Företagsekonomi i praktiken PDF

Preview

Summary

Download Företagsekonomi i praktiken PDF

Description

23/5 F1 Företagsekonomi i praktiken Introduktion till redovisning Kapitalets kretslopp En rektangel som symboliserar ett företag och dess väggar Vi gör ett antal aktiviteter i vårt företag, för in saker, förädlar det och tar ut det på andra sidan. Förädlingsprocess. Vi tillför värde. Leverantör → företaget (förädling) → kunder (betalar) → företagets kassa (går betalning till) → leverantörer. Ägare/Banker är finansiärer och har ett samspel med företags kassa Ägarna skickar in pengar till kassan. Ursprungskapitalet, även kallat riskkapital, banken kan hjälpa. Ägare vill ha aktieutdelning. Bankerna vill ha tillbaka deras pengar. Ägare (riskkapital) → kassa Kassa (aktieutdelning) → ägare Företaget har ett behov av investeringar. Köps från företags kassa. Detta kallas investeringar. Går också att sälja av, då går pengarna till andra hållet. Både hårda (materiella); t.ex skrivare, ugnar etc Och mjuka (immateriella); recept på kakor? Det vi har skapat säljer vi till kunder. Vi köper in från leverantörer. Nyttjar olika kunskaper och tillför mer värde.

Man kan se ett företag som en kapitalansamling Kapital är en bredare tolkning, kan innebära Kassaflödesanalys och resultaträkning Pengar från kunder till kassa (+ rörelsens/affärens inbetalningar) Pengar från kassan till leverantör (- rörelsens utbetalningar) Investeringarnas kassaflöde, hur mycket har vi betalat? Finansieringens kassaflöde, hur mycket har vi fått in? gått ut?

Kassaflödesanalys:

1. +/- Rörelsens KF 2. +/- Investeringars KF 3. + /- Finansierings KF --------------------------------------+/- Periodens KF Periodisering

Resultaträkning: + Intäkter (sålt och levererat, behöver inte vara betalt) - Sålda varors kostnad (SVK, KSV, COGS) - Periodkostnader (belastar räkningen oavsett resultat) -----------------------------------------------------Resultat (periodens) Resultaträkning Annas saft: + Intäkter 150 x 3 = 450 kr - SVK - Saft 90 kr, muggar 70 kr, sugrör, 25 kr = 190 kr ----------------------------------------------------------Resultat före avskrivningar = 260 kr - Avskrivning - plasttillbringare 0 → - 45 kr ----------------------------------------------------------Resultat = 260 → 215 kr Ekonomistyrning

+ Intäkter - Rörelsens kostnader = Rörelseresultat + Finansiella intäkter - Finansiella kostnader = Resultat efter finansiella poster - Skatt = Resultat efter skatt Rt (räntabilitet, rörelseperspektiv) = Resultat (efter fin. intäkter/före fin. kostnader) / TK Re (räntabilitet, ägarperspektiv) = Resultat (efter fin. kostnader) / Eget kapital Rs (vad kostar våra skulder, räntesnitt) = Fin. kostnader / skulder → % Rs ska vara lägre än Rt, då vinner vi på att ha lånat av andra än ägarna

DuPont-formeln (Resultat före fin.kostnader / Omsättning) * (Omsättning / Totalt kapital) = Rt Vinstmarginal (i procent) * Kapitalomsättningshastighet (antal gånger) = Rt

Bestämningsfaktor: - Volym → rörliga / fasta - Kalkylobjekt → direkta / indirekta direkta kostnader → mäta! indirekta kostnader → omkostnader, runt omkring verksamheten (t.ex hyra) Självkostnadskalkylering Enkel ← Modell → Avancerad Enkel: periodkalkyl = alla kostnader / volym = kr/st Avancerad: orderkalkyl = - material - arbete - omkostnader = kr / st KSV [kostnad sålda varor] = IB lager + årets varuinköp – UB lager Externredovisning Syftet med redovisning Tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning, resultat och kassaflöde Informationen ska vara användbar som underlag för användarnas beslut i ekonomiska frågor

Redovisning är till för intressenter

Möjliga intressenter för organisationen: - Ägare - Långivare - Skatteverket - Övriga myndigheter - Anställda - Kunder - Leverantörer - Fackföreningar - Intresseorganisationer Lagstiftning ÅRL och BFL är ramlagar, anger övergripande krav såsom - God redovisningssed - Rättvisande bild - Väsentlighet God redovisningssed - Innebär att företag i första hand ska följa lagar och normgivning - Om ingen specifik regel finns, redovisa på det sätt som andra företag gör - praxis styr - Styrs även av grundläggande redovisningsprinciper Lagstiftning → kärnan - Bokföringslagen (BFL) - Årsredovisningslagen (ÅRL) Normgivning → fruktköttet - Bokföringsnämnden (BFN) - FAR - Rådet för finansiell rapportering - IASB Praxis → skalet Större & mindre företag Definition ‘’50/40/80’’ - 50 medeltal anställda - 40 mkr i balansomslutning - 80 mkr i omsättning - Över samma två, två år i rad = ‘’större’’, blir större år 3 Normer från BFN

Definition tillgång - bestämmande inflytande (kontroll) - inträffad händelse - inflöde av resurser - framtida kassaflöde Anläggningstillgång - för stadigvarande bruk. Ska användas i egna verksamheten. Omsättningstillgång - varulager Immateriella Materiella Finansiella (skrivs inte av) Avskrivningar ÅRL 4.4

Avsättningar och skulder Skuld definition: - befintlig förpliktelse - inträffad händelse - utflöde av resurser Avsättningar - Kostnad innan utgift har uppkommit (t.ex pensioner) K3 21.4 kriterier för avsättning - befintlig förpliktelse - troligt utflöde av resurser (50%) - tillförlitlig uppskattning av belopp Eget kapital och obeskattade reserver Eget kapital = tillgångar - skulder Består av dels det som ägarna har satsat samt resultat som tjänats in under tidigare år som inte delats ut Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital Bundet eget kapital = får inte delas ut - Aktiekapitalet - Reservfond - Uppskrivningsfond - Fond för utvecklingsuppgift Fritt eget kapital - Överkursfond - Balanserat resultat - Årets resultat Fondemission Obeskattade reserver Intäkter Två frågor 1. När i tiden 2. Till vilket belopp Typer av intäkter - Försäljning av varor - Tjänste- och entreprenaduppdrag Årsredovisning - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Rapporter Eget kapital

-

Kassaflödesanalys Noter

Marknadsföring Marknadsorientering - Grunden hittas i begreppet ‘’Marketing myopia’’ (närsynthet) - Fokus på produkt istället för på kundbehov/nytta = närsynthet - ‘’Vi bygger bilar’’ vs. ‘’vi erbjuder transportlösningar’’ Tre byggstenar - Kundorientering: möta kundbehov som första prio - Konkurrensorientering: förstå konkurrenters styrkor och svagheter - Inter funktionell koordinering: att alla funktioner arbetar tillsammans Hållbar utveckling The Brundtland report 1987 ‘’Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generation to meet their own needs’’ Tre dimensioner av hållbarhet - Ekonomisk hållbarhet - Ekologisk hållbarhet - Social hållbarhet Hållbar marknadsföring - Hållbarhetsperspektivet ställer nya krav på marknadsförare - Kräver en ökad intressentorientering - Producera smartare, konsumera mindre och smartare samt hitta sätt att skapa värde och affärsmöjligheter som inte har en negativ påverkan på människa och miljö Framtiden - Marknadsförare som är både marknadsorienterade och intressentorienterade - Att känna av marknaden och leverera värde handlar om både kunder och intressentgrupper - Nya strategier för hållbar produktion och konsumtion Cirkulär ekonomi - från linjära till cirkulära flöden Laga istället för att köpa nytt Delandets ekonomi (the Sharing Economy); bilpooler, second-hand, remake Köpstopp Omvärldsanalys Makromiljön - PESTLE Den externa marknadsmiljön delas i i: - Politisk - Ekonomisk - Socio-kulturell - Teknologisk - Legal - Ekologisk miljö

Omvärldsanalys - metod Environmental scanning - för att förstå hur omvärlden förändras - datainsamling - analys & tolkning Branschanalys Porters 5 konkurrenskrafter - Konkurrenter - Nya företag - Substitut - Köpare - Leverantörer / Säljare Företagets interna miljö - Portföljanalys - Hur ser sammansättningen av produkter ut? Bostonmatrisen (BCG) - Marknadstillväxt - Marknadsandel

Strategi Företagets övergripande strategiska nivå - Vision - vad företaget/organisationen ska bli i framtiden - Mission - vad företaget/organisationen ska åstadkomma på lång sikt, kopplat till de marknader/kunder man vänder sig till - Values - vilka värderingar företaget står för Strategisk analys - SWOT Interna faktorer: - Styrkor: vad organisationen är bra på - Svagheter: Något organisationen saknar/är mindre bra på

Externa faktorer: - Möjligheter: potential på marknaden - Hot: Något som kan påverka företaget negativt i framtiden Konkurrensstrategier Porter framhåller tre olika konkurrensstrategier Uppnå konkurrensfördelar - Kostnadsledarskap - Fokus - Differentiering Uthålligheten bygger på att det är svårt att imitera Tillväxtstrategier Är tillväxt målet för alla företag? Olika typer av tillväxt: - Intensiv - öka marknadsandelar genom fokus på existerande marknad/produkt - Integrativ - börja göra sådant i värdekedjan andra gjort förut - Diversifierad - nya produkter, nya marknader Segmentering Segmentering, inriktning och positionering (STP) - Köpare och marknader är för komplexa för att en strategi ska fungera för att tillfredsställa allas önskemål

Segmentering

Två mål

-

Heterogena segment : att segmenten skiljer sig åt → maximera Homogena segment: att medlemmarna i varje segment är lika → minimera

Svårt (omöjligt) att få perfekt: grova verktyg Finns inte ‘ett’ sätt att utföra en indelning av marknaden Generellt pratar man om tre olika typer av variabler - Profil: vem är min marknad och var är den? - Psykologisk: varför beter sig min marknad på ett visst sätt? - Beteendemässig: var, när och hur beter sig min marknad? Segmentering innebär ofta att man kombinerar dessa Att välja målmarknad (inriktning) Vad är ett bra segment? - Distinct: ett bra segment är ett tydligt skiljer sig från andra - Accessible: ett bra segment går att nå med kommunikation och distribution - Measurable: ett bra segment går att identifiera och mäta - Profitable: ett bra segment är lönsamt Olika strategier finns för att välja segment, målmarknad - Odifferentierad: massmarknad - Differentierad: Flera segment, olika erbjudanden - Fokuserad: Specifikt segment (niche) - Anpassad: Anpassat erbjudande till kund Positionering En produkts position är hur den uppfattas och definiera av kunder baserat på viktiga attribut och kvaliteter Aktörer i kanalen/nätverket - Leverantörer - Tillverkare - Grossist (partihandel) - Detaljist (minuthandel, butik) - Konsument - Mäklare, agenter - Distributörer (t.ex bilförsäljare) - Franchisetagare (t.ex snabbmat) - Informationsförmedlare En kanal eller flera? Logistik - Paketering, lagring & påfyllning - Transporter & leveranser - Hantering av returer! (hållbarhet) Mål

-

Minimera avfall Tidseffektivt Flexibelt Minska kostnad per enhet

Butikshandel (detaljister, retailing) - Säljer till konsumenter för privat bruk - Förenklar för konsumtionen -

Tillgänglighet, nåbarhet Söka och hitta Anskaffning (ägande) Transaktion (betalning)

Glöm inte upplevelsen! ‘’Vill komma en gång till’’ Företagsmarknaden - Professionella inköpare, efterfrågan finns i flera led - Kommersiella företag (tillverkare, grossister, butiker) - Offentliga verksamheter (inom stat, landsting & kommuner) (både kommersiella och icke-kommersiella) - Icke-vinstdrivande (föreningar) -

Från försäljning av varor till fokus på service och relationer

Köpbeslut Beslutsfattande enhet - Initiativtagare, användare, påverkare, beslutsfattare, köpare, grindvakter Köpprocess - Behov, produktspecifikation, leverantörssökning, utvärdering av förslag, val av leverantör, utvärdering Upphandling eller återköp? - Ofta långsiktiga avtal och samarbeten Konsumentmarknaden Konsumenter / Köpmönster / Konsumtionskultur Vad handlar konsumtion om? - Konsumtionscykeln - från anskaffning till återvinning - Val, beslut och beteende - Attityder, inställningar och förhållningssätt - Sociala och kulturella processer - Samspel med andra aktörer (företag och organisationer) - Lagstiftning och regler Konsumentbeteende - rationellt eller emotionellt? - Oftast både och

Tänk på.. - Hur konsumerar vi jämfört med före pandemin? - Vad händer med konsumtionen i en kris? Också kulturellt! Psykologiska begrepp i konsumentbeteendeämnet: - Behov - Perception - Motivation - Attityd Påverkas av sociala sammanhang! Köpbeslutsprocessen 1. Känner ett behov / önskemål 2. Letar information 3. Utvärderar alternativ 4. Väljer ett erbjudande 5. Anskaffar / köper 6. Utvärderar Sociala grupper - formar vår konsumtion (marknadsföring och försäljning behöver ett bredare perspektiv än individen) - Medlemsgrupper - Referensgrupper - Grupper man vill tillhöra Opinionsledare Sociala nätverk Familjen Roller och status Upplevelsekonsumtion viktig att förstå för att uppmuntra hållbar konsumtion - Diskuterar betydelsen av konsumenters fantasier, känslor och nöje - Jämför med traditionell rationell syn på konsumtion Traditionell syn - lösa problem - objektiva egenskaper - nytta - kunskap - attityder Upplevelsekonsumtion - njuta - subjektiva egenskaper

-

symbolvärde fantasier känslor

Konsumtionskultur (både + och - för hållbar konsumtion) Konsumtion är också produktion - Konsumenter är med och skapar innebörden av produkter, varumärken, reklam, butiksmiljöer Konsumtionen spelar en stor roll i konsumenters identitet - Gemenskap kring viss konsumtion (subkulturer) Prissättning (pricing approaches) Priset kan sättas utifrån - Kostnader (täckningsbidrag m.m) - Efterfrågan (olika prisklasser, rättvist) - Konkurrenters priser (B2B, offerter, priskrig) - Kunders upplevda värde (symboliskt värde en viktig del) Oftast sätts priset med hänsyn till flera av dessa aspekter - Listpriser - Kampanjer och tillfälliga priser → (köp 3 betala för 2, 25% på alla sneakers, vi bjuder på frakten hela helgen, 30% på hela sortimentet idag) Kampanjer (proaktiv marknadsföring) Utförsäljning (stora reor - reaktivt, ‘’misslyckande’’)

-

Prissegmentering kundgrupper, geografi…

Priselasticitet - Hur påverkas efterfrågan av prisförändringar? (stor påverkan = hög elasticitet) - Stor variation mellan produkter och konsumenter - Om det är enkelt att jämföra priser och köpa från andra ökar elasticiteten Pris, kostnad, värde Pris = Mängden pengar som krävs/förväntas som betalning för en vara eller tjänst Kostnad = Alla resurser som krävs för att göra eller anskaffa något. Kan vara tid, pengar och andra uppoffringar. Obs! Även kvalitativa dimensioner Värde = Dels något som kan beräknas, men också flera kvalitativa dimensioner - särskilt när vi talar om kundens perspektiv Marknadsundersökningar - Konkurrentanalys - Testmarknadsföring - Kundundersökningar Egen regi

Köpa in (t.ex SIFO, Nielsen, Demoskop) Offentlig statistik (t.ex SCB, Nationalräkenskaper, hushållens utgifter) Varför gör vi marknadsundersökningar? Vi vill bland annat veta: - Hur har försäljningen utvecklats de senaste åren? - Vilka strategier har våra konkurrenter? - Vad tycker kunderna om våra konkurrenter? - Hur stor marknadsandel har vi? - Hur mycket uppmärksamhet fick vår senaste reklamkampanj? - Vad står vårt varumärke för? - Hur använder kunderna våra produkter? - Vilken design skall vår nya produkt ha? Viktiga steg för undersökningar & forskningsprojekt - Identifiera problemområdet Inventera. Vad har redan gjorts på området? Utvärdera Formulera problem, syfte och undersökningsfråga/or - Välj metod som kan besvara frågeställningarna - Samla in material (intervjuer, observationer m.m) - Bearbetning och analys - Rapportera och presentera När passar olika metoder? När man vet vad man behöver undersöka När man behöver information om något man redan identifierat som viktigt → Traditionella kvantitativa undersökningstekniker. T.ex en attitydundersökning eller experiment Identifiera nya utmaningar Komplexa, dynamiska sammanhang Undersöka vad stora samhällsförändringar innebär → Explorativa, tolkande undersökningstekniker. T,ex etnografi med deltagande observation Automatiserade metoder Mätmetoder som registrerar beteenden med olika grad av inblandning av konsumenten - Eye-tracking - GPS - Övervakningskameror / webbkameror - Digitala spår Stora mängd data - data mining SMA - social media analytics...