Arvet från Antiken du nämde allt i det PDF

Preview

Summary

alla är det som dem säger bara för att dett som finns i dig kan vara offer eller inte spelar inga roll...

Description

Arvet från antiken Du kanske någon gång har undrat varför antikens Grekland och romarriket fortfarande är så viktigt i historieundervisningen? Svaret är att det västerländska samhället än idag genomsyras av ett idé- och stilmässigt arv från antikens Grekland och Rom. I den här artikeln har vi sammanfattat de viktigaste delarna av det antika arvet. M

Del av Colosseums fasad. Amfiteatern invigdes 79 e.Kr och har med tiden blivit något av en symbol för romarriket.

Grekernas betydelse för eftervärlden Vi har grekerna att tacka för mycket. Genom att förenkla det hela en aning kan man säga att arvet från antikens Grekland började införlivas lite smått i den europeiska kulturen under senare delen av medeltiden i det som ibland brukar benämnas som renässansen, som betyder återfödelse. Det som då anses ha återfötts är just den antika kulturen och främst den grekiska. Här nedan följer de viktigaste delarna av det grekiska arvet: 1. Människan i centrum Grekerna satte människan i centrum. Människointresset visar sig inte minst i konsten. Marmorstatyerna avbildade människokroppen så naturtroget som möjligt. I litteratur och drama utforskades människans psyke. Filosoferna diskuterade människans situation som tänkande och reflekterande individ.

2. Vetenskap Kanske var det mest epokgörande med grekerna, deras syn på naturen. Att naturen gick att förstå för människor och inte bara var något som gudarna kunde påverka. Detta har sedan dess varit grunden för all vetenskap. 3. Demokrati Demokratins idé kom första gången upp i det antika Grekland - i stadsstaten Aten. Även denna idé togs upp igen långt senare efter att ha legat i ide under två tusen år. Under upplysningstiden började man åter kräva att makten ska utgå från folket och inte från Gud eller härskaren, vilket hade gällt tidigare under historien. Själva ordet demokrati är grekiskt och betyder "folkstyre". 4. Grekisk kultur Grekisk kultur har satt sin prägel på hela den västerländska civilisationen. Att studera antikens Grekland - dess språk, mytologi, konst, arkitektur, litteratur, filosofi och så vidare - har varit grundläggande i intellektuellt och konstnärligt liv ända fram till våra dagar. Fortfarande idag börjar filosofistudierna på universitetet med Platon och Aristoteles. 5. Idrott Våra dagars tävlingsidrott har sina rötter i antikens Grekland. Mest känt är såklart de olympiska spelen som hölls mer eller mindre regelbundet vart fjärde år genom antikens tusenåriga historia.

Roms betydelse för eftervärlden Romarna förde det grekiska arvet vidare till den europeiska civilisationen. Men de förde även med den romerska kulturen som i mångt och mycket var helt unikt i sig självt. Av romarnas egen kultur, som beundrats och satt sina spår, förtjänar främst följande delar att nämnas: 1. Byggnadskonst Romarna var duktiga ingenjörer och arkitekter. Runt hela romarriket byggdes arenor och amfiteatrar med plats för tusentals åskådare; palats och tempel - ibland med kupoler; broar och akvedukter med valvspann; och tusentals mil med stenbelagda vägar. En stor del av deras byggnader, broar, akvedukter och vägar finns kvar än idag. 2. Statskonst Romarnas politiska institutioner har gett upphov till många ord som vi använder idag. Till exempel republik, senat, konsul, veto, diktator, kejsare och så vidare.

3. Rättsväsendet Den romerska rätten blev grunden för det europeiska rättssystemet. Många av våra lagar kommer därifrån. 4. Den kristna kyrkan År 391 gjordes kristendomen till romersk statsreligion. Den kristna kyrkan med påvedömet har därmed sitt ursprung i romarriket. Kyrkans språk, latinet, blev för lång tid framåt ett europeiskt internationellt språk som användes inte bara i kyrkliga sammanhang utan också i all intellektuell verksamhet, till exempel vid universiteten runt om i Europa. 5. Tanken på ett europeiskt kejsardöme Det västromerska riket gick visserligen under till slut, men tanken på ett stort och enat europeiskt kejsarrike - imperietanken - levde kvar under århundraden. År 800 lät den frankiske kungen Karl den store påven kröna honom till romersk kejsare. Lite senare, år 962, var det den tyske kungen Otto den store som återigen, av påven, kröntes till kejsare i det romerska riket av tysk nation.

Uppgifter och frågor Frågor till texten: 1. Vad menas med att grekerna satte människan i centrum? 2. På vilket sätt var grekerna viktiga för vetenskapens utveckling? 3. Ge exempel på byggnadsverk som romarna var duktiga på att uppföra. 4. Varför var romarriket viktigt för kristendomens genombrott och spridning? Ta reda på: 1. Vilken form av demokrati förekom i antikens Aten? Fanns det några nackdelar

med den atenska demokratin? Motivera. 2. Antikens sista OS hölls år 393 e.Kr. Varför slutade man arrangera tävlingarna därefter och när återupptogs OS i modern tid?

3. Vad menas med republik och senat? Hur kan dessa begrepp kopplas ihop med Rom? 4. Jämför kartor. Hur stort var Karl den stores rike (frankerriket) jämfört med romarriket när det var som störst ca 100 e.Kr? Diskutera: 1. Vilka spår av den grekiska kulturen (punkt 4) kan du se i dagens samhälle? 2. Hitta så många exempel du kan gällande böcker, serier, filmer, tv-spel etc som berör romarriket....