ÖNH - hje PDF

Preview

Summary

hje...

Description

Öron-, näsa- hals Öra Anatomi Örat ligger endast millimeter från käkleden, smärta från örat kan således bero på tuggmuskelproblematik. Ytteröra à Hörselgång à Trumhinna à Hörselben à Ovala fönstret à Snäckan Mellan trumhinnan och snäckan är det ett luftfyllt rum.

Hörsel Hörseln startar med att trumhinnan vibrerar. Detta får hörselbenet (stigbygeln) slår på ovala fönstret vilket leder till ett vätskeflöde i snäckan. Flödet sätter rörelse i nervcellernas spröt vilket skickar ut nervsignaler.

Öronsmärta Öronsmärta kan bero på många olika saker, bland annat: - Akut mediaotit - Extern otit - Sekretorisk otit - Svalginfektion (tonsillit, peritonsillit) - Käkledsbesvär - Tandinfektioner - ÖNH-cancer - Kardiella besvär - Mm.

Akut mediaotit Akut mediaotit, eller öroninflammation, beror på bakterier från näsan som tagit sig in innanför trumhinnan via örontrumpeten. Tillståndet är vanligt och drabbar ofta barn och börjar ofta med en vanlig förkylning. Genes - Vid förkylning - Omoget immunförsvar - Riskfaktorer: ej ammande barn, rökande moder Mikrobiologi 1. Pneumococcer 2. Influensa 3. Moraxella 4. Grupp A-streptococcer Kan eventuellt orsakas av virus.

Behandling - Barn reglerar själva (sittande ställning ger minskat tryck i öronen) - Smärtstillande - Näsdroppar - I sällsynta fall kan man behandla med antibiotika på vuxna och bebisar eller vid väldigt aggressiva bakterier som kan göra hål på trumhinnan. - Kan behandlas med paracentes (hål i trumhinnan med dräneringsrör) vid täta recidiv.

Extern otit En extern otit är en inflammation i hörselgången/eksem. Den yttre hörselgången är ett 3 cm långt rör täckt av hud och är således mycket känsligt. Status - Rodnad och svullen hörselgång - Pus - Röd, svullen trumhinna - Ovanligt med rodnad/svullnad av ytterörat Behandling Behandlingen är lokal och går ut på: - Rengöring - Örondroppar med kortison, antibiotika eller sprit - Tamponad med alsolsprit i två dagar om igensvullet (smärtsam behandling) Externa otiter är vanligast på sommaren då det är varmt och fuktigt. Avlägsnande av vax ger rispor i den känsliga huden.

Hörselgångscholesteatom Beror på blottat ben på grund av trasig hud vilket ger en bakterieinvasion. Tillståndet är ovanligt.

Sekretorisk otit Sekretorisk otit är en ej bakteriell infektion, kan även kallas SOM/Serös otit/otosalpingit. Ett tillstånd med dålig tubarfunktion och undertryck i mellanörat och lock för örat samt en inflammatorisk process med snor och slem innanför trumhinnan. Sekretorisk otit är vanligt hos små barn. Symptom - Hörselnedsättning - Lock - Obehag och eventuellt smärta (ovanligt) - Oro hos barn På lång sikt kan en sekretorisk otit försvåra talutvecklingen. Behandling - Ofta snabbt spontanläkande (95%), spontanläker inom 1-2 månader hos barn. - Tryckutjämningar

-

Rör i trumhinnan hos små barn (som stöts bort efter ca 6 månader), finns dock en liten risk för kvarvarande hål i trumhinnan (ca. 3%).

Kronisk otit Kronisk otit är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd i mellanörat och mastoiden: - Trumhinneperforation - Avbrott i hörselbenkedjan - Retraktionssjukdom - Kolesteatom Tillstånden kan leda till allvarliga komplikationer och drabbar trumhinnan. Symptom - Kan se olika ut - Flytning från hörselgång (speciellt efter vattenkontakt) - Hörselnedsättning - Värk - Yrsel - Facialispares Trumhinneperforation Hål i trumhinnan leder till att vätska tar sig in i mellanörat. Tillståndet kan bero på trauma (tops etc.). Hålet läker ofta själv, men det finns en risk för hörselnedsättning och bakterieinvasion, i allmänhet är det dock inte farligt. Kan eventuellt opereras. Trumhinneretraktion Vid trumhinneretraktion finns en ficka i trumhinnan som leder till ansamling av hudavlagringar och vätska. Etiologin är oklar, men beror eventuellt på trång örontrumpet eller för mycket snörvlande som leder till undertryck. Tillståndet kan utvecklas farligt och spridas vidare. Behandling: Tryckutjämning och operation. Cholesteatom Vid cholesteatom ansamlas klegg i en retraktion vilket leder till granulation och en keratinfylld säck från en trumhinneretraktion. Tillståndet kan spridas och förstöra balansorgan, påverka n. facialis, blotta hjärnhinnan och orsaka dövhet samt benresorptioner. Behandling: Operation och öronhygienisk regim (luftas, duscha ej in).

Öronhygienisk regim -

Ej peta Ej stänga till Skyddas från vatten

Trauma Ytteröra -

Sår Hematotypangom (blod bakom trumhinnan). Främmande kropp

Trumhinna -

Perforation

Skallbas -

Temporalbensfraktur (längs eller tvär)

Spottkörtlar Salivkörtlar Gl. Parotis -

N. Facialis passerar igenom Serös körtel Mynnar vid ÖK 6:an

Gl. Submandibularis -

Mukös/serös A. Facialis och V. Facialis passerar igenom

Gl. Sublingualis -

Mukös/serös

Salivstenar som är den vanligaste orsaken till att man opererar på ÖNH, man tror att salivstenar beror på att det kommer in bakterier i salivgångarna som kapslas in, vilket ger ett stopp.

Saliv Saliven är en viskös vätska vars funktion är att medge komfort, förenkla födointag och skydd. Med ökad ålder och mediciner mm. kan man få minskat flöde.

Diagnostik Salivkörtlarna är ofta lätta att palpera, utöver det kan man undersöka med punktionscytologi, sialografi (visa bland annat sialektasier som är utbuktningar på spottkörtelgångarna), ultraljud samt CT/MR vid stenar eller tumörmisstanke.

Vanliga sjukdomar De vanligaste sjukdomarna är spottsten, kronis parotit/sialoadenit, akut varig parotit samt ranula/mucocele.

Sialolithiasis - Spottsten - Förekommer i alla åldrar och är dubbelt så vanligt hos män. - Submandibularis > Parotis > Multipla - Orsakas av kalciumfosfatstenar Man vill upptäcka stenarna så tidigt som möjligt eftersom att det kan vara svårt att få bort stora stenar. Klinik - Colique salivare (svullnad) vid måltider - Recividerande inflammationer och infektioner Diagnos - Palpation

-

Munbottenröntgen (vita fläckar) CT (vita fläckar)

Behandling - Sialoskopi: Utförs om stenen är i utförsgången, gärna på lite mindre stenar 90% 5-årsöverlevnad på små tumörer, sämre för stora tumörer.

Stämbandspares Ger en läckande röst där luften läcker ut och ökad risk för aspiration. En stämbandspares orsakas ofta av tryck mot n. Recurrens exempelvis vid lungcancer eller sköldkörtelcancer. Det är därför viktigt att dessa utreds med datortomografi så att man kan hitta anledningen. Paresen kan även vara orsakad av skador efter kirurgi. Behandling Man fyller ut det skadade stämbandet så att det blir större så att det friska stämbandet har något att slå emot.

Stämbandspolyp En stämbandspolyp är en utväxt på stämbandet som kan uppkomma efter en sårighet som ej läker. Tillståndet orsakar heshet och kan relativt lätt opereras bort.

Knottror/knutor

Efter ”felaktig”, högljudd röstteknik kan leda till att man får utväxter på stämbanden som är hårda knutor mitt på stämbanden där kraften är som störst. Behandling - Patienten behöver gå hos logoped för att lära sig använda rösten rätt. - Eventuellt operation - Försvinner i målbrottet för pojkar.

Reinkes ödem Reinkes ödem är svullnad mellan epitel och ligament, eftersom att det är mer massa som ska vibrera så blir rösten mörkare. Tillståndet orsakas ofta hos kvinnor av rökare och kan i värsta fall ge andningsproblem. Behandling - Rökstopp - Eventuellt operation om patienten har ett röstproblem

Papillom Papillom på stämbanden kan ge andningsproblem. Papillomen orsakas av virus, HPV typ 6 och 11. Behandling - Kirurgi Papillomen tros få minskad förekomst i och med vaccinationer.

Fonasteni Fonasteni är rösttrötthet som ofta drabbar patienter med röstkrävande yrken. Symptomen är värk, sveda och klumpkänsla som förbättras vid vila. Kliniskt är stämbanden utan anmärkning. Behandling - Röstterapi - Förbättra ljudmiljön

Öppen nasalering Kännetecknas av läckage eller velofaryngealt friktionsljud på vokaler och konsonanter som kräver högt tryck i munhålan. Ses ofta vid LKG, kirurgi och svalgpares. Vid tillståndet läcker luft genom näsan vid tal.

Stamning Man vet inte helt vad som orsakar stamning, men det skulle kunna vara multifaktoriellt eller av en obalans i dopaminsystemet. Ofta har dessa patienter problemfritt tal vid sång eller med förställd röst. Förekomsten är 1% av vuxna och 4% hos barn, men hos dessa går det ofta över. Symptom Yttre Inre - Upphakning - Rädsla - Omtag - Undvikanden - Grimaser - Kontaktsvårighet

Näsa och bihålor Andning Andningen sker bäst genom näsan. När man föds och det första halvåret är man obligata näsandare, först efter det så lär man sig andas med munnen. Näsan Näsan har många uppgifter, bland annat: - Fuktar - Värmer luften - Renar från partiklar, upp till 98% > 5µm - Erbjuder doftsinne - Bildar NO, vilket optimerar syresättningen Så länge man bara andas genom näsan kommer man ha en konstant andningstemperatur på 30°, fuktad och utan partiklar. Dessutom bildas kväveoxid, vilket optimerar syreupptaget i lungorna.

Näsinspektion Näsinspektion ska ske före- och efter avsvällning med spray eller tamponad. Ska man in i näsan vidare så behöver man bedöva med xylokain/adrenalin. Främre rinoskopi - Otoskopi + tratt - Spekulum + pannlampa Endoskop Är den teknik som används mest. Fiberoptik Kan också användas men kräver två händer vilket inte är optimalt om man ska operera.

Bihålor Bihålorna sitter i mycket nära anslutning till tänderna och 30% av problemen har dentalt ursprung. Mynningshål Sinus frontale: Mynnar under concha nasalis media Sinus maxillaris: Mynnar mitt mellan concha nasalis inferior och superior Sinus ethmoidale: Mynnar under concha nasalis superior Sinus sphenoidale: Mynnar ovanför concha nasalis superior Utveckling När man föds har man nästan inga bihålor, först vid sju års ålder får man några bihålor att tala om. Röntgen Täta bihålor kan bero på många olika orsaker, få av dessa är bakteriellt orsakade. Därför är det viktigt att inte behandla röntgenbilder, utan patienterna korrelation mellan röntgen och symptom.

Nässymptom Det finns egentligen bara två (tre) symptom att hålla koll på: Täppa - Skelettal obstruktion - Slemhinneobstruktion Sekretion - Allergi - Idiopatisk rinnit Nedsatt luktsinne

Ensidiga symptom Ensidiga symptom bör alltid uppmärksammas och utredas. Kan bero på: - Främmande kropp - Missbildning - Tumör - Bihåleinfektion

Anamnes nästäppa Tänk på att utreda orsaken vid nästäppa, är det skelettet eller är det slemhinnan? Skelett Kan bero på trauma och vara permanenta. Kirurgi rekommenderas. Slemhinna Kan bero på många orsaker, delas in i allergi och icke-allergiska orsaker.

Behandling Skelett Beror ofta på septumdeviationer, frakturer och slappa näsvingar. Om det finns ett status där en objektiv mätning och besvären överensstämmer blir operation aktuellt. Kirurgi fungerar dock ej om det finns en samtidig slemhinneproblematik. Slemhinnan måste behandlas efter orsak.

Slemhinnesjukdomar De vanligaste slemhinnesjukdomarna är: - Allergisk rinit drabbar >20% av populationen - Idiopatisk rinit ca. 20% o Yrke o Medikament o NARES - Näspolyp 2,4% - Graviditetsrinit >20% - Kronisk rinosinuit 5-15%

Allergisk rinit Delas in i: - Intermittent rinit < 4 dagar/vecka i < 4 veckor - Persisterande rinit >4 dagar/vecka i > 4 veckor - Lindrig, måttlig eller svår Symptom - Lokala: Nästäppa, nysning, klåda, sekretion - Systemiska: sömnproblem, apati/ointresse, trötthet, koncentrationssvårighet mm. Behandling - Nasala steroider har bäst effekt - Antihistamin (dålig effekt på nästäppa) - Avsvällande (har god effekt mot nästäppa men ska ej användas längre än två dagar) - Antileukotriner

Rhinitis medicamentosa Orsakas av nässpraysberoende och behandlas således med att först och främst få patienten att sluta med sin nässpray, utöver det kan man kortisonbehandla (eventuellt systemiskt), ge info och följa upp.

Yrkesrelaterat Vanliga yrken där man kan få slemhinnesjukdomar är: - Möbelindustri - Kemiteknik - Slöjdlärare - Mjöldamm - Svindamm

Graviditetsrinit 22% av gravida kvinnor drabbas av graviditetsrinit och är inte kopplat till könshormoner eller atopi, risken att drabbas är högre för rökare och kvalsterallergiker. Behandlingen är oklar.

Näspolyper Näspolyper drabbar vuxna och är en vätskefylld lucker vävnad täkt med respiratoriskt epitel. Symptom Bilateral: - Nästäppa - Luktnedsättning Behandling - Kortison och eventuellt operation Sjukdomen finns kvar i många år.

Idiopatisk rinit Nästäppa utan allergi. Behandlingen är svår eftersom att orsaken är oklar, eventuellt kan man behandla med lokala steroider eller operation.

Astma Vid astma är ett vanligt symptom rinit. Förekomsten av astma hos rinitpatienter är: - 13-38% av allergisk rinit - 5-20% av idiopatisk rinit - 30% av polyper - 34% av sinuiter

Luktsinnebortfall Kan vanligen bero på mekanisk obstruktion ex. vid förkylning eller trauma som lett till nervskada. Tillståndet har dålig prognos.

Rinosinuit Rinosinuit är en rinit i kombination med sinuit, dvs. inflammation i näsa och bihålor. Orsaker Orsakerna delas in i näsorsaker och dentala orsaker Näsorsaker - Dålig funktion (trångt) - Allergi - Miljö - Immunodefekt - Ciliedysfunktion Dentala orsaker - Odontogent ursprung (ca. 30%) Utredning - Anamnes - Undersökning - Röntgen - Punktion Ett viktigt kliniskt kännetecken är pustömning i mellersta näsgången. Bakteriell rinosinuit Orsakar en vargata som luktar illa i samband med förkylning > 10 dagar. Minst två av: - Ensidig värk - Dubbelinsjuknande - Purulent sekret i näsan Ska vara uppfyllda. Ej bakteriell rinosinuit - Feber - Perkussionsömhet - Tyngdkänsla - Smärta vid framåtböjning Behandling - Antibiotika vid behov - Steroider...