Grundad teori och tematisk analys PDF

Preview

Summary

Grundad teori och tematisk analys...

Description

Grundad teori och tematisk analys 8/1-18 *Grundad teori (grounded theory) -"Lite svårare och lite bättre än tematisk analys” -Väcker ofta debatt och känslor inom forskningen -Glasner & Strauss (1967) The discovery of grounded theory, var åt det positivistiska hållet -Charmaz (2006, 2014) konstruktionistisk syn på grundad teori -En metod -En analys -Går att kombinera som metod och analys eller bara analysdelen -Revolutionerande på 60-talet där kvantitativ forskningssyn rådde -Utmanade föreställningen om att kvalitativa är osystematiska och att teorier endast kan konstrueras av en forskningselit -Målet är att generera en teori -Förutsätter att vi inte utgår från en teori från början eller läser in oss för mycket på tidigare forskning i de tidiga skedet *Användbarhet -Utgår från de studerades perspektiv som fångas och framförs -Flexibel, data samlas ofta in under lång tid vilket underlättar att studera processer -Nya frågor/områden -Konstruerar snarare än testar teorin -Ger forskningen verktyg att hantera stora mängder data -Låter forskaren vara både systematisk och kreativ -Identifierar, utvecklar och relaterar begrepp som byggstenar i teori -Svårighet med kvalitativ forskning: mycket material men allt används inte  etisk aspekt -Sker inte på samma sätt i GT eftersom datan analyseras allteftersom *Abduktiv ansats Metodologisk ansats  datainsamling och analys  teoretiska antaganden och ev. ny metodologisk ansats  ny datainsamling och analys  slutgiltig analys och slutsatser *Centrala begrepp -Ständig jämförelse: intervjuer med intervjuer, svar på frågor med svar, koder med koder osv.

-Teoretiskt urval: inget intresse av att hitta det homogena utan det som sticker ut eller avviker för att kunna ringa in olika sätt att se på ett fenomen -Teoretiskt mättnad: mer data tillför inte längre någonting *Kodning i grundad teori -Två eller tre steg: initial kodning  fokuserad kodning  generera teori -Intervjun kan kodas direkt när den transkriberats -Delas upp utifrån forskningsfrågan, vad kan ha relevans? -Introducera analytiska memon, de tankar vi får på vägen kring vårt sätt att koda -Fokus på processer: försöka identifiera vad, hur och varför? (aktiva frågor) -Koda för sociala processer och inte för ämnen och teman -Koda mening för mening -Koderna bildar kategorier -Teori uppstår ur de olika kategorierna *Förstå sitt material genom frågor -Vad händer? -Vilka är de sociala/socialpsykologiska processerna? -Vem har kontroll? -Vilka är omständigheterna? *Generera teori -Identifierad kärnkategori -Visa och förklara relationer mellan kategorier -Hur hänger de samman? -Teoretisk mättnad av kategorierna, när vi intervjuar ska man dels tänka på hur svaren kan förklaras utifrån teorin och dels hur väl det passar in i någon av kategorierna -Relevant teori som ska kunna modifieras -Bank av analytiska memos *Svagheter -Litet urval  svårt att generalisera -Intresserad av dolda populationer, svåra att hitta och samla in tillräckligt med data -Beroende av forskarens egenskaper och skicklighet

-Öppen design är en utmaning

*Tematisk analys -Inte bundet till en specifik teori eller metod -Två inriktningar: 1. Induktiv: identifiera teman 2. Deduktiv analys: teoristyrd analys *Vad är ett tema? -Ska på något sätt fånga något relevant i datan i förhållande till frågeställningen -Upprepade mönster av svar/mening -Flexibelt -Målet: 1. Få en omfattande beskrivning av hela datasetet 2. En djupare, mer detaljrik och nyanserad beskrivning av ett/flera teman...