Makroekonomi - makro PDF

Preview

Summary

makro...

Description

Makroekonomi Kapitel 1

Makroekonomiska områden och variabler

-Makroekonomiska områden Vad är makro? tittar på hela ekonomin. Betyder “i stor skala” Inom makroekonomi studerar vi den ekonomiska utvecklingen på ett fåtal stora marknader samt sambanden mellan dessa. - varumarknaden - Arbetsmarknaden - finnsnsmarknaden - valutamarknaden På varje marknad bestäms priser och kvantiteter. varumarknaden- Omfattar konsumtionsvaror, tjänster, investeringsvaror, offentliga varor. export varor och den allmäna prisnivån sammanfattar prisnivån. Den samlade produktionen av varor och tjänster, BNP utgör den totala kvantiteten på marknaden. Arbetsmarknaden- Omfattar många former av arbetskraft och på denna bestäms priset på arbetskraft dvs den allmänna lönenivån, samt arbetslöshet och sysselsättning. Finansmarknaden- innefattar flera marknader där olika tillgångar såsom aktier och obligationer köps och säljs. I f. marknaden ingår kreditmarknaden och aktiemarknaden. Kreditmarknaden är marknaden för lånat kapital och på denna marknad utgör räntor priset. Aktiemarknaden är marknaden för eget kapital och där bestämmer aktiekurserna. Valutamarknaden- växelkursen • Konjunkturcykler- BNP etc • Långsiktig ekonomisk tillväxt- Processer som gör att det långsiktiga BPN ökar. • Arbetsmarknaden• Prisstabilitet- Inflationen, allmän prisnivå ökning • Räntor och växelkurser- penningpolitik

-

Makroekonomiska variabler av särskilt intresse är:

• BNP- bruttonationalprodukt, värdet av all produktion undet ett år.

• Arbetslöshet- u (i %) • Allmän prisnivå- BNPdeflator • KPI • Tillväxt, konjunktur, inflation, bytesbalans, penningpolitik, finanspolitik, depreciering, appreciering, recession, produktivitet, repa, internationella relativa priser, etc

BNP i Sverige

● ● ●

positiv trend- fördubblas mellan 1950-2016.

BNPt= TRENDt + CYKELt Trend= tillväxt cykel= konjunktur Dessa två fenomen påverkar slutsiffran → BNP är alltså två skilda processer ● Man kan se konjunkturer som årstider, Sommar är som högkonjunktur medan vinter är som lågkonjunktur som även har två mellan lägen.

- Tidsserier Använder sig ofta av tidsserier över olika priser och kvantiteter för att BNP utvecklas. Tidsserierna belyser två grundläggande aspekter; kort och långsiktiga sikten. ● BNP växer på lång sikt (trend.) ● BNP fluktuerar kring sin trend på kort sikt. Avvikelserna fråm trenden utgör konjunkturcykeln. De storheter som makroekonomer studerar kan alltså delas upp i en långsiktig och en kortsiktig komponent. Konjunkturteorin är inriktad på samspelet mellan olika marknader och variabler på kort sikt. Tillväxtteorin analyserar på motsvarande vis samspelet mellan olika makrovariabler på lång sikt. Distinktionen mellan kort och lång sikt- eller mellan konjunktur och trenden är central inom makroekonomi. Grundtanken bakom uppdelningen är att; i teoretiska analyser utgår makro från ett tänkt jämviktsläge där det varken råder hög- eller lågkonjunktur. I nästa steg antar man en störning ex kraftig höjning av oljepriset, oväntad kris, omvälvande politisk händelse. Störningen utlöser en anpassningsprocess som är tidskrävande. Enligt detta analysschema kommer ekonomin tillbaka till ett nytt jämviktsläge. Anpassningsperioden mellan det gamla och det nya jämviktsläget utgör den korta sikten, vilket vi förknippar med upp-och nedgångar i konjunkturen. Detta är en förenkling då samhällsekonomin ständigt utsätts för flera störningar vilket gör att vi sällan kan observera det tänkta nya jämviktsläget. Konjunkturteorin analyserar således hur samhällsekonomin anpassar sig efter en störning. Under denna tid befinner sig någon eller några marknader under ojämvikt.

Tillväxt i BNP, Sverige

En siffra- två processer. Har vi en god tillväxt kan det svacka i konjunkturen.

KPI i Sverige

KPI stiger över tiden och man kan se det som ett uttryck för inflation.

Inflation i Sverige

Fram tills 92 hade vi en fast växelkurs vilket gjorde att det inte fanns någon fri inflationspolitik. När Kursen sedan blev flytande kunde banken bekämpa inflationen vilket har lätt oss till idag då den är stabil och lägre.

Arbetslösheten i Sverige

Arbetslösheten har ökat sedan 90talskrisen 91-93. Idag har vi ett snitt på ca 7%.

Tillväxt i BNP, Tyskland, GB, Sverige

Tenderar att sammanfalla och skapa ett gemensamt mönster. Det finns två huvudsakliga fenomen: ● internationell konjunktur spridning: vilket fungerar som en smitta. Är det dåliga tider i tex Sverige → köper vi mindre → andra länder får mindre sålt → riskerar att hamna i dåliga tider. Oftast är det stora ekonomier som kan påverka små ekonomier på detta sätt. Detta är land till land. ● Råvareprischockar

Makroekonomisk analys

-

tidsperspektiv

• Makroekonomisk analys delas upp med hänsyn till tidsperspektivet • Kortsiktig analys: konjunkturella fenomen • Långsiktig analys: fenomen som rör långsiktig ekonomisk tillväxt

-

komponenter

• Vi utgår ifrån ett jämviktsläge • Vi betraktar en störning • Anpassningsprocessen som då inträffar antas ta tid, men småningom är ekonomin i ett nytt jämviktsläge. • Vi kan nu förstå konsekvenserna av störningen

-

Samspel mellan marknader!

• Viktigt i makroekonomi är samspelet mellan olika marknader, tex varu/tjänstemarknad och penningmarknad. • Här beaktas också olikheter i anpassningshastigheter på tex arbetsmarknad och varumarknad å ena sidan och finans- och valutamarknad å andra sidan. -

Mål och spelare

Mål:

• Hög tillväxt i BNP • Låg och stabil inflation • Låg arbetslöshet Spelare: kan påverka, inte styra. • Riksbanken (Penningpolitik) - styra inflationen, räntorna, penningvärdet. • Regeringen (Finanspolitik)- Statens intäkter och utgifter

- Makropolitik Den ekonomiska politiken brukar klassificeras under fyra rubriker:

-

allokerins, fördelnings, stabiliserings,

-

och tillväxtpolitik

Allokeringspolitiken är inriktad på effektiviteten i resursanvändningen inom samhällsekonomin. Här analyseras frågor som rör finansiering och produktionen av offentliga tjänster som utbildning, sjukvård, infrastruktur och miljö. Fördelningspolitiken omfattar de åtgärder inom den offentliga sektorn vilka syftar till att styra fördelningen av inkomster och förmögenheter. Målet för Stabiliseringspolitik är att dämpa omfattningen av konjunktionsväxlingarna. Det gäller här att utjämna användningen av produktionsfaktorerna över tiden. Under högkonjunkturer tenderas nämligen arbetskraften och kapitalstocken att överutnyttjas, under lågkonjunkturer tenderar de att underutnyttjas. Stabiliseringspolitik är inriktad på att styra den totala efterfrågan i samhällsekonomin genom finans-och penningpolitik. Målet för tillväxtpolitiken är att hålla en hög ekonomisk tillväxt samt öka tillväxtakten dvs öka lutningen på trendlinjen genom att successivt öka utbytet av de tillgängliga produktionsfaktorerna med hjälp av bättre produktionsmetoder.

Kapitel 2

Makroekonomens verktyg: data och modeller

-

Vad är en modell?

• En förenklad beskrivning av verkligheten, som: • Fångar relevanta aspekter av verkligheten för ett visst syfte. • Skalar bort irrelevanta faktorer För att en modell skall vara användbar måste den uppfylla följande huvudkrav: ● ●

Relevans- Modellen måste vara relevant i förhållande till frågan. logisk konsistens- Modellens antaganden får inte strida mot varandra och slutsatsen skall följa antagandena.

-

Modellers grundläggande beståndsdelar

• Antaganden- ex långsiktigt • Logisk regel- Hur vi tänker att ekonomin fungerar

• En slutsats!

-

Hur kan vi använda en modell?

● Modellerna testas empiriskt. (på verklig data.) Blev det bra? - om ja, fortsätter vi använda det tills ny data visar annat. - om nej, papperskorg eller förbättra modellen. • Framför allt för att förstå vad nya störningar i ekonomin får för konsekvenser, dvs • Vi gör prognoser om framtiden.

-

Varför använda teoretiska modeller?

Vi kan inte göra makroekonomiska expriment → vi använder oss av modeller som formuleras (trender). • Att utveckla modeller är särskilt intressant inom samhällsvetenskapen eftersom man som regel inte kan göra experiment! Exogen variabel: bestäms utanför modellen. Endogen variabel: bestäms av modellen.

-

Vetenskapen granskar sina modeller

• Man samlar in empiriska data av relevans för någon given modell och testar med hjälp av etablerad statistisk metod om modellen tex klarar av att beskriva datamaterialet tillräckligt bra.

- Data Den grundläggande observationsenheten för makro data är nationen. Vi mäter ex BNP och inflation för en viss nation. Det finns två typer av makroekonomiska variabler -

beståndsvariabler-

vilket mäts i ett visst ögonblick tex 30:e juli. Hushållens förmögenhet vid slutet av året är ett exempel på detta. -

flödesvariabler-

Mäts över en tidsperiod. Måttenheten är ett visst antal enheter per tidsenhet tex kronor per år. Ett exempel på en flödesvariabel är privat konsumtion. - Olika typer av observationer ● Tidsseriedata- observationer från olika tidsperioder för ett visst land. Den grundläggande frågeställningen är hur en viss variabel har utvecklats över tiden. Presenteras kronologiskt i linjediagram där den horisontella axeln anger tid och den vertikala anger storleken på variabeln. ● Tvärsnittsdata- Observationer från olika länder för en viss tidpunkt. Den grundläggande frågeställningen är hur storleken på en viss variabel varierar mellan länder. Presenteras i stapeldiagram. ● Paneldata- kombination av båda.

- Att mäta och testa ekonomiska samband En modells antaganden är aldrig absolut sanna utan de är förenklingar av verkligen. För att veta om den fungerar behöver vi använda oss av verklig data. I regel ger oftast makro modeller endast kvalitativa resultat: modellen säger att X och Y ökar, men den säger inte hur mycket.

Linjär regression

Kapitel 3

Nationalräkenskaperna BNP på olika sätt, tex verktyg för att mäta eller jämföra BNP mellan länder.

• BNP används ofta till: • Att uttrycka ekonomisk aktivitet- Hur mycket vi arbetar och producerar • Jämförelse av ekonomisk aktivitet över tiden• Jämförelse av välstånd mellan länder

Att mäta BNP - Tre metoder: • Produktionsmetoden • Inkomstmetoden • Utgiftsmetoden

• Inkomst- och utgiftsmetoderna:

• Antaganden: ● alla inputs ägs av hushållen (HH). ● HH: säljer inputs till företag (FTG). ● HH: får faktorinkomster för detta. ● Totalt inkomstflöde till HH från FTG = värdet av produktion (försäljning) i FTG = HH:s utgiftsflöde in i FTG.

Det cirkulära flödet

-

- - - - - → varor _______ → pengar

Slutsats: BNP= Y (summan av alla faktorinkomster till HH) BNP= FTG totala försäljningssumma Företagens totala försäljningssumma= HH totala utgifter BNP är alltså även C BNP= y → inkomst metoden BNP= C → utgiftsmetoden Att utgiftsflödet i företaget är lika stort som inkomstflödet ut företagen och att detta flöde är lika med BNP stämmer om vi iakttar följande principer: ● Endast utgiftsflöden för nya varor inkluderas i uträkningen. Annars skulle även varor som inte produceras under perioden räknas in i BNP. ● Endast flöden för varor och tjänster som går till slutlig användning inkluderas i uträkningen. Om utgiften för insatsvaror inkluderas i uträkningen skulle vi göra dubbelräkning. Således räknas utgiften för en ny bil in bland utgifterna, men inte till exempel bilproducenternas utgifter för insatsvaror såsom däck. ● Osålda varor sk lagerinventeringar, räknas som en utgift. Annars skulle vi felaktigt borste från värdet på osålda varor som produceras under året. Vi betraktar det som det som om företaget köpte den osålda produkterna själva. ● Vi subtraherar alla utgifter för import, för att inte räkna in utländsk produktion ● Alla inkomster delas ut från företag. Vinst som ackumuleras i företag räknas som inkomst till hushållen även om de faktiskt inte får ut den.

Försörjningsbalansen: Är en uppdelning i total tillgång på varor och tjänster å ena sidan, och totala användningen å andra sidan. Total tillgång utgörs av den egna produktionen dvs BNP och importen. Total använding utgörs av summan av de fem utgifterna. Y+IM = C+I+IL+ G+ X

Att mäta BNP, exempel (del 1) • Nationens produktion utgörs av en enda vara, tex spork. Sporken tillverkas i ett enda företag. ‘ • Produktionsvärdet och därmed BNP det aktuella året är 2 500 mdr kr. Företaget säljer spork för 2 400 mdr kr det aktuella året, sålunda är lagerökningen 100 mdr kr.

Att mäta BNP, exempel (del 2) • Summan av köparnas utgifter för spork och den hypotetiska utgiften för lageruppbyggnad av spork uppgår till 2400 mdr + 100 mdr = 2500 mdr kr . • (Lagerökningen behandlas som en utgift.)

Att mäta BNP, exempel (del 3) • Av de 2400 mdr som företaget har som intäkt fördelas 1600 mdr ut i löner, resten (800 mdr) går till ägarna. Lagerökningen bokförs också som en inkomst till ägarna, sålunda är deras sammanlagda inkomst 900 mdr kr. • Summan av faktorinkomsterna är sålunda 1600 mdr + 900 mdr = 2 500 mdr kr. BNPidentiteten • En precisering av BNP:s innehåll kan fås genom att man delar upp utgiftsströmmarna efter deras ändamål. Vi får: • BNP = Y = C + I + IL + G + X – IM. • Eller: • BNP = Y = C + I + G + X – IM. 4 BNP-identiteten • C, I, G och X har samtliga mer eller mindre importinnehåll, tex kan det tänkas att surströmming förpackas i polska konservburkar, eller att en Volvo har en tysk vattenpump etc. • Därför subtraheras importen.

Produktionsmetoden Säger att BNP är värdet av all produktion mäts som summan av alla sk förädlingsvärden. Förädlingsvärdet på ett visst ställe är lika med försäljningsvärdet av det som producerats (ink lager) minus kostnaden för inköp av insatsvaror som förbrukas i produktiosprocessen. (råvaror etc). Förädlingvärdet är alltså det värde som tillförs de varor som går in produktionen under produktionsprocessen. På detta sätt undviks dubbelräkning. • Kallas även förädlingsvärdemetoden • ”Det värde som tillförs de inputs som går in i produktionen”. • Förädlingsvärde = försäljningsvärde (inkl lager) – kostnad för inköpta förbrukade inputs. Produktionsmetoden, exempel: • Egbert har ett hobbyföretag som producerar ägg. • Under förra året hade han följande kostnader och intäkter: Hönsfoder 5000 och äggkartonger 1000. Försäljningsvärde 10000. • Hur stort är förädlingsvärdet i Egberts företag? • Kostnad för inköpta inputs = 5000+1000=6000 • Förädlingsvärde= Försäljningsvärde – kostnad för inköpta inputs = 10000 – 6000 = 4000.

Mätmetoderna och cirkulära flödet • De olika metoderna kan sägas höra ihop med olika mätställen i det cirkulära flödet: • Utgiftsmetoden: Vid utgiftsflödet, där betalning för varor flödar in i företag • Inkomstmetoden: Vid inkomstflödet, där faktorinkomster flödar ut ur företag • Produktionsmetoden: Förädlingsvärde inne i företag. Att jämföra BNP över tiden • Ger en uppfattning om välståndsutvecklingen.

• Kräver att BNP uttrycks oberoende av inflationen.

Jämföra BNP över tiden: Huvudsyftet med BNP är att vi kan göra jämförelser över tiden. (tidsserieperspektivet) av de materiella välståndsutvecklingen. För att detta skall vara möjligt måste vi mäta BNP på ett sätt som är oberoende av inflation. Eftersom det är priset gånger kvantitet och både priset och kvantiteten stiger, så stiger BNP i löpande priser även om kvantiteten är oförändrad i inflationen. Vi vill därför mäta BNP på ett sätt där endast kvantitetsökningar påverkar storleken. Enkel lösning: vi använder samma priser för att multiplicera kvantiteten år efter år. Vi gör sk fastprisberäkningar för att erhålla BNP i fasta priser. Förändringar i BNP mätt i fasta priser speglar därmed endast förändringar i kvantiteten. Det år vars priser används kallas referensår eller basår. BNP i fasta priser kallas real BNP. BNP i löpande priser kallas nominell BNP. Vi kan räkna ut den genomsnittliga prisökningen mellan basåret och det aktuella året genom att dividera nominell BNP med real BNP. Måttet kallas BNP deflatorn och mäter prisnivån på alla varor och tjänster som ingår i BNP relativt basårets priser. BNP-deflator= nominell BNP / real BNP Real BNP = nominell BNP/ BNP deflator Nominell BNP = BNP deflator x Real BNP

Real BNP • Real BNP (BNP i fast pris): mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som producerats under en period (oftast ett år).

Nominell BNP: BNP i löpande priser. (BNP i aktuella priser) • Genomsnittlig prisökning uttrycks av BNPdeflator.

BNPdeflator • Genomsnittlig prisnivå på samtliga varor och tjänster som ingår i BNP relativt ett basår . • BNPdeflator = Nominell BNP/Real BNP • Real BNP = Nominell BNP/BNPdeflator. BNP-tillväxt • Tillväxt i real BNP = Tillväxt i nominell BNP – Tillväxt i BNPdeflator

• Real BNP per capita: Vanligt mått på materiell levnadsstandard. • Tillväxt i real BNP per capita = tillväxt i real BNP – befolkningstillväxt

BNP-tillväxt:

Att jämföra BNP mellan olika länder • Vi behöver omvandla BNP per capita i nationella valutor till en gemensam valuta. • BNP i USdollar =

Att jämföra BNP mellan olika länder • Viktigt problem: en dollar har olika köpkraft i olika länder! • Lösning: vi kan använda en hypotetisk växelkurs för att få fram sk köpkraftskorrigerad växelkurs.

Från BNP till disponibel nationalinkomst • BNP mäter de totala inkomster som genererats inom ett lands gränser. • BNI: Värdet av inkomster som genererats av personer permanent bosatta i landet. • BNI = BNP + primära inkomster från utlandet (netto) Från BNP till disponibel nationalinkomst • Bruttonationalprodukt och nettonationalprodukt? • NNP = BNP – kapitalförslitning • NNI = BNI – kapitalförslitning • Disponibel nationalinkomst = NNI + nettotransfereringar från utlandet BNP som mått på per capita levnadsstandard • Det finns en mängd problem med att använda BNP för att uttrycka levnadsstandard. • Hemarbete: I Sverige ungefär lika många timmar hemarbete som reguljärt arbete. • Notabelt också att hemarbetets omfattning skiljer sig åt i olika länder. BNP som mått på per capita levnadsstandard • Svartarbete: Svårt att uppskatta, vissa länder gör en skattning och inkluderar denna i BNP, bla Sverige gör det inte. • Fritid: hur mycket fritid medborgarna har syns inte i BNP-statistiken. • Externa effekter: Ekonomiska konsekvenser av produktion som tillfaller/drabbar någon annan än producenten, utan att kompensation utgår. BNP som mått på per capita levnadsstandard • Förbrukning av ändliga resurser. • Produktivitetsutveckling i offentlig sektor. • Inkomstfördelning: Tas ej upp i BNP. • Icke-materiella levnadsbetingelser.

Kap 4

Finansräkenskaperna Individens sparande Att spara är att avstå en del av sin inkomst till förmån för sin konsumtion i framtiden och därmed avstå från konsumtion idag. Vi sparar genom att införskaffa en tillgång som dels förväntas bevara sitt värde över tiden och dels förväntas ge en avkastning som ersättning för att vi inte konsumerar idag. Vi kan spara på två sätt: - realt sparande - finansiellt sparande Ett köp av en real tillgång utgör realt sparande. Ex är att ett företag har köpt en maskin. Företagssektor innehav av realtillgångar benämns med realkapital (maskiner, byggnader etc) Ett hushåll sparar realt om de t ex köper ett hus som ger real avkastning i form av boendetjänst. Sparandet kan vara negativt till följd av att en realtillgång säljs eller som följd av kapitalslitning som gör att värdet mindre. Reparationer och underhåll är ett positivt realt sparande. Detta innebär att reala sparanden för en individ är lika med nettot av köp och försälj...