Allmän avtalsrätt 1 Avtals ingående Acceptfrist, utgivande och återkallelse PDF

Preview

Summary

Gruppövning i CA. ...

Description

Allmän avtalsrätt 1: Avtals ingående: Acceptfrist, utgivande och återkallelse Ramberg & Ramberg, kap 7, särskilt 1.4 samt kap 2 & 5. Marcus genomgång på lektionen ➢ Avtalsrätten kan delas i två delar ○ Allmän avtalsrätt: innehåller de allmänna reglerna och principerna så de äger relevans för alla typer av avtal. ○ Speciell avtalsrätt - kontraktsrätt: Speciella regler så till vida att de enbart tar sikte på viss typ av avtal. Vissa avtalstyper är särreglerade. ■ Hyresavtal ■ Köprätt ■ Försäkringsavtalsrätt Avtals tillkomst •Måste fråga sig om parterna ingått eller ej - avgörs efter vilka regler som gäller. 1.

Finns det någon särskild regel som är tillämplig beträffande avtals tillkomst? a. Lagregel som föreskriver ett formkrav 4:1 JB b. Formkrav - avtalad skriftform c. Partsbruk d. Handelsbruk Om ja -> tillämpa regeln. Om ej -> vidare till 2.

2.

Tillämpa huvudregeln i AvtL. (Glöm ej konkludent handlande). a. Måste leta efter ett uttryckligt anbud b. Leta efter uttrycklig accept. c. Om båda finns -> avtal. Om ej finner - gå vidare till 3.

3.

Passivitetsreglerna i AvL. a. 4 § 2 st. b. 6 § 2 st. c. 9 § st. Om ej finner stöd. Vidare till 4.

4.

Annan ej lagreglerad passivitetsprincip. a. Ex NJA 2006 s 638 Om inte finner tillämplighet - finns inget avtal.

Allmän avtalsrätt •Det finns flera olika grundfrågor som man måste hålla isär från varandra. ➢ Fråga om avtalets tillkomst: huruvida avtal kommit till stånd mellan två parter. Kan avtalas bort eftersom de är dispositiva. Ex fritt förhandlande utan bundenhet, skriftligt avtal. ○ En situation där parterna bråkar om regler i 1 kap AvtL - Direkt. ○ Fullmaktsreglerna i 2 kap AvtL.

➢ Fråga om avtalets innebörd ○ Införlivande av standardvillkor. -> Allmänna principer pga finns ej regler. ○ Avtalstolkning. -> Allmänna principer. ○ Utfyllnad av avtalet genom allmänna principer - analogier och dispositiv rätt. ➢ Undantag från pacta sunt servanda. ○ Ogiltighet i 3 kap AvtL. ○ Jämkning genom 36 § AvtL. Problem: •Vad handlar tvisten om? •Bråkar om avtal alls kommit till stånd eller inte? ->Bråkar man om tillämpning av reglerna i 1 eller 2 kap? •Bråkar man om avtalets innebörd av ett befintligt avtal? •Bråkar man om att det ska göras undantag från pacta sunt servanda? Avtalsfrihet och avtalsbundenhet •Avtalsrätten bygger på principen om rätten för var och en att fritt ingå avtal (avtalsfrihet) och skyldigheten för avtalsparterna att infria avtalet (avtalsbundenhet). •Avtalsfrihet: en ska själv få bestämma om den vill ingå avtal, men vem avtalet ska ingås och innehållet. •Avtalsbundenhet: en part är skyldig att uppfylla avtalslöften. Pacta sunt servanda - principen om avtalsbundenhet •Löften ska hållas - en part ska uppfylla sina skyldigheter enligt avtalet. •Viktig för svagare personer i samhället som ej kan utnyttja fysisk, ekonomisk eller social överlägsenhet. •Undantag: tvingande regler - hindrar parterna att binda sig vid ett innehåll som strider mot tvingande rätt. Pacta non sunt semper servanda - avtal måste inte hållas under alla förhållanden •Ex om en part beställt en produkt/tjänst som den inte längre har behov av pga misstag från början eller senare inträffade förhållanden. Kontraheringsplikt - tvång att avtala •I vissa fall måste en person avtala trots att han ej vill. •Vanligt om den som tillhandahåller produkt, tjänst eller nyttighet har monopol eller tillstånd från myndighet vägran att tillhandahålla produkter och tjänster kan strida mot konkurrensrättsliga regler i konkurrenslagen. •Ex: hyresgästens rätt till förlängning av hyresavtal, AT:s uppsägningsskydd, företrädesrätt vid nyanställning. Kontraheringsförbud •Förbud att avtala - kan finnas ett allmänt intresse av att parter inte sluter vissa avtal. Lojalitetsprincipen •Parterna i ett avtal har lojalitetsförpliktelser mot varandra för att avtal ska uppfyllas. •Avtalet ska gynna båda parterna - har en skyldighet att hjälpa varandra. •Fungerar som ett stöd för tolkning av lagar och avtal.

Informationsskyldigheten

•Skyldighet att underrätta medkontrahenten om händelser av betydelse så att motparten i tid kan vidt åtgärder. •Försummelse att informera kan innebära avtalsbrott som medför påföljder. Begränsning av motpartens förlust •En part som lidit skada pga motpartens avtalsbrott har en lojalitets skyldighet att vidta rimliga åtgärder för att begränsa sin egen skada. Om ej görs så kan motpartens skadeståndsskyldighet minska. Ekvivalensprincipen •Avtal ska vara balanserade genom att parterna har jämförbara prestationer av varandra - bygger på tanken på balanserat utbyte och ekvivalens. •36 § AvtL ger uttryck för principen genom att stadga att ett avtal kan vara oskäligt och jämkas.

Viljeteorin •En person kan fritt välja om han vill förplikta sig i förhållande till andra personer. •En persons val kommer till uttryck genom en viljeförklaring. •En person blir endast förpliktad till det han avsett att förplikta sig till oavsett vad han gett uttryck för/vad motparten satt tillit vid. •28 § AvtL om tvång. Tillitsteorin •Motreaktion till viljeteorin. •Medkontrahentens tro tillmäts stor betydelse - en person kan bli förpliktigad till följd av motpartens god tro trots att förklaringsmisstag skett. •God tro = subjektivt rekvisit - bedömningen görs på objektiva grunder. Beaktar vad motparten “borde insett”. Vem kan avtala? •Alla rättssubjekt kan vara parter i avtal. ➢ Fysiska personer ○ Levande myndig person som har rättskapacitet. ➢ Juridiska personer ○ Bolag, föreningar, stiftelser, kommun, stat ○ Rättshandlingarna företas av fysiska personer som är legala företrädare/behöriga fullmäktiga för den juridiska personen. ○ Ex utgörs de av en styrelse/VD som tilldelats särskild behörig via lag eller annat sätt. Omyndiga •9:1 FB Myndighetsåldern är 18 år. ➢ En omyndig person kan ej råda över sin egendom/åta sig förbindelser innan den fyllt 18 år. ➢ Kan ej sluta avtal för egen räkning. •En förmyndare till den omyndige kan rättshandla för den omyndigas räkning. •9:2 a FB - Omyndiga med eget hushåll får ingå avtal som behövs för den dagliga hushållningen. •9:3 FB - Den underårige får själv råda över sin egen arbetsförtjänst om den intjänats efter 16 års dagen. •Begränsningen i rättshandlingsförmågan gäller även för gåvor - behörig att ta emot gåvan under förutsättning att han förstår gåvans innebörd som är fallet vid leksaker, julklappar, mindre summa pengar etc. •Vid gåvoavtal eller andra rättshandlingar mellan förmyndaren och den omyndige ska en god man företräda den omyndiga. •9:6 FB - Förmyndaren kan ratihabera den omyndiges rättshandlingar i efterhand dvs godkänna dem. Om godkännande ej görs så upphör bundenheten.

•Den omyndige är inte bunden av sitt rättshandlande, ingen vikt läggs vid motpartens goda tro vid avtal. Avtalet är ogiltigt, parterna har inga skyldigheter mot varandra. ● Undantag: Om förfogar över egendom som fått genom ogiltigt avtal kan en bli skadeståndsskyldig om han förstört egendomen genom vårdslöshet enligt 9:7 FB. ● 9:7 2 st - Omyndig kan bli ersättningsskyldig för kostnader/förluster som han orsakat genom falska uppgifter om sin behörighet dvs om ljugit om ålder eller förmyndarens samtycke. Förvaltare •11:7 FB - Domstol kan förordna en förvaltare när en person (huvudman) behöver skyddas mot sina egna handlingar. •En förvaltare har ensam rätt att rättshandla för huvudmannens räkning - huvudmannens egna åtgärder leder inte till avtalsbundenhet. ➢ Huvudmannen saknar rättshandlingsförmåga. •11:8 FB - Utgångspunkten är att huvudmannen behåller rättshandlingsförmåga rörande dagliga hushålls transaktioner och att förvaltaren ensam har behörighet att företa rättshandlingar som rör huvudmannens fasta egendom eller aktier. God man •11:4 FB - En god man förordnas av domstolen när en person behöver hjälp att rättshandla, men inte behöver skydd mot sina egna handlingar. ➢ Påverkar inte huvudmannens rättshandlingsförmåga. ➢ Båda kan rättshandla parallelt. •11:5 FB - God mans rättshandlingar blir bindande för huvudmannen trots att han ej fått samtycke till dem. •18:3 HB - God man kan bli skadeståndsskyldig om han ej hämtar samtycke eller inte handlar lojalt mot huvudmannen. •11:6 FB - Om avtal inte kommer till stånd kan den gode mannen bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man. Psykisk störning •Lagen om avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning (1924:323) innebär att avtal inte är bindande för den part som har en psykisk störning och kan i efterhand göra gällande att avtalet är ogiltigt. •Specialregel skyddar part som ej inser att han ingår avtal med person som lider av psykisk störning ➢ Personen har i skälig omfattning rätt att få ersättning för den förlust som föranletts av det ogiltiga avtalet. ➢ Personen med psykisk störning har bevisbördan för att motparten insåg det - presumtionsansvar. God tro. ➢ Om förfogat över föremålet är han skyldig att ersätta den nytta han haft av det. Konkurser •En person försatt i konkurs -> förvaltningen av egendomen som ingår i konkursboet övergår till en konkursförvaltare. Avtalsbundenhet Bundenhet grundas på 3 moment: 1. Den rättshandlandes vilja att binda sig 2. Viljeförklaringen 3. Motpartens tillit - hur motparten uppfattar viljeförklaringen •Viljeförklaringen medför att parten blir förpliktad, men måste även uppfattas av motparten. Regler om ingående av avtal

•Avtal ingås genom två separata rättshandlingar ➢ Anbud ➢ Accept •Viljeförklaringarna måste vara samstämmiga. Anbud och accept AvtL 1 § •Avtal kommer till stånd genom att en anbudsgivare avger ett anbud som en motpart mottar genom en accept. Samstämmiga viljeförklaringar. •Anbud och accept är bindande var för sig, anbudsgivaren är ensidigt bunden av anbudet under acceptfristen (2 och 3 §§ AvtL) och kan ej återkallas. •Löftesprincipen: anbud och accept är två var för sig bindande viljeförklaringar villkorade av varandra. •Kontraktsprincipen: Anbudsgivaren binds när anbudstagaren binder sig - båda parterna blir bundna samtidigt. Anbudsgivaren kan återkalla sitt anbud fram tills det accepteras. Ex fastighetsköp. •Bindande anbud om meddelandet: ★ Riktar sig mot en bestämd krets - vad som är en “bestämd” krets framgår ej av praxis eller AvtL. Bör vara försiktig och man ej vill bara bunden. •35 § AvtL. Rättshandling i skriftlig form som ej “behörigen avgivits eller utgivits” saknar giltighet. 2 § 1 st. Acceptfrist (då den finns utskriven.) Regler för tolkning av uttryckliga tidsbestämmelser i anbudet. Svar ska komma inom anbudsgivarens satta acceptfrist. •Anbudsmottagaren får en viss tid för att ta ställning om han vill anta anbudet. •Anbudet kan ej återkallas under denna tid. Till handa: ska ha kommit till adressaten på sådant sätt att denne är i tillfälle att omedelbart ta del av förklaringens innehåll 2 st. Acceptfristens beräkning för brev och telegram. Räknas från den dag då brevet är dagtecknat/ tid på dagen telegrammet lämnades in för befordran.

3 § AvtL (när acceptfristen en angetts) 3 § 1 st. Anger riktlinjer för beräkningen av den s.k legala acceptfristen dvs tidsrymden under vilken anbudet gäller. ❖ Ska vara “skälig” ➢ Hänsyn till hur lång betänketid anbudstagaren behöver ➢ Hur lång tid det är rimligt att anbudsgivaren är ensidigt bunden I NJA 2004 s 862 uttalade HD att en anbudsgivare skäligen bör kunna förutsätta att svaret avsänds utan uppskov efter det att anbudstagaren haft skälig betänketid. Enligt HD påverkar följande aspekter vad man ska kolla på: ➢ Avtalets beskaffenhet ➢ Om parterna är affärsmän eller privatpersoner ➢ Om avtalsobjektet är föremål för prisväxlingar (talat för kort acceptfrist) ➢ Avtalsföremålets värde ➢ Kostnaderna för långdragna förhandlingar ➢ Om acceptanten i samband med tidigare förhandlingar var bekant med det tilltänkta avtalets ekonomiska konsekvenser ➢ Om det genom tidigare avtal mellan parterna kan utläsas något partsbruk angående hur snabbt anbud och accept utväxlas

•Den legala acceptfristen består av ➢ Befordringstid för anbudet ➢ Betänketid ➢ Befordringstid för accept. 3 § 2 st. Anbud som görs muntligen måste antas omedelbart. 5 § Acceptfristen upphör om anbudet avslås. Även om anbudstagaren senare under acceptfristen vill godta anbudet är anbudsgivaren ej bunden av anbudet. Återkallelse av anbud och svar 7 § Svaret kan återkallas, både vid en accept och ett avslag, i en begränsad utsträckning. Kommer en återkallelse av svaret anbudsgivaren till handa senast samtidigt med att han tar del av svaret blir svaret ej gällande. Tillhanda:anbud kommer fram ex ett brev till brevlådan. Meddelandet har kommit fram. Tar del: anbud har gjorts känt för mottagaren. Avser tidpunkten då mottagaren får kunskap om meddelandets innehåll. •Kan återkalla anbud/accept efter att meddelandet nått adressaten under förutsättning att den kommer adressaten tillhanda innan han tar del av anbudet/accepten eller senast samtidigt. 4 § Sen accept 4 § 1 st. Har en accept avsänts för sent eller försenats på vägen så att den ej kommer anbudsgivaren till handa före acceptfristens utgång, är anbudsgivaren ej längre bunden ➔ För sent ankommen accept gäller som nytt anbud. Avtal kommer därmed ej längre till stånd genom en för sent framkommen accept av den ursprunglige anbudsgivaren. ➔ Mottagaren/anbudsgivaren måste utan skäligt uppehåll informera motparten om att accepten är för sen, annars kan han bli bunden. 2 st. Undantaget: För sent framkommen accept leder till avtal under följande förutsättningar: o Acceptgivaren utgår från att accepten kommit fram i tid (åtminstone i subjektiv god tro) o Den ursprunglige anbudsgivaren måste inse detta (skärpt krav på ond tro) o Den ursprunglige anbudsgivaren underlåter att reklamera, d.v.s. ge acceptgivaren meddelande om att accepten kommit för sent och att han ej vill godta den ändå. Reklamation går på adressatens risk, d.v.s. den som avger reklamationen är fri från bundenhet även om meddelandet aldrig når fram till mottagaren. 6 § Oren accept 6 § 1 st. HR för oren accept – innebär att anbudet antas, men som p.g.a. ett tillägg, inskränkning, förbehåll ej överensstämmer med anbudet -> nytt anbud. •Ett avslag av anbudet - det nya anbudet måste den ursprungliga anbudsgivaren ta ställning till, 2 st Dolusregeln. Dubbla subjektiva rekvisit. Undantag under vissa förutsättningar kommer avtal till stånd även genom en oren accept. 1. Acceptavgivaren anser denna överensstämma med anbudet (är i subjektiv god tro) 2. Anbudsgivaren måste inse detta (skärpt krav på ond tro) 3. Anbudsgivaren förhåller sig passiv, d.v.s. underlåter att reklamera. Måste göras inom skälig tid.

Avtal genom passivitet •När en part som har framkallat ett anbud av en motpart inte reagerar på motpartens svar, riskerar parten att bli bunden pga passivitet enligt 9 § AvtL. •Huvudregeln: passivitet medför inte avtalsbundenhet, men finns undantag. •Passivitet får bevisverkan - den passiva parten hamnar i underläge, åläggs presumtionsansvar och måste motbevisa motpartens påstående om att avtal föreligger. Passivitetsregel 9 § AvtL 9 § Ett meddelande, som är tillräckligt preciserat för att räknas som ett anbud, men av vilket det framgår att avsändaren ej är bunden, ska endast räknas som en uppfordran att avge ett anbud av innehållet som meddelas. Den översända uppfordringen medför att avsändaren för att undgå att bli bunden vid avtal, måste avböja ett anbud som egentlig accept enligt denna bestämmelse är således. 1. Att initialhandlingen uppfyller de krav som framgår av lagen d.v.s. den är tillräckligt preciserad i fråga om innehåll och adressat. 2. Att anbudet inkommer inom rimlig tid 3. Att anbudet framkallats av och överensstämmer med A:s uppfordran 4. Att anbudsgivaren måste inse detta, samt 5. Att anbudsgivaren förhåller sig passiv d.v.s. underlåter att reklamera. Observera! Varje uppfordran att avge anbud har ej rättsverkningar! Letter of intent = avsiktsförklaringen •En principöverenskommelse •Vid långvariga avtalsprocesser ex. angående ett företagsköp kan ofta följande stadier urskiljas, även om de inte alltid hålls isär: 1. Förhandlingsstadiet, 2. Enighet uppnås om huvudpunkterna i avtalet, ofta i form av en principöverenskommelse eller en avsiktsförklaring som visar att parterna har för avsikt att ingå ett avtal, varom vidare förhandlingar ska genomföras med sikte på ett definitivt avtal vid viss angiven tidpunkt, 3. Skriftligt kontrakt undertecknas 4. Verkställighetsstadiet, som i princip ska följa efter 1–3, men det förekommer ej sällan, när parterna har ont om tid, att verkställigheten påbörjas och ibland rentav slutförs redan under 1 och 2. Realavtal o Kräver en prestation för att rättshandlande ska anses vara bunden - konkludent handlande o Kravet uppställs främst vid benefika rättshandlingar – anses ej vara tillräckligt skyddsvärda för att tillmätas bindande verkan o Undantag i 1 § 1 st. gåvolagen – vid gåva av lös egendom. Givaren kan då bli bunden genom att överlämna en urkund, gåvobrev till gåvotagaren där den utfäster att överlämna egendomen/binda sig genom att offentliggöra utfästelsen d.v.s. kommer till allmänhetens kännedom. Formkrav •Huvudregeln är att avtal kan ingås formlöst - inget krav på skriftlighet. •Undantag från huvudregeln är om det finns formkrav. •Legala formkrav: krav i lagen på att avtal ska ingås på visst sätt (i viss form) ex underteckna avtal/ avtalet ska innehålla vissa formuleringar. •Icke uppfyllt formkrav kan leda till ogiltighet, ena parten kan kräva att motparten medverkar till att formkravet uppfylls. Jämkning av oskäliga avtalsvillkor.

•Krav på skriftlig form ➢ Enligt lag flera typer av avtal som kräver skriftlig form - detta för att säkerställa att parterna har bevisning om avtalets innehåll. ➢ Konkurrensklausuler i kommissionsavtal (48 § KommL). ➢ Krav på att viss information ska ges skriftligen: 2:5 distansavtalslagen, 9 § fastighetsmäklarlagen. ➢ Krav på skriftliga klausuler och att de ska finnas: 4:3 JB - återgångsklausuler, förfogandeinskränkningar. •Om ej uppfylls: kan innebära att avtal ej är bindande eller att ett icke skriftligt villkor saknar verkan. •Kan innebära krav på skriftlig signatur: fastighetsköp 4:1 JB, överlåtelse av bostadsrätt 6:4 bostadsrättslagen. Risken för meddelanden •Huvudregeln: meddelanden sänds på avsändarens risk - undantag i 40 § AvtL. •Om avsändaren sände meddelande i mottagarens intresse och på ett ändamålsenligt sätt. 40 §. Innebörden är att reklamation görs på mottagarens risk, även om skyldigheten att reklamera är stadgad i mottagarens intresse. 2 st. Nämner meddelanden som går på avsändarens risk, vilket är HR. Omfattar att anbud/accept återkallas eller att en fullmakt återkallas. NJA 2004 s. 862 (Förlikningsavtalet) Målet handlade om makarna L som köpte tomträtten till en fastighet av makarna H. Ett dolt fel i tomträtten uppdagades varav makarna L väckte talan mot makarna H om prisavdrag, vilket makarna H bestred. Ett anbud angavs från makarna H skulle ge makarna L 30 000 kr, men makarna L accepterade 24 dagar senare. I NJA 2004 s 862 uttalade HD att en anbudsgivare skäligen bör kunna förutsätta att svaret avsänds utan uppskov efter det att anbudstagaren haft skälig betänketid. Enligt HD påverkar följande aspekter vad man ska kolla på: ➢ Avtalets beskaffenhet ➢ Om parterna är affärsmän eller privatpersoner ➢ Om avtalsobjektet är föremål för prisväxlingar (talat för kort acceptfrist) ➢ Avtalsföremålets värde ➢ Kostnaderna för långdragna förhandlingar ➢ Om acceptanten i samband med tidigare förhandlingar var bekant med det tilltänkta avtalets ekonomiska konsekvenser ➢ Om det genom tidigare avtal mellan parterna kan utläsas något partsbruk angående hur snabbt anbud och accept utväxlas •HD slog fast att utgångspunkten vid beräkningen av den legala acceptfristens längd är vad anbudsgivaren skäligen kunde räkna med vid anbudets avgivande. •Vidare anförde HD att även om makarna L:s ombud haft semester kunde detta endast påverka acceptfristens längd i det fall makarna H eller dess ombud haft kännedom om det. Men det hade varken makarna H eller dess ombud. Hänsyn togs därför inte till att befordran av anbudet skett via ombud. •Vidare fastslog HD att den skäliga betänketiden måste grundas utifrån avtalets beskaffenhet. Större skyndsamhet skall fordras i de fall det rört avtalsförhållanden mellan affärsman, än om de gällt privatpersoner. •Dessutom, i de fall anbudet är för...