Sammanfattning, Greve, Jan (Senaste upplaga) Ekonomistyrning: Principer och Praxis PDF

Preview

Summary

Kapitel ett ekonomistyrning Samlande begrepp budgetering, kalkylering och av att styrning sker genom att anpassning. En och bilistens registrerar utfallet, finns mellan de vs sker genom anpassning anpassar hastigheten den avviker sig av att styra mot ekonomiska Styrsystemet kallas praktiken: Mer ell...

Description

Kapitel ett - ekonomistyrning Ekonomisystem: Samlande begrepp för budgetering, kalkylering och intern-redovisning.  för att möjliggöra Styrsystem: Kännetecknas av att styrning sker genom återkoppling  anpassning. En sensor  (ex hastighetsmätare och bilistens ögon) registrerar utfallet, målsättning finns ( hastighetsgräns), jämförelse  mellan de två görs ( utfall vs målsättning), återkoppling  sker genom anpassning (bilisten anpassar hastigheten då den avviker från målsättningen).  för att styra mot Ekonomistyrning: Företagsledning använder sig av ekonomisystemet  ekonomiska mål. Styrsystemet kallas ekonomistyrsystem Ekonomistyrsystem: I praktiken: Mer eller mindre sammanhängande rutiner för budgetering, prognostisering, kostnadsberäkning, internfakturering, investeringsäskanden, kostnadsrapportering osv. Budget: Planerad ekonomisk utveckling (tidsperiod: vanligtvis ett år). Budgeterat resultat = företagets målsättning Vertikal styrning: “Följer befälsordningen”. Ägarna styr företagsledningen via styrelsen, VD samt ledningsgrupp styr verksamheten genom att sätta upp mål för olika enheter (ex försäljnings och inköpsavdelning). Varje avdelning har utsedd chef med rätt att fatta alla beslut om det egna ansvarsområdet. Ekonomistyrsystem är viktigt i den vertikala styrningen - målsättning sker ofta under budgetarbetet, viktig återkoppling sker genom ekonomistyrsystemet. Horisontell styrning: Resurser förädlas, till prestationer i form av varor och tjänster. Företaget styr  resursflödet för att skapa värde hos kunderna. Ekonomisk planering håller kostnaderna i styr, därav är ekonomistyrsystem viktigt i horisontell styrning också. Typer av styrningar : Inköps- och produktionsplaneringssystem samt kundpolicy. Vertikal styrning syftar till att skapa värde för ägarna, horisontell styrning syftar till att skapa värde hos kunderna . Neoklassisk ekonomisk teori: Företag strävar efter maximerad vinst. Situationsorienterat perspektiv: Synsätt där företag antas anpassa sina styrsystem till den situation de befinner sig i. Det finns inget ekonomistyrsystem som är bäst för alla företag. Ägarperspektiv: Högsta mål är att ge ägarna avkastning på satsat kapital. Ägarnas krav på avkastning översätts till överordnade mål för hela företaget.

Kapitel två - principer om företagsvärde Företagets värde: Vad någon är beredd att betala för företaget. Börsnoterat aktiebolagets värde för ägarna är börskursen för en aktie multiplicerat med antalet aktier. Värdet för aktiebolag skapas vid försäljningstillfället, det pris köpare och säljare kommer överens om. Kräv högre avkastning från aktier än banken då pengarna endast kan gå helt förlorade i företaget, om det ex går i konkurs. Höga utdelningar är inte det enda som nöjer aktieägarna, stora vinster som placeras i bolaget kan leda till tillväxt och ännu större utdelningar i framtiden . Lönsamhet: Grad av måluppfyllelse. Relationen mellan verklig avkastning och kravet på avkastning. Ett företag är lönsamt om resurs-omvandlingen skapar en vinst som minst motsvarar marknadens krav på avkastning. Effektivitet: Grad av måluppfyllelse relaterat till output/input, verkligt utbyte av input och output jämförs med ett i förväg uppsatt mål. “ Utfall / Mål ” Inre effektivitet: (Eller produktivitet), Mängden output/mängden input, att göra saker på rätt sätt . T.ex Lägsta möjliga tillverkningskostnad utan påverkan på kvalitén. Kan mätas: Mängd produkter per enhet insatta resurser. “ Output / Input “ , e  x: antal resebokningar per anställd per dag Yttre effektivitet: att göra rätt saker . Att omvärlden efterfrågar varorna och tjänsterna. Hög yttre effektivitet uppnås när företaget säljer produkter som kunder är beredda att betala ett högt pris för. Ekonomistyrningens uppgift är att förse beslutsfattarna med information som leder till effektivitet för företaget . Årsbokslut: Måste för aktiebolag enligt lag. Resulterar i årsredovisningen, där finns resultat och balansräkning. Större aktiebolag är även skyldiga att bifoga kassaflödesanalys (pengaflöden in och ut från företaget). Rörelseresultat: Resultat av den egentliga verksamheten. Ex:  Intäkter för tillverkade och sålda skor vs tillverknings- och säljkostnader. Rörelseintäkter: Nettoomsättning (namn i redovisningen). Rörelsekostnader: Kan delas upp, ex i kostnadsslag (ofta  mindre företag)  eller funktion (ofta för större företag) . Ex: lönekostnad för försäljare redovisas som personalkostnad i kostnadsslag eller försäljningskostnad i funktion. Finansiella intäkter: I form av ränteintäkter och utdelningar, skapas av finansiella placeringar ex banker/aktier. De visar vad de finansiella tillgångarna har genererat. Finansiella kostnader: I form av ränteintäkter, skapas till följd av lån. Vid förlust betalar man ingen skatt. Vinst efter skatt tillfaller ägarna . Tillgångar: Eget kapital + skulder. Två huvudgrupper; Anläggnings- och omsättningstillgångar. Eget kapital: Fritt eget kapital får reduceras genom utdelningar, bundet får inte.

Kapitel tre - det balanserade styrkortet Affärsstrategi: Hur företaget agerar (strategi) på lång sikt för konkurrenskraft. Michael Porter: Harvardprofessor, argumenterade för att framgångsrika företag väljer bland existerande strategier och sedan genomför vald strategi konsekvent. Verksamheten bör beskrivas i form av aktiviteter för att förstå vilka krav som ställs med vald strategi . Aktiviteter: Syftar till att skapa värde för kunden, tar tid att utföra och förbrukar resurser i form av material och arbete. Värdekedja: (/process), ett antal sammanlänkade aktiviteter. Kan beskrivas allmänt på en övergripande nivå som passar in på de flesta företag, då delas de också grovt upp i primära aktiviteter  och stödaktiviteter . Primära aktiviteter: Följer resursflödet. Kan indelas i 5 aktiviteter; Logistik för inleveranser (från leverantör), Operationer ( förädling), Logistik för utleveranser (till kund), Marknadsföring och försäljning, Service. De kräver resurser: Insatsmaterial, arbetskraft, teknik, information. Stödaktiviteter: Tillhandahåller och kombinerar resurserna för det primära flödet. Kan delas  in i 4 aktiviteter; Infrastruktur ( redovisningssystem, planeringssystem), Personal (rekrytering, utveckling, löneadministration, belöningar), Teknikutveckling ( utveckling av administrativa och operativa processer eller produkter), Inköp (rutiner för inköp). Vid utformning av enskilda aktiviteter måste avvägningar göras med andra aktiviteter i värdekedjan. Vid utformning av värdekedjor måste företaget uppmärksamma möjligheter till samordning av aktiviteter. Det sätt värdekedjan utformats på avgör företagets konkurrenskraft . Kostnadsledarstrategi: Möjliggör priskonkurrens, utforma värdekedjan så det ska leda till låga kostnader. Differentieringsstrategi: Erbjuda kunderna något som andra inte kan. Affärsstrategin relaterar till företagets strategiska mål . Balanserat styrkort: Verktyg som kan användas för att åstadkomma en koppling mellan strategi och daglig verksamhet. En metod för strategisk styrning, företaget betraktas ur fyra perspektiv. Finansiellt perspektiv: Ägarnas synvinkel, hur bra förmåga företaget har för att skapa värde för ägarna. Kundperspektiv: Kunders uppfattning om företaget. Processperspektiv: Företagets värdeskapande processer, hög produktivitet. Lärandeperspektiv: Förmåga att anpassas till förändringar i omvärlden, personalkompetens och motivation, infrastruktur och informationssystem.

Strategiska kartan: Visar hur olika strategiska mål hänger samman och tillsammans utgör affärsstrategin. Den knyter samman de fyra olika perspektiven, förklarar stegvis vad som ska göra företaget framgångsrikt, konkretiserar strategin och tydliggör kopplingen mellan perspektiven. Strategin konkretiseras med hjälp av ett antal mål som täcker in respektive perspektiv. Målen ska vara möjliga att operationalisera, dvs. kunna översättas till mått. För varje mått ska målsättning för närmaste året anges . Två olika typer av mål Kvantitativa mål: ex. hög vinst eller hög tillväxt. Kvalitativa mål: ex. hög produktkvalitet eller hög kundtillfredsställelse. Drivande mått: Mäter orsaksfaktorer, har företaget lyckats ändra faktorer som skapar framgång? Utfallsmått: Mäter resultaten av tillämpad strategi, mäter effekten. Olika mått i olika perspektiv Ägar-/finansiellt perspektiv: Ofta vinstmått. - Resultat per anställd = Rörelseresultat / antal anställda. ( ex tjänsteföretag med många anställda) - Vinstmarginal = Rörelseresultat / Omsättning. (ex detaljhandeln pga variation i personaltäthet) - Tillväxt = Omsättning innevarande period/Omsättning föregående period. ( om målet är tillväxt. Kundperspektiv: - Marknadsandelsmått = företagets omsättning av en produkt/total omsättning av produkten på marknaden. Bra om marknadsandels-ökning är mål - Leveranssäkerhet = Antal försenade leveranser/totalt antal leveranser. Genomsnittlig leveranstid. - Kundtillfredsställelse = nöjd kundindex (ex skala 1-5). Processperspektiv: - Korta ledtider i produktion = Processtid / total ledtid. - Kvalitet i processerna = Antal kassationer  av en viss produkt/totalt antal tillverkade enheter av produkten. Kassation: Sådant som går sönder under produktionen eller inte håller kvalitetsmåttet på annat sätt. - Aktivitetskostnad (låga kostnader för i processerna ingående aktiviteter) = total kostnad för viss aktivitet/volym av aktiviteten. ( ex maskinbearbetning vid en viss station) Lärandeperspektiv: Personalomsättning = antal anställda som slutat under året/totalt antal anställda. Utbildning = total utbildningskostnad/antal anställda. Motivation = motivationsindex. Totala ledtiden (från kundorder till leverans) = Processtid + Granskningstid + Transporttid + Vänte-/Lagringstid

Kapitel fyra - Finansiella mål för styrning Totalt kapital: Rörelsetillgångar + Finansiella tillgångar. Finansieras till viss del med rörelseskulder (ex leverantörs-, skatte- och momsskulder samt skulder för arbetsgivaravgifter). Företaget belastas inte med några räntor för denna finansiering, skulderna kallas Icke räntebärande skulder . Rörelsetillgångar: Resurser företaget använder i den löpande verksamheten. (ex  kundfordringar varulager, rörelsefastigheter) Finansiella tillgångar: (ex.  banktillgodohavanden, aktier, andra värdepapper.) Sysselsatt kapital: Totalt kapital - icke räntebärande skulder. Finansiering av sysselsatt kapital sker med eget kapital och banklån/andra former av krediter. Lånen kallas Räntebärande skulder . Dvs, det är det kapital som antingen lånats ut av ägare eller bank och som fås tillbaka i utdelning respektive ränta. Totalt resultat: Rörelseresultat + finansiella intäkter. (exkl finansiella kostnader) Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder / eget kapital. Upplåningen i förhållande till eget kapital. Räntabilitet: Resultat / kapitalinsats. Avkastningskrav. Förmåga att ge avkastning, mäter ekonomisk effektivitet. Beräknas ofta på genomsnittlig kapitalbindning under redovisningsperioden. Rt: Räntabilitet på totalt kapital = Totalt resultat / Totalt kapital. Rsyss: Räntabilitet på sysselsatt kapital = Totalt resultat / Sysselsatt kapital. Vägt medelvärde av avkastningskravet på eget respektive främmande kapital. Används ofta av analytiker då endas det sysselsatta kapitalet orsakar finansieringskostnader. Det visar ett företags lönsamhet till lånat och eget kapital. Rsyss måste vara så hög att den täcker både ägarnas avkastningskrav och långivarnas krav på ränta. Rsyss = Re * (Eget kapital / Sysselsatt kapital) + Rs * (Räntebärande skulder / Sysselsatt kapital). Rsyss är alltså oförändrat med ändrad skuldsättningsgrad - i motsats till Re. Rs (skuldränta): Genomsnittlig räntesats till vilken företaget lånar pengar = Finansiella kostnader / Räntebärande skulder. Re: Räntabilitet på eget kapital = Nettoresultat (med lr utan skatt) / Eget kapital. Beräknas irl såväl före som efter skatt. Om före skatt blir Re såväl som kravet på Re större. Intressant för företagets ägare. Kan också beräknas: Re = Rsyss + (Rsyss - Rs) * s kuldsättningsgrad .  Beräkning av vad Re bör vara vid viss skuldsättningsgrad. Om sysselsatt kapital enbart finansieras med eget kapital är Re = Rsyss pga skuldsättningsgrad = 0. Ägarnas krav på Re beror på risken (afärsrisk + finansiel risk). Finansiell risk är en funktion av skuldsättningsgraden.

Hög skuldsättningsgrad leder till ett högre krav på Re, detta möjliggör att företaget uppnår högre Re. Högre förväntad Re motsvarar de högre krav som ägarna ställer på Re. Alltså, om Re inte uppnår till ägarnas krav kan situationen inte räddas genom upplåning . Nettoresultat: Slutgiltigt resultat, tillfaller ägarna. Högrisk-företag: Verksamma i branscher där resultatet svajar mer från år till år, svårare att förutse vad resultatet blir. Högre affärsrisk innebär högre krav på räntabiliteten. Större upplåning i förhållande till eget kapital leder till större finansiell utväxling avkastningen kan bli väldigt hög eller låg . Kalkylmässig ränta: Rsyss * Sysselsatt kapital. Krav på ersättning, vägt genomsnitt mellan långivarens och ägarnas krav på avkastning. Kalkylmässig ränta vs totalt resultat visar mått på lönsamheten. Om lika stora lever företaget precis upp till finansiärernas avkastningskrav och kalkylmäsisga resultatet = 0. Residualresultat: Totalt resultat - Kalkylmässiga räntan. Beskriver det kalkylmässiga resultatet. Kvarstående belopp efter att långivare och ägare fått ersättning för kapital-insatser. Även detta tillfaller ägarna. Man vill ha ett residualresultat > eller = 0. Det negativa med Residualresultat, Rsyss och Re är att de alla är redovisningsbaserade .

Kapitel fem - hållbart företagande CSR: Corporate Social Responsibility, företags sociala ansvar och miljöansvar. 3 olika uppfattningar: - Företagen sköter sin egen ekonomi och andra aktörer får ta hand om samhällsfrågor. - Window dressing / Greenwashing : Fasad om miljövänlighet, det ser bra ut och resulterar i bra affärsverksamhet, detta utan verkliga handlingar. - Företag anpassar sig efter samhällets krav. Hållbart företagande: Vad företag inte bör göra för att bidra till ett hållbart samhälle. ( ex medverka till miljöutsläpp/korruption, agera oetiskt mot djur eller människor (samt personal)) 3 styrinstrument för förändring mot ett hållbart företagande Informativa instrument: Hållbarhetsfrågor kommuniceras, ex info, utbildning, utredningar. Informella instrument: Vissa värderingar förutsätts/uppmuntras. Formella instrument: Regler, rutiner, belöningssystem osv. Styr medarbetarnas beteende i viss riktning. Uppdelning av hållbarhetsfrågor kan göras enligt Herzbergs t våfaktorsmodell: - Motivatorer : Områden där företaget kan utvecklas och vinna framgång. Många miljöproblem i denna kategori. Fokus på att reducera ex. den negativa miljöpåverkan. Bli mer/mindre framgångsrika i detta avseende. - Hygienfaktorer : Områden där företaget måste nå upp till viss standard för att det ska anses som acceptabelt. Ouppnådd standar innebär misslyckande, inte “dålig framgång” som för motivatorer. Ex. korruption. The tripple bottom line: Nettoresultat redovisas på resultaträkningens “bottom  line ” . John Elkingson ansåg att företag måste ägna lika stort intresse åt environmental results påverkan eller resultat för miljön o  ch social results - påverkan eller resultat för samhället . Hållbart företagande med balanserat styrkort . Kommunicera mål och mäta grad av måluppfyllelse: för miljömål; Hushållning med naturresurser (ex material, energi, vatten) och minskat utsläpp av farliga ämnen. för sociala mål; Anställda, riktad välgörenhet. SVA: Sustainable Value Added, visar hur stort värde som företaget skapat i hänsyn till företagets miljöpåverkan. Effektivitetsmått som mäter ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner. Större eller lika med 0 för ekologisk effektivitet . Ekologisk produktivitet: Ekonomiskt resultat / miljöpåverkan. Relation mellan ekonomiskt resultat och miljöpåverkan. Mått på miljövänligheten. Större = bättre. Kan också beräknas: Räntabilitet * Ekologisk utväxling. Ekologisk utväxling = Sysselsatt kapital / Miljöpåverkan

Kapitel 6 - redovisningsprinciper Intressenter för företagets ekonomiska rapporter: Ägarna, långivare, anställda, leverantörer, kunder, skattemyndigheter osv. Affärsredovisning: Extern redovisning Bokföringsmässiga kostnader/intäkter/resultat: Kostnader/intäkter/resultat som beräknas mha. lagar och regler för extern redovisning. Kalkylmässiga kostnader/intäkter/resultat: Kan användas till ett internt redovisningssystem, baseras på redovisningsprinciper som delvis kompletterar/ersätter externredovisningens regelverk. Bokföringsmässig kostnad: Beräknas mha affärsredovisningens regelverk, syftar till att visa vilka kostnader företaget verkligen haft. Kalkylmässig kostnad: Beräknas mha redovisningsprinciper och syftar till att tillgodose företagsinterna behov av information. Externredovisning

Internredovisning

Obligatorisk

Frivillig

Styrs av formellt regelverk

Styrs av etablerad praxis

Externa rapportmottagare

Interna rapportmottagare

Redovisnings-objektet utgörs av hela företaget.

Redovisnings-objektet utgörs av delar av företaget

Bokföringsmässig merkostnad: Kostnad som enbart förekommer i affärsredovisningen. Kalkylmässig merkostnad: Kostnad som enbart förekommer i internredovisningen För att kunna redovisa ett företags transaktioner måste själva företaget avgränsas som redovisningsenhet . Affärstransaktioner: Enbart händelser där utbyte sker mellan företaget och någon extern part. Endast affärstransaktioner påverkar företagets resultat. Transaktion som förändrar storlek på/sammansättning av företagets förmögenhet (dvs tillgångar, skulder EK). Enhetsprincipen: Företaget ska betraktas som en enhet skild från ägarnas ekonomi. Alla ekonomiska mellanhavanden mellan ägare och företaget ska definieras som ekonomiska transaktioner samt redovisas som sådana. - Transaktions-exempel: Kapitalinsats av ägare, företaget ersätter ägarna genom att betala utdelning. - Ex: Ägare tar ut pengar ur kassan = lån - Ex: Ägare tar varor ur lagret för privat bruk = försäljning, ägare får fordran. Periodiseringsprincipen: Verksamheten ska delas in i tidsperioder så att resultat kan beräknas för varje period.

Kontinuitetsprincipen: Ingående balans för kommande period och utgående balans för en period är samma vid periodbyte. UB från en redovisningsperiod = IB för närmast följande redovisningsperiod. Reala flöden: Inflöde av resurser och utflöde av varor och tjänster. Båda flöden möter två Kassaflöden: Utbetalningar till anställda och leverantörer samt inbetalningar från kunden. - Produktionsresurser och produkter ( vs kassaflöden (pengar) ) - Kan mätas i (fysiska enheter, kg, liter, h) eller värderas. Monetära principen: Reala flöden värderas i pengar, tillämpas i ekonomisk redovisning. Reala flödet återspeglar dagliga affärstransaktioner företaget har med utomstående intressenter . Utgifter: Affärstransaktioner som innebär att företaget anskaffar resurser, värdet av anskaffad resurs, uppstår vid anskaffningstillfället. Inkomster: Affärstransaktioner som innebär att företaget gör en försäljning (vara/resurs), värdet av såld produktenhet, uppstår vid försäljnings-ögonblicket. Realisationsprincipen: Vinst redovisas först i samband med att varan/tjänsten säljs. Matchningsprincipen: En periods intäkter ska ställas mot utgifter som gett upphov till dem, oberoende av vilken period utgifterna uppstod. Kostnader: Utgifter som periodiserats på detta sätt, värdet av resurser som förbrukats under en period. Produktkostnad: Resurs kan hänföras till enskild varuenhet. Periodkostnad: Förbrukade resurs kan bara hänföras till perioden, ex månadshyra, löner osv. Både periodens produkt- och periodkostnader ska matchas mot periodens intäkter vid resultatmätning . Direkt matchning: Utgifter för produkter och perioder ställs mot intäkter för samma period. Vissa periodkostnader kan ha utgifter från både tidigare och senare perioder. Förutbetalda (ex hyror/försäkringar) och upplupna kostnader. Indirekt matchning: (för ex anläggningstillgångar då deras utgifter varken avser en produkt eller period) görs i två steg (dvs matchning av utgifter och intäkter) 1) Utgiften fördela...