediciner som påverkar vårt psykiska område. - SSRI-mediciner (selective serotonin reuptake inhibitor) är samlingsnamnet för antidepressiva mediciner, t.ex. Prozac, Zoloft, Cipramil, Fontex. - Medicinerna hämmar återupptagningen av serotonin i ändknoppen, vilket gör att mer serotonin finns frigjort i synapsklyftan Medicinerna hindrar återupptagningen till knoppen igen. Då tillförs inte serotonin till kroppen. Samma bild igen: SSRI-medicin hämmar återupptagningen av serotonin i ändknoppen. Därmed finns det mer serotonin frigjort i synapsklyftan som i sin tur kan trigga receptorerna i nästa cells dendriter.

Serotoninblockerare SSRI-medicin hämmar återupptagningen av serotonin i ändknoppen. Därmed finns det Medicinerna - blockerar återupptagningen - i huvudsak av serotonin här. Deprimerade lider av brist av serotonin. Droger fungerar på exakt samma sätt - men de påverkar andra former av transmittosubstanser. Ex. extas - påverkar adrenalin och noradrenalin. Vid för mycket kan man dö. Upptagningen blockeras —> vid för mycket — ökade hjärtslag -> i sämsta fall dör man. Det är det som händer vid överdoser. Ett symptom kan vara att man får muntorrhet. Vi vidgar våra pupiller vid drogförbrukning. 7

Själva synapsen består av ett mellanrum eller en klyfta mellan den sändande axonen och den mottagande dendriten. Kommunikationen sker via olika signalsubstanser (kemiska budbärare), varav vissa hämmar och andra främjar överföringen. Det finns många olika signalsubstanser som arbetar inom olika områden och centra i hjärnan. Det skulle bli för omfattande att gå in på dem alla i detta sammanhang. Man vet idag att vissa signalsubstanser är relaterade till både vårt humör, vår uppmärksamhet och vår förmåga att lära. För lite av signalsubstansen serotonin, som bland annat används av synapser i hjärnstammen, menar man t.ex. kan leda till sömnsvårigheter, depression, dålig impulskontroll och ångest, medan frisättningen av signalsubstansen dopamin ökar känslan av välbehag. Det är dock viktigt att understryka att systemet fungerar i båda riktningarna: För lite eller för mycket av vissa signalsubstanser kan tydligen påverka vår psykiska hälsa, men vår psykiska hälsa påverkar i sin tur också mängden av vissa signalsubstanser. Slutligen kan man på kemisk väg påverka omsättningen av olika signalsubstanser. Detta gör psykiatrikern, när hon behandlar psykiska problem med olika typer av medicinering t.ex. de så kallade lyckopillren, eller när narkomanen ger sig själv en dos heroin och därmed ökar dopaminomsättningen i hjärnan. Det sista återkommer vi till senare. Med bildandet av synapsförbindelser och därmed sammankopplingen av neuroner, som kommunicerar med varandra i komplicerade neurala nätverk, uppstår själva grunden för vår anpassning till omgivningen. Det är genom dessa neurala nätverk som hjärnan får signaler om hur kroppen mår och vad som händer i omvärlden. Det är också dessa neurala nätverk som utgör själva fundamentet för vår förmåga att minnas, lära oss saker och att reagera på stimuli. Hjärnan producerar under de sista två tredjedelarna av graviditeten och upp till tvåårsåldern ett enormt överskott av synapser. Det verkar som om de utväxande axonerna under denna period bildar 8

synapsförbindelser med alla celler som de möter på sin väg. Det uppskattas att vi vid ungefär två års ålder har något som liknar 1015 synapsförbindelser. Ett oerhört och nästan omätbart antal. Därefter börjar antalet sjunka och man tror att de som överlever och aktiveras helt enkelt är de som visar sig vara användbara. Signalöverföring - All information i kroppen sköts via nervsystemet - Signaler skickas… till hjärnan när vi utsätts för yttre stimuli till/från hjärnan för att styra vår inre organ från/till hjärnan för att styra vår skelettmuskulatur mellan hjärnans olika delar när vi tänker FILM - Kolla inför provet Skriaceller - 10 gånger så många Nervcellen från andra - kommunicerar genom att skapa och leda signaler —> nervimpulser (elektriska urladdningar) Varje nervcell -> axon (utskott) - ut till andra Kortare utskott - dendriter - leder utifrån och in i till cellen Axonen - över 1 meter långa från ryggmärgen ut till händer och fötter Varje nervcell har kontakt med varandra - enorma nätverk Axon - mylin (fett runtomrking) - fungerar som isolering täcker inte hela - mylinskidor - mellan skidorna finns små mellanrum - noderna —> nervimpulser kan röra sig fort 100-150m/s. Informations - ändarna - möter en annan nervcell - synaspsen (signalämnet = kemiska budbärare) - > når nästa cell - binds till molekyler reseptorer Impulsen kan färdas genom många nervceller innan man upplever en reaktion Signalämnen som hindrar - avgörande i hjärnan - utan den skulle vi ständigt stimulering och hämning - samspel

9

Så fungerar en depression

TESS fallbeskrivningen: Serotonin (förenkling - depressioner hänger på andra saker också). Brist på serotonin —> depression —> leder till att hjärnan producerar mindre serotonin. Ekorrhjul. Bakgrunden kan vara traumatisk osv som i Tess fall. Bakgrunden kan ha lett till att personen blivit deprimerad och i sin tur till brist på serotonin. Genetik kan också vara en faktor, man kan vara född med en lägre halt av serotonin och därmed vara mer lättmottaglig för depressioner. I Tess fall är det sannolikt. Det är dock svårt att bevisa. Trauman - ex. dödsfall i familjen —> ledsen, nedstämd och deprimerad. Ex. även att man fick ett dåligt resultat på provet. Dessa tre aspekter kan leda till en brist på serotonin. Behandlingsmetoder - Hjälpen utifrån (det biologiska): - Medicin - antidepressiva - botar symptomen för stunden. Som är utvecklade kring antidepressiva. Manipulerar den kemiska balansen i hjärnan. - ECT (inledningsvis —> medicin). - elektrochockterpai - koppla el till hjärnan - reaktion. förfinad metod idag för att bryta grav ångest - nollställer - du kan ha kvar minnen eller tappa en del. förekommande i Sverige, omdiskuterad i andra länder. Växer i Sverige. Nervsystemet är delvis elektriskt. Chocka i hjärnan. Det fungerar lite som att vi botar systemet. Svag elektrisk impuls till hjärnan som nollställer den kemiska överföringen för en liten stund. På det viset Om man har mycket ångest - använder ofta ECT i ett inledande skede - man är inte mottaglig för mediciner först, utan måste nollställa först. ECT inledningsvis —> mediciner. Omdebatterat, anledningen är att det finns effekter (minnesförlust - nästan alltid - temporär - m...