14, Seminarium kost, fysisk aktivitet och hälsa PDF

Preview

Summary

Frågor för gruppen att besvara:A. Individens totala energiförbrukning, TEE (Total Energy Expenditure) grundar sig på tre faktorer. En av dessa är BMR (Basal Metabolic Rate). Ta hjälp av inspelad föreläsning i Canvas om Energi och näringslära.Vilka faktorer påverkar BMR? Tänk brett! Vad hos individ o...

Description

Frågor för gruppen att besvara: A. Individens totala energiförbrukning, TEE (Total Energy Expenditure) grundar sig på tre faktorer. En av dessa är BMR (Basal Metabolic Rate). Ta hjälp av inspelad föreläsning i Canvas om Energi och näringslära. Vilka faktorer påverkar BMR? Tänk brett! Vad hos individ och omgivande faktorer påverkar BMR? -

Sjukdom Ålder Vikt Längd Kön Arvsanlag Klimat/miljö Hormoner

Hur stor andel uttryckt i procent av TEE utgörs av BMR respektive PAL hos en person med kontorsarbete och liten fysisk aktivitet på fritiden?

TEE/BMR=PAL PAL= 1,6-1,7 (låg fysisk aktivitet) TEE 100% BMR = 65% (medelvärde) PAL= 35%

B. Inom vård och omsorg kan man behöva beräkna en persons BMR. Detta görs med hjälp av standardiserade formler. Ett exempel som ofta används i sjukvården är Harris & Benedicts formler för energiberäkning. Beräkna BMR för Carina Andersson-Demir med hjälp av nedanstående formel. Hennes ålder är 39 år, hennes vikt är 64 kg och längden är 168 cm. Beräkningsformeln för en kvinna:

BMR=655,1 + (9,6 x vikt i kg) + (1,8 x längd i cm) - (4,7 x ålder) kcal/dag BMR= 655,1 + (9,6 X 64kg) + (1,8x 168cm) - (4,7x 39) 655,1+ 614,4+302,4 - 183,3 = 1388,6 kcal/dygn Carinas BMI 1388,6 kcal/dygn

Beräkna BMR för Mehmet Demir som är 45 år, väger 75 kg och är 179 cm lång. Beräkningsformeln för en man: BMR=66,5 + (13,7 x 75 vikt i kg) + (5,0 x 179 längd i cm) -( 6,8 x 45 ålder) kcal/dag 66,5 + 1027,5+ 895 - 306 = 1683 Mehmets BMI 1683 kcal/dygn

C. I det patientnära dagliga arbetet kan det vara tidskrävande att tillämpa Harris & Benedicts formel. Då kan man uppskatta en persons BMR med hjälp av en standardiserad schablon, som förenklar beräkningen. Du ska uppskatta BMR för Carina vars kroppsvikt är 64 kg. Tag reda på beräkningschablonen för BMR, uttryckt i kcal (kJ) per kg kroppsvikt och dygn?

20 kcal på varje kilo per dygn → 20x (vikt i kg)

Använd beräkningsschablonen och beräkna Carinas BMR uttryckt i kcal (kJ). Vilken är Carinas BMR uttryckt i kcal (kJ)? 20 x 64 kg = 1280 kcal/dygn

D. Genom att dividera den totala energiförbrukningen, TEE, med BMR fås en uppfattning om hur fysiskt aktiv en person är. Carinas TEE var 2230 kcal. Du

ska nu skatta hennes fysiska aktivitetsnivå. Tag siffran 2230 kcal och dividera med hennes beräknade BMR. Nu får du en siffra på hennes PAL (Physical Activity Level). Jämför hennes värde med uppgifterna i Aktivitetstabellen nedan. Hur aktiv var Carina?

TEE= 2230 kcal. BMR= 1388,6 kcal PAL = TEE/BMR 2230/ 1388,6= 1,6059 ~1,6 Carina tillhör gruppen: “Stillasittande arbete, visst behov av förflyttning, men ingen el. begränsad fysisk aktivitet på fritiden’’.

Ref Andersen, M (2003). Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Uppsala:Livsmedelsverket PAL Rullstolsburen eller sängliggande

1,2

Stillasittande arbete, få tillfällen till förflyttning, ingen 1,4-1,5 el. begränsad fysisk aktivitet på fritiden Stillasittande arbete, visst behov av förflyttning, men ingen el. begränsad fysisk aktivitet på fritiden

1,6-1,7

Huvudsakligen stående arbete (tex hushållsarbete)

1,8-1,9

Tungt kroppsarbete eller mycket hög fritidsaktivitet

2,0-2,4

E. Carinas vikt är 64 kg och längden är 1,68 m. Beräkna hennes BMI. Vad uttrycker BMI? 64kg/ 1,682m = 22,67~22,7 BMI= 22,7 BMI står för bodymass index och formeln står för massa (i kg) i förhållande till längden (i m) uppehöjt i 2.

F. Carina är i grunden frisk. Hon har brutit benet och blivit inlagd på en ortopedavdelning, där du arbetar som sjuksköterska. Socialstyrelsen anger att en nutritionsscreening bör genomföras helst inom ett dygn efter det att en person har skrivits in i sluten vård. Se s 17 i naringsproblemvardomsorg.pdf Fyll i mini nutritional assessment för Carina Nutritionsbedömning MNA mini.pdf

För vissa frågor har du inga uppgifter. Ange då det mest friska alternativet. a) Hur många poäng får Carina. Vilken blir bedömningen? 11 poäng: Risk för undernäring

b) Vilken kost ska Carina serveras, baserat på din bedömning. Ta hjälp av figuren på sidan 26 i naringsproblemvardomsorg-1.pdf Allmän kost för sjuka ( A-kost) c) Vad karakteriserar denna kost med avseende på fördelningen av kolhydrater, typ av fett, protein, fiber och socker? Vad anges beträffande frukt, grönt, fisk? Ta hjälp av Nordiska näringsrekommendationer 2012 (www.slv.se) Fett, 35-40 E% varav högst 10 E% mättat fett Fett ökar energitätheten och A-kosten innehåller en stor mängd fett. Typen av fett är även viktigt eftersom en eftersträvar en hög andel omättat fett och max 10 % mättat fett. Mejeriprodukter, ägg, fisk, rapsolja, oliver, avokado etc.

Protein, 15-20 E% Vid sjukdom behövs oftast mer protein och proteinet behöver också var näringstät. Här kan man tillägga proteinrika grönsaker såsom spenat, majs, bönor, baljväxter etc. Kolhydrater, 40-45 E% En mindre mängd kolhydrater (bröd, potatis, ris, pasta och rotfrukter som i sin tur minskar matens volym och gör så att patienten orkar äta upp maten. Det leder till att mängden kostfiber blir lägre än rekommendationen enligt NNR https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyr er-foldrar/livsmedelsverket_nnr_2012_presentationsbroschyr_webb.pdf

d) För vilka grupper är SNR/NNR-kost avsedd? Motivera! SNR/NNR- Friska/normalt fysiskt aktiva personer som inte blir kostmässigt påverkade av sjukdom. Optimala tallriksmodellen där kolhydratintaget ligger på 50-60% och 25-30% fett och 10-20 protein.

G. Ett energiintag endast motsvarande BMR är otillräckligt i längden. Man måste vid beräkning av energibehov ta hänsyn till den fysiska aktiviteten. I det patientnära dagliga arbetet använder man sig av en standardiserad beräkningsschablon, som inbegriper BMR och en PAL på 1,5 (motsvarande en låg fysisk aktivitet) Carina har under sin vårdtid på ortopedavdelningen en PAL på 1,5. Redovisa en beräkning av Carinas energibehov uttryckt i kcal per dygn. BMR = 30 kcal/kg/dygn Skattning av energibehov. låg fysisk aktivitet 30 kcal/kg/dygn 30kcal x 64kg → 1920 kcal/dygn

H.Den fysiska aktiviteten är lika viktig för hälsan som att äta sunt. Regelbunden fysisk aktivitet har en rad positiva effekter. Ta hjälp av kapitlet Biologiska effekter av fysisk aktivitet i FYSS (www.fyss.se (Länkar till en externa sida.) Länkar till en externa sida. ). Förklara hur känsligheten för insulin i muskelcellerna kan öka med hjälp av regelbunden fysisk aktivitet. Glukostransportmolekyler (GLUT-4) ökar i samband med fysiskt aktivitet i skelettmuskelcellerna membran, både direkt efter ett fysiskt arbetspass men även en tid därefter. Så vid regelbunden fysisk aktivitet har antal GLUT-4 i blodet en direkt påverkan på transporten av glukoset och därför ökar insulinkänsligheten men även glukostoleransen. Detta förebygger höga insulinnivåer i blodet och hjärt och kärlsjukdomar samt diabetes.

I. Ta hjälp av kapitlet Biologiska effekter av fysisk aktivitet i FYSS (www.fyss.se (Länkar till en externa sida.) Länkar till en externa sida. ). Vilka effekter på blodfetthalter kan uppnås med regelbunden fysisk aktivitet? Blodfetthalten minskar i blodet i samband med den fysiska aktiviteten eftersom HDL-C upptas från cellerna och transporteras till levern för nedbrytning. Därför finns det mindre blodfetter i blodet.

J. Ta hjälp av kapitlet Rekommendationer om fysisk aktivitet i WHO report 2020 (s12; eller här https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/physical-activity (Länkar till en externa sida.) ). Vilka är rekommendationerna om fysisk aktivitet för vuxna? Vilken är den vetenskapliga bakgrunden till rekommendationen om fysisk aktivitet?

För vuxna mellan ålder 18 till 64 år är rekommendationen för fysisk aktivtet per vecka: 150-300 minuter av måttlig intensiv aerob träning eller minst 75 - 150 minuter intensiv aerob träning alternativt en kombination av båda. Samt styrketräning de större musklerna i hela kroppen minst 2 gånger per vecka med medel eller större intensitet. Stillasittande tid bör bytas ut till fysisk aktivitet för att ge hälsofördelar. Fysisk aktivitet bör vara fördelad över dagen. Träning och fysiskt aktivitet ger hälsofördelar som förbättrad kondition och hjärt kondition, starkare muskler, bättre skelett och funktionellalitet, minskad risk för hjärt och kärlsjukdomar, olika typer av cancer och diabetes samt depression. Det hjälper även till att upprätthålla en hälsosam vikt.

K. Med prevention menas hur man genom sin livsstil kan bevara sin hälsa och förbygga sjukdom. Alla människor är unika, har olika förutsättningar för hälsa och kan förhålla sig till hälsa/ohälsa på många olika sätt. I ditt arbete som sjuksköterska på en vårdcentral har du ett hälsosamtal med Amir som är 52 år gammal. Han känner sig frisk idag. Dock har han ett BMI på 27 och ett bukomfång på 105 cm. Han har ett stillasittande arbete och rör sig mycket litet på fritiden. Hur kan du som sjuksköterska ge Amir kunskap och motivation så att framtida hälsoproblem, exempelvis hjärtkärlsjukdom, kan undvikas? Amirs midjemått är över 102 och ett BMI som visar på övervikt vilket ökar risken för sjukdomar. Övervikt ökar risken att utveckla sjukdomar såsom diabetes typ 2, högt blodtryck, höga värden av blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar. Även risken att utveckla vissa former av cancer ökar vid övervikt. Faktorer som kost, stress, rökning och alkoholintag kan påverka risken för att utveckla dessa sjukdomar. Därför kan det vara bra att undersöka Amirs livsstil och levnadsvanor. - Motiverande samtal anpassat efter mannens förutsättningar. - Hur man kan förebygga Diabetes/ hjärt kärlsjukdomar - Ge kosttips (t.ex. minskade portionsstorlekar, tallriksmodellen)

- Ge tips på fysisk aktivitet (tex hemma eller en kort promenad) - Involvera Amir i sin egen vård för att tillsammans göra upp en plan över hur hans fysiska hälsa kan förbättras. - Informera om att organsvikt kan förekomma pga minskad område för organen bla att röra på sig.

L. Finns det sjukdomar/tillstånd som kan BOTAS med fysisk aktivitet? Vilka? Hur? - Fysisk aktivitet motverkar effekterna av stress som tex depression och magbesvär (magbesvär som orsakas av stress kan motverkas/botas mha fys. aktivitet). - Övervikten i sig går att kontrollera och “bota” genom ökad fysisk aktivitet

Finns det sjukdomar som kan FÖREBYGGAS med fysisk aktivitet? Vilka? Hur? Kan förebygga typ 2- diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, sjukdomar i rörelseorgan, fetma, cancerformer, psykisk ohälsa etc. Eftersom fysiskt aktivitet bidrar till stress-hämmande effekter och även en förbättrad ämnesomsättning, bättrad upptag av näringsämnen , bättre syreupptag (mer syre till celler → ökad cellmetabolism) , ökad transport av glukos (minskad risk för stroke/högt blodtryck/hjärt -kärlsjukdomar och diabetes) Bättrad slitage på leder eftersom träning tillförser brosk och leder med näring och smörjer de (minskar friktion och att den förser brosk med näring).

Finns det sjukdomar som kan LINDRAS med fysisk aktivitet? Vilka? Hur? - Diabetes - kan förbättra individens tillvaro och balansera blodsocker automatiskt (i samband med kost)

- Endometrios - kan förbättra den mentala uthålligheten för smärta samtidigt träna upp muskler och förstärka muskler som finns runt bäckenet. - Psykisk ohälsa → stresshämmande - Artros→ smörjer leder och kan förebygga ev framtida slitage - Chrons sjukdom→ kan förebygga ev skador i tarmarna pga bättrad ämnesomsättning - Osteoporos (benskörhet) → muskelrörelser bidrar till ev förstärkta muskler som kan stärka benstommen pga den ökade rörligheten. - Hjärtproblem → ökad rörlighet kan minska ev framtida skador Det finns många fler men dessa är några få exempel

M. Utgå från resultatet av ditt arbete med Dietist Net. Vilka livsmedel är särskilt rika på vitamin D? Vilka funktioner har ämnet i kroppen? Vilka grupper riskerar få för låga intag? Fet Fisk, mjölkprodukter och margarin såväl som ägg och kött är källor till vitamin-D. Vitamin-D behövs för att kalcium ska kunna absorberas i tarmen och brist leder till att skelettet försvagas eller får en annorlunda form samt att musklerna blir svagare vilket kan leda till trötthet. Riskgrupper för individer som inte får tillräckligt med vitamin-D är som inte äter fisk, barn under 2 år, äldre över 75 år och de som får lite eller inget solljus.

N. Vilka livsmedel är särskilt rika på järn? Vilka funktioner har ämnet i kroppen? Vilka grupper riskerar få för låga intag? Gröna grönsaker exempelvis spenat och broccoli. Pumpafrön och andra sorters frön som linfrön och chiafrön. Rött kött samt inälvsmat som lever och blodpudding. Järn är viktig för syre och syretransporten i kroppen. Kroppen behöver järn för att bilda hemoglobin. Järn ingår också i myoglobin som transporterar syret i musklerna. Hemoglobinet binder till sig syre och transporterar syre via blodet till kroppens och är nödvändigt för att kroppens ska kunna fungera optimalt. Fertila kvinnor, gravida, ammande, idrottare och barn riskerar att få för låga intag.

O. Hur kan den som är vegan och utesluter alla animaliska livsmedel få i sig tillräckligt med kalcium? Vilka funktioner har ämnet i kroppen? Vilka grupper riskerar få för låga intag? Baljväxter, vallmofrön, torkad oregano, tofu och sesamfrön och . Kalcium är viktigt vid bildning av skelett och tänder, för för blodkoagulering, nervfunktioner och muskelkontraktioner. Nervfunktionen är beroende av kalcium eftersom den synaptiska överföring kräver kalcium för att vesiklarna ska kunna dras mot post synapsen. Mysinet i muskeln kräver kalcium för att en kontraktion ska vara möjlig. Veganer har generellt svårare att få i sig kalcium då de utesluter mejeriprodukter som är berikade med mycket kalcium. Även barn kan ha lägre kalciumhalter då de krävs mycket kalcium vid längd växt. P. För vårdtagare är det viktigt att nattfastan (tiden mellan senaste kvällsmål och frukost) inte överstiger 11 timmar (Livsmedelsverket, 2003). Hos äldre, kroniskt sjuka personer i särskilda boenden är undernäring tyvärr inte ovanligt. Hur tillgodoses hjärnans respektive skelettmuskulaturens energibehov vid kort(3 dagar) respektive långvarig (6 veckor) svält, dvs vilka energisubstrat kan respektive vävnad använda? Ta hjälp av föreläsning Matspjälkningssystemet i Canvas. När kroppen har en negativ energibalans befinner sig den i vad som kallas en katabol fas (nedbrytande). Då tillgången till glukos är otillräcklig samlas acetyl-CoA som i sin tur bildar ketonkroppar. Ketonkroppar kan användas istället för glukos som energigivande ämne i hjärna och skelettmuskulatur men bara till viss del. Ketonkroppar används även för att kroppen inte ska behöva bryta ned protein i första hand för att kompensera för glukos bristen. Nedbrytningen av fett ger upphov till att ketonkropparna bildas. 3> dagar: Under kortvarig svält (kortare än 3 dagars) förbrukar hjärnans celler större del glukos än ketonkroppar (100g glukos per dag och 50g ketonkroppar per dag) De övriga cellerna så som muskelceller brukar mer ketonkroppar än glukos (50g glukos per dag och 100g ketonkroppar per dag) men även fria fettsyror (30g per dag).

6< dagar: Vid långvarig svält (över 6 dagar) förbränner hjärnceller mer ketonkroppar än glukos (40g glukos per dag och 100g ketonkroppar per dag), hjärnan kan försörja sig på ketonkroppar upp till 70% men kvärer minst 30% glukos för att fungera. Övrig vävnad använder mindre ketonkroppar men liknande mängd glukos men även fria fettsyror (40g glukos, 50g ketonkroppar och 30g fria fettsyor per dag)

Q. En person med ätsvårigheter och aptitlöshet finns på avdelningen? Enligt mini nutrition assessment får personen "0" på vardera fråga A och B, 1 poäng för vardera fråga C och F1 samt 2 poäng för fråga D och E. a) Hur många poäng får personen totalt ? Vilken bedömning görs om näringstillstånd utifrån denna poäng? 0 + 0 +1 + 1 +2 + 2 = 6p Enligt screeningresultat bedöms patienten som undernärd. b) Vilken kost borde denna person ges? Ta hjälp av avsnittet "Åtgärder som förebygger och behandlar undernäring" (Länkar till en externa sida.) som startar på sidan 33 i Motivera varför?

Eftersom patienten har försämrad aptit bör hen ges protein och energiberikad kost. Kosten ska vara näringstät och livsmedel berikad med hög andel fett och protein bör ersätta mat som är hög i vatten och fiber så kallad E-kost. För att förbättra födointaget kan maten även delas in i aptitretande förrätt, huvudrätt och efterrätt. Enteral näringstillförsel vilket menas att näring ges via sond genom näsan eller genom gastrostomi via buken kan bli aktuell. För patienter som har problem med matspjälkningen kan näringstillförseln ges parenteral.

E-kost (Energi och proteintät kost) Denna kost är anpassad för patienter som inte har en aptit, inte orkar äta sin portion eller som är undernärd. Därför innehåller denna kost extra fett

och protein samtidigt som portionen är hälften så stor som en A-kost (men med samma energiinnehåll). Protein, 20-25 E% Ökad proteinbehov krävs. Med detta kan en ökning av cellvävnad förekomma som effekt ev ökad proteinintag. Fett, 40-50 E% Energitätheten ökar genom att tillsätta extra fett och för att minska volymen av portionen (då patient ej kan äta mycket) Kolhydrater, 25-35 E% Minskad volym av kolhydrater och fiber behövs för att kunna minska portion-volymen.

c) Vad sker om en person med ätsvårigheter och aptitlöshet serveras NNR-kost, dvs hur påverkas energiintaget för personen sannolikt? Motivera varför. En E-kost bygger på måltider som har mindre volym än en NNR-kost. Om en patient med aptitlöshet serveras en NNR-kost så kommer den inte orka äta upp allt, vilket i sin tur leder till att energiintaget blir för litet. Därför är en E-kost väldigt energi- och näringsrik så att patienten får i sig det den behöver. E-kosten kräver alltså mindre ansträngning för att konsumeras.

R. Hur beräknas vätskebehovet hos en frisk person, som befinner sig i rumstemperatur, har en låg fysisk aktivitet och inte har några extra vätskeförluster i form av stark svettning, kräkning, diarré eller hög andningsfrekvens? Beräkna vätskebehovet uttryckt i ml per dygn för Carina som väger 64 kg. Vätskebehov hos en frisk person i rumstemperatur utan någon fysiskt aktivitet räknas ut genom att ta 30 gånger kroppsvikten i kilo alltså 30x64kg vilket blir 1920 som är vätskebehovet i ml. Så Carina behöver ungefär 2 L vätska per dygn.

S. Alexander är 15 år. På en föräldrafri fest föreslog en av kamraterna att man skulle tävla i att på kortast möjliga tid dricka så mycket vatten som möjligt. Fyra pojkar tävlade hårt och drack vatten intensivt. Efter en stund blev en av dem, Kalle, illamående och uppträdde förvirrat. Kamraterna blev rädda och ringde på hos en granne som i sin tur ringde efter ambulans. På akuten togs en rad prover, varav ett visade en anmärkningsvärt låg halt av natrium i pojkens blod. Förklara varför. Lågt natriumvärde i blodet= hyponatremi som oftast kan bero på att din kroppsvätska blivit utspädd som tex pga intag av massor vatten men inte fått i sig tillräckligt med salt. Detta kan hända ifall man svettas mycket men dricker endast vatten vilket leder till minskad koncentration av salter. Kalle uppträdde förvirrat och blev oklar efter att ha druckit stora mängder vatten på kort tid. Förklara varför. Vid Hyponatremi kan inte njurar omhänderta det överflödiga vattnet som tillförs. Cellerna tar upp stor del av vattnet vilket bildar ödem i inre organ, kärl och hjärna som leder till minskat blodflöde. Detta gör att förvirring, huvudvärk, kramper kan uppstå och kan i extrema fall leda till koma och vara livshotande. På vilka sätt kan dina kunskaper om bemötande och omvårdnad tillämpas när du som (skol)sjuksköterska möter Alexander och Kalle och deras kamrater? Vi skulle förklara allvaret i situationen och informera om vad som har hänt samt vad som skulle kunnat hända om de inte hade sökt akutvård med ett språk så att de förstår. De skulle även få en chans att berätta deras tankar, känslor och hur de upplevt situationen för att de själv ska kunna ...